onsdag 22 mars 2017

Pengar kontra kapital

I senaste avsnittet av podden Prata pengar (nr 64) kom man in på ett intressant ämne, skillnaden på pengar och kapital, där man valde att kalla investeringar för kapital, till skillnad från konsumtion som jag antar var ”pengar” i ekvationen. Många begrepp nu, men det hela handlar alltså om skillnaden på pengar och pengar.

Jag tänker på hur olika jag själv värderar pengar beroende på ursprung och förekomst. Hittar jag en tia på gatan blir jag glad, vinner jag en hundring på poker blir jag möjligen ännu gladare, men om aktieportföljen stiger med en tusenlapp ser jag det i stort sett som plus minus noll. Samma sak vid förluster, räknar mataffärens kassapersonal fel på en tia och jag upptäcker det först när jag kommit hem blir jag surare än om min aktiepost tappar 1000 kr i värde.


Richard Thaler är en amerikansk ekonom och beteendevetare med en teori han kallar ”mental accounting” som handlar om att vi värderar pengar olika beroende på hur vi fått dem. Vi är helt enkelt olika rädda om dem. Vidare värderar människor utgifter olika utifrån olika kategorier. Dessa skiljer sig mellan människor, vilket får en persons ekonomiska beslut att verka rationellt för någon annan, medan en tredje tycker att beteendet är helt vrickat.

För man skulle ju t ex kunna tro att alla människor vid sämre tider först börjar att skära i de mest onödiga utgifterna, men så logiska är vi inte. Det logiska sättet att se på pengar borde förresten vara att en tusenlapp alltid är en tusenlapp och värd lika mycket oavsett om man tjänat den på arbete, vadslagning eller sparat in den på att inte konsumera.


Pengarna behöver inte ens komma från olika källor för att vår logik ska svikta. En tusenlapp i intjänad nettolön är värd lika mycket som en tusenlapp i skatteåterbäring och bägge kommer från att vi jobbat. Ändå ser vi gärna återbäringen som ”gratispengar” att bränna iväg lite mer lättvindigt än den rena nettolönen.

Blev det här logiskt? Freud påstås ha sagt att ”ibland är en cigarr bara en cigarr”. Vad jag vill ha sagt är att det inte stämmer, den är en utgift också.

37 kommentarer:

  1. Jag har ett mantra som jag ibland upprepar för mig själv: 'säg aldrig emot en nobelpristagare'. Som tur är har Freud aldrig fått nobelpriset som tur är och därför kan jag säga emot.

    För mig finns det två typer av pengar:

    1. Kapital som är investerat och som ska ge avkastning. Dessa köper jag aldrig något annat än aktier för.

    2. Konsumtionspengar, 'lön' som kan användas till dagliga uppgifter.

    Man får flytta från 2 till 1 men aldrig tvärtom. Den dag jag pensionerad mig kanske jag ändrar på reglerna ;).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle gå längre och säga att du borde ändra på reglerna så småningom. Fast kanske är det annorlunda när man har barn.

      Radera
    2. Ja håller faktiskt med dig och jag ska ändra dem. Det tar emot dock. Dock kommer det bara gälla utdelningen. Det kommer skära för mycket i mitt investerarhjärta att sälja aktier för att konsumera ;).

      Radera
    3. Fast denna uppdelning mellan aktiekapital och utdelning är nästan märkligast av allt för mig. Har jag tio hundralappar i vänster ficka och flyttar över en till höger kvittar det vilken fick jag gräver i för att betala maten när jag kommer till kassan.

      Radera
  2. Kan till 100% skriva under på att Herr Snålgrisens hjärna fungerar på ett liknande sätt. Pengar som man jobbat ihop är heliga, får inte röras till några inköp alls knappt. Men att sälja av lite aktier som har gått med vinst är inget som jag bryr mig om alls. Båda är ju pengar men är intjänad på olika sätt. Lite märkligt faktiskt... kul att det finns forskning på området som kan bekräfta att det inte bara är jag som är knäpp :=)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, forskning som bekräftar att man inte är knäpp är bättre än motsatsen :-).

      Radera
  3. Usch vad jag ogillar att spendera oavsett var pengarna kommer ifrån. Min hobby är att samla på pengar och då vill jag inte göra av med dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma här, jag tycker inte alls om att ge ifrån mig pengar. För mig symboliserar de frihet och makt över mitt eget liv.

      Radera
    2. Ja, all form av konsumtion svider mer eller mindre.

      Radera
  4. pengar är pengar men jag hanterar det olika.
    det som hamnar i isken slutar vara pengar och blir en framtida tillgång. inga planer att ta ut det som är där, sparar dock bara för min framtid och ingen annans....

    pengar jag förtjänat är en glädje men skulle ha svårt att se glädje(annat än överleva) och skam om det är bidrag som belönar dåligt beteende. sjukt när man hör de som är stolt och ser framtid/livstid på felaktigt soss/sjukpension.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag försöker att inte göra någon skillnad på pengar i plånbok, bankkonto och aktiedepå mer än att det är lite bök att ta ut börskapital och kan få skatteeffekter om de ligger på KF/ISK.

      Radera
  5. Hur mycket pengar man än har, är det illa nog att särskriva "kassapersonal".

    SvaraRadera
  6. Intressant inlägg, som alltid :)

    Jag skulle aldrig i livet sälja aktier för att konsumera, de pengarna är heliga oavsett om det handlar om avkastningen eller att sälja av. Däremot kan jag spara ihop en hög pengar utanför börsen och använda dessa för att betala en resa, en möbel eller vad det nu kan handla om. För min aktieportfölj gäller "se men inte röra", förutom att köpa fler aktier :)

    Däremot är det väldigt intressant att människor ser pengar som lite olika beroende på var de kommer ifrån. Jag har några kompisar som verkar se skatteåterbäringen som ren konsumtionsbonus istället för att se att det är pengar som egentligen bara är en del av din lön. Så dessa pengar går det utmärkt att köpa dyra handväskor för eller supa upp. Det är intressant hur olika man ser på pengar och pengar :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sälja aktier då, är du en av alla dem som inte verkar ha en säljknapp ;-)?

      Jag tycker också just behandlingen av skatteåterbäring är märklig. Precis som du säger är det ju bara en fördröjd del av lönen. Jag ser det snarast som en deklarationsmiss att få pengar tillbaka.

      Radera
    2. Jodå, jag har en säljknapp. Men jag använder den helst inte ;)

      I mitt fall handlar det inte så mycket om att jag får tillbaka på lönen utan att jag får tillbaka på räntan som jag har betalat för bolånet. Men varför måste jag då betala de pengarna från början?! Är inte hela deklarationen ett knasigt system?

      Radera
    3. Det var väl Hasse & Tage som hade ett alternativt förslag:
      1. Skriv upp din inkomst.
      2. Skriv upp dina utgifter.
      3. Skriv in mellanskillnaden.
      4. Skicka in dessa pengar.

      Eftersom jag aldrig haft lån är jag helt nollställd på skattejämkning, men kan du inte med hänvisning till ränteavdraget få din arbetsgivare att dra mindre skatt från början?

      Radera
    4. Hahah, underbara Hasse & Tage! Jag tycker deras förslag låter bra mycket vettigare :)

      Varför ska min arbetsgivare dra mindre skatt när jag betalar ränta på mitt bolån? Äsch, jag orkar inte sätta mig in i det där. Istället ser jag klumpsumman i juni som en extra "utdelning" och investerar de direkt :)

      Aldrig haft lån?! Inte ens när du pluggade på universitetet? Jag är imponerad!

      Radera
    5. Det är väl pga att du har lån som du prelskattar för mycket? Om du då kunde få arbetsgivaren att dra mindre skatt borde du slippa att få tillbaka så mycket. Men som sagt, om detta vet jag inte ett skit.

      Och apropå det, universitet? Tror du att jag är beläst på något vis ;-)? Jag har bara spridda skurar efter gymnasiet, och knappt det.

      Radera
    6. Hahah, här har jag gått och trott att du var en beläst människa! Förlåt, det misstaget gör jag inte om ;) Själv har jag ägnat sex år att mitt liv på universitetet och jag ångrar inte en dag.
      Det förklarar varför du är så imponerad av alla coola ord, som "longitudinell" och "prevalens" ;)

      Radera
    7. Ja, varför tror du att jag måste slå upp ord i dina kommentarer? Jag är ju helt illiterat :-)!

      Radera
    8. Nu förstår jag!
      Wow, 'illiterat' ser man inte ofta. Snyggt! ;)

      Radera
    9. Tack! Även en outbildad höna (så är uttrycket även om det känns fel i sammanhanget, och jag vägrar att använda "hen", men nu måste jag få slut på den här parentesen innan det börjar bli löjligt) hittar ett korn.

      Radera
    10. Guldstjärna till dig som vägrar använda hen. Jag har varit tvungen att använda det ibland, speciellt när jag skriver långa texter om "patienten". Till slut behövs ett annat ord än patienten och då måste jag erkänna att hen funkar rätt bra (även om det i 95% av fallen är en hon).
      Vilken tur att du fick slut på parentesen precis innan den blev löjlig!

      Radera
    11. Ja, jag vägrar. Hen betyder visserligen brynsten enligt Svenska Akademien, men hur ofta får man in det i en text? Det är ju svårare än longitudinell :-).

      Radera
    12. Brynsten används alldeles för sällan i text, det måste jag erkänna :) I mitt yrke använder vi ord som longitudinell och prevalens nästan dagligen, så det är inte särskilt svårt ;)

      Radera
    13. Inom vården används nog brynstenar bara på rättsmedicin :-).

      Radera
  7. Det påminner om min framlidne far. När vi staplade ved och någon påpekade att någon vedpinne var krokig och ful svarade han alltid att "den brinner den med".
    Pengar som pengar som sagt.

    SvaraRadera
  8. Mental/psychological accounting är intressant. Läste en kurs i decision making där de hade ett typiskt exempel på just detta... Om man betalat för en biobiljett och tappar bort biljetten så är det mindre troligt att man köper en ny biljett. Har man däremot inte köpt biljetten och tappar bort pengar motsvarande biljettkostnaden, så påverkas inte sannolikheten att man köper en biljett... Tror det var så iaf :) Scenariona är ekvivalenta men utfallet ofta olika.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just det exemplet läste jag om som research till inlägget. Artikelförfattaren kanske gått samma kurs. Intressant är det, för så där funkar vi ju.

      Radera
  9. Om återbäring tror jag det beror på att man plötsligt får en summa pengar som man inte budgeterat för. Jag får min löneökning nu på fredag - har låga utgifter normalt och när det plötsligt trillar in en ansenlig summa som jag normalt inte är van vid är det helt enkelt ett bra tillfälle att investera i något man behöver men inte köper till vardags.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter rimligt. För mig som fullblodssnåljåp är det där inget "problem", för jag grubblar ändå ihjäl mig inför varje köp. Köpte två par löparskor nu i veckan, struntsumma och nödvändig utgift för att kunna fortsätta springa, men då jämför jag först över hundra modeller för att kunna göra ett optimalt köp. Känns som att det kvittar vad jag har på kontot.

      Radera
  10. Du får nog inte använda så pass svåra ord om "rationell" i Sverige? Svenskarna vet inte vad det innebär, att döma av hur galet man röstar. Svenskarna tycks glädjas av att skada sitt eget land och sig själv, på något vis. Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det här är inte Utbildningsradions nyheter på lätt svenska. Känns det för svårt finns andra internetsidor :-).

      Mvh blankröstare

      Radera
  11. Micke!

    Man behöver inte vara dum för att man inte orkar plugga :)
    En del är ju dumma som orkar plugga!

    Man får värdesätta sin tid, plugga kan var väldigt överskattat :)
    Finns många onödiga utbildningar idag som inte har någon riktig mening. Det behöver man inte vara doktor för att lista ut.

    hua

    KP

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, jag håller med om alltihop och hör dessutom fler och fler arbetsgivare som föredrar anställda som inte lagt ett antal år på universitet.

      Radera