lördag 4 juli 2020

Skäms!

Det här är mitt tredje inlägg om artister och corona. Först gnällde jag på artister som krävde att bli försörjda bara veckor efter de första covid-19-larmen. Sedan skrev jag om en artist som gjorde det enda rimliga, tog ansvar för sitt liv. Den tredje och förhoppningsvis sista texten ska handla om artister som tog chansen att skaffa bidragspengar utan att ens behöva dem.


Det var ju så att artister fick möjlighet att ansöka om ett ”coronastipendium” på upp till 50000 kr. Även om jag tycker att de flesta borde göra som Tommy Steine i den andra länken ovan, skaffa sig ett extrajobb, har jag förståelse för att en del artister sitter trångt till och att detta bidrag hjälper dem. Självklart borde de, precis som alla vuxna människor, skaffa sig säkerhetsmarginaler, men livet är hårt för de veka.

Så vi släpper den gruppen och inriktar oss på dem som inte behöver pengarna, men sökte och fick dem och nu borde skämmas hela vägen till banken. Här har vi t ex Jill Johnson, som aldrig missar en chans att framhäva sin goda moral och som trots tillgångar på tio miljoner i sitt bolag tjatade till sig skattepengar som kunde gått till någon som behövde dem.

Vi har Özz Nûjen som redan visat ett kluvet förhållande till skatt. Å ena sidan skriver han högtravande krönikor om skattesmitare. Å andra sidan har hela hans familj betalat en viss Rakhmat Akilov för att snickra på ett hus ägt av Özz och hans syster.


Vi har kommunisten Lisa Ekdahl som gärna pratar om empati och solidaritet, men som också hon kan låta bolagsmiljonerna vila en stund medan hon lever på statspengar som inte ens räcker för att betala anständiga pensioner.

Apropå pensioner har även folkpensionärerna Pugh Rogefeldt och Marika Lagercrantz tagit emot 50000 var. Vad gör deras behov större än riktiga fattigpensionärers?! Särskilt Marika gör mig extremt besviken för henne har jag pratat frilansekonomi med på tu man hand för femton år sedan och upplevde hennes syn på egna och andras pengar som ytterst sansade. Sedan dess har hon bl a varit kulturråd på svenska ambassaden i Berlin och således försörjt sig på skattepengar. För att jobba, men nu ska hon alltså ha skattepengar för att inte göra det. Hoppas pengarna kompenserar för det förlorade anseendet.


Många i kultureliten (och minst en namngiven här) har pekat finger åt ”Swish-horor”, som de föraktfullt kallar människor som lever på frivilliga bidrag från uppskattande publik. Men att själva leva på våra av staten tvångsindrivna pengar är tydligen höjden av anständighet.

För mig är det viktigt att aldrig någonsin bidra till dessa människors förmögenhet genom att köpa deras alster eller se deras föreställningar. Att jag ofrivilligt tvingas betala dem genom skatt får jag hacka i mig, men aldrig frivilligt. Aldrig!

28 kommentarer:

  1. Jag tycker din kritik riktas åt fel håll i vissa fall. Betalar man världens högsta skatt och sedan söker ett stipendium har man antagligen skattat ganska duktigt ändå. Jag hade inte själv sett mig som särskilt omoralisk om jag istället för t.ex 65% skatt, i år "bara" betalat 60%...
    Det är politikerna som förtjänar kritiken för ett system som fördelar skattemedel på ett fel sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske inte skrivit debattartiklar och gjort tv-program där du hyllat Sveriges höga skattetryck och sagt att de rika bör dela med sig.

      Självklart ska politiker ha den största kritiken, men för att ett samhälle ska fungera måste även medborgarna ha heder och samvete. Att ta emot ett akutbidrag för att klara sin försörjning när man som Jill Johnson har tio miljoner innestående i sitt bolag tycker jag förtjänar all kritik man kan få.

      Radera
    2. Haha nej, sådana hycklare borde verkligen skämmas.

      Radera
    3. Jag tänker att Jill Johnsons handlingar nu helst skulle ha uppmärksammats av SVT - som älskar friskrivningar och varningstexter - när hon åkte runt på den amerikanska landsbygden varje vecka för att kritisera Donald Trump (och spela lite musik om det hanns med).

      Radera
  2. Jag kan bara instämma! Dessa horor som i sann solidaritet tar för sig av andras pengar, så fort tillfälle ges. Sedan spottar de gärna när berättigad kritik ges. Lev inte som du lär är deras motto, tydligen. Som en sann vänsterelit.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även om jag inte tycker att prostitution är ett särskilt hedervärt yrke vill jag ändå inte smutsa ner människor som jobbar med det genom att använda tillmälet "horor" på den svenska kultureliten.

      Radera
    2. Du har rätt. Fel av mig att smutskasta och förolämpa dem så som kulturelit.

      Radera
    3. Kulturelit har verkligen blivit ett skällsord. Undrar om kultureliten själv funderar över hur det kommer sig.

      Radera
  3. Det är sannerligen underligt att en "kulturarbetare" inte anses kunna göra likadant som överflödig kabinpersonal och andra hårt drabbade yrkesgrupper, nämligen att söka sig till exempelvis Ica Maxi. Genom bekantas bekanta vet jag att de fick ett gäng nya kollegor från just flygbranchen när krisen slog till.

    Själv är jag korttidspermiterad och lever således också på bidrag för första gången i mitt vuxna liv. Utan korttidspermiteringen hade jag troligtvis fått vara kvar ändå då jag har en viss spetskompetens som min arbetsgivare nog inte vill göra sig av med. Det är dock lite utanför min kontroll som jag upplever det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget fel med att ta emot bidrag varken som kulturarbetare, kabinpersonal eller något annat. Att däremot aktivt söka ett bidrag man inte behöver, och som ytterst få andra får, är en annan nivå.

      Radera
  4. Med tanke på att bidraget blivit beviljat så har de väl haft möjlighet/rättighete att söka? Är då inte problemet att de kan söka bidrag?

    Jag menar om man nu inte skall söka bidrag som man har tillgång/rättighet till så vill ju gärna ha tydliga gränser så man själv inte gör fel. T.ex :

    Tjänar man mer än en miljon/år så får man inte ansöka om VAB(fastlänningar man vabbar å har rätt till det)?
    Tjänar man mer än 500.000 så får man bara ansöka om halva föräldrapenningen(fastän man har rätt till 100%)
    Av att drömma om kommentarer på Jills Instagramkonto så får man inte ansöka om friskvårdsbidrag om man tjänar dubbelt så mycket än sina kollegor.

    Även intressant att folk tycker att man inte skall ta del av sänkt arbetsgivaravgift som vi hade i fyra månader, meeeen vaaa fan det gick ju inte att inte ta del av. Som för övrigt är det enda som jag utnyttjat. Tror rätt många indirekt taget del av det också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det fel att staten inrättar ett specialbidrag för regimtrogna megafoner, men det gör det inte i mitt tycke problemfritt att aktivt ansöka om pengarna.

      VAB, a-kassa och annat som går till alla är en annan sak. Jag tycker inte att Jill Johnson, Petter, Björn Ulveaus eller andra mångmiljonärer behöver skämmas för att exempelvis ta emot barnbidrag eller föräldrapenning för sina barn även om de skulle klara sig utan.

      Radera
    2. Svårt att behöva skämmas för att ta emot barnbidrag när det är omöjligt att inte göra det (om man har barn givetvis). Kompisen som inte ville vara någon bidragstagare ringde och bad dem dra in deras barnbidrag men det gick inte. Så nu går istället en liten liten del av alla bidrag rakt in på ett ISK till en treåring.

      Radera
    3. Ja, det är nog svårt att komma undan barnbidraget (snacka om lyxproblem), men kul att någon försöker.

      Radera
  5. Det finns en enda väg ut ur fuskandet - ta bort alla bidrag, omedelbart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att hålla nere antalet bidrag leder rimligen till mindre fusk, men i det här fallet är det ju inte fusk utan snarare kollektivt hål i huvudet. De borde inte få bidrag och de borde inte söka.

      Radera
  6. Eftersom staten har alla uppgifter om alla i sina register så ska staten istället automatiskt dela ut pengar (bidrag) UTAN att medborgarna eller företagen ska behöva ansöka om det.
    Det vore både rättvist och arbetsbesparande för oss alla i Sverige.
    Hur kan det komma sig att det aldrig diskuteras? Att vissa grupper skulle missgynnas, måhända? Kan det finnas andra anledningar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att du överskattar statens kontroll- och kunskapsnivå. Så himla mycket vet de inte och i detta fall handlar det om aktiebolag ägda av artister, inte deras personliga konton.

      Men ja, det kan finnas andra anledningar. Av de 15-20 namn jag sett på mottagare av detta stipendium är nästan alla ganska politiska och återfinns på ungefär samma plats i skalan. Artister är "influencers" som påverkar många med sina åsikter och makten har all anledning att se till att de även fortsatt finns vid deras sida genom att tacka för åren som gått.

      Radera
    2. Fast enligt dagens regler förväntas du redovisa vem som ligger bakom aktiebolaget så den infon har staten. Så staten skulle veta massor om de lyckades koppla sina informationsflöden.

      Radera
    3. Om de får/kan/lyckas koppla ihop sina kunskapskällor/myndigheter.

      Radera
  7. Det enda rimliga förutom att ta bort alla bidrag är att göra dem behovsprövade. Då skulle vi äntilgen få någon reda i träsket. Tyvärr kommer det att krävas en hel del administration och därför har man valt att göra tvärtom, alla som kommer in med korrekt ifylld anmälan får bidrag - minimalt med merarbete men troligen betydligt dyrare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att detta var behovsprövad. Alla fick inte det maximala beloppet på 50000 kr. Alltså måste det suttit någon som gjort individuella bedömningar.

      Radera
  8. Att först spara, sen konsumera verkar vara ett okänt begrepp för artister. Läste om Lisa Nilsson, i mina ögon en vettig människa. Hon skrev att den "beräknade inkomsten på vilken hela husrenoveringen vilat på" nu är borta. Ett tips är att inte sitta och räkna på framtida inkomster, utan konsumera när man redan tjänat ihop pengarna. Det kallas för att spara, ett okänt begrepp för 99% av våra artister känns det som.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ju mer osäkra och oregelbundna inkomster man har, desto viktigare att ha en buffert.

      Vilket i och för sig många verkar ha, i mitt tycke är det t ex obegripligt att Jill Johnson (Sveriges tråkigaste artist vid sidan av Kent) ens har tjänat ihop tio miljoner, men hon har dem t o m kvar i bolaget.

      Radera
  9. Tycker gott du kan skriva fler inlägg kring detta för det här är verkligen vidrigt! Är det till dessa miljonärer mina skattepengar ska gå?! Dessutom tror jag att du glömde påpeka att Özz Nöjen och hans svåger betalade terroristen svårt!

    Själv hamnade jag i bråk med den där matgeek som tycker det är självklart att dessa miljonärer ska ha del av mina/våra skattepengar. Ha en go söndag!

    Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på att Akilov inte hade arbetstillstånd känns det nästan givet att det var svart (eller "svårt" ;-) ).

      Matgeek har en del rabiat märkliga åsikter.

      Radera
  10. Ett land för skattetrixare ökar klyftorna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir ju så. Ju fler regler, desto mer trix.

      Radera