onsdag 7 juni 2023

Odlingslådor

Jag inser att odlingssäsongen för de flesta börjar i mars eller så, men eftersom någon i kommentarsfältet tyckte att jag borde sälja in mig som NRK:s svar på danske Bonderøven tänkte jag att det är hög tid att åtminstone fixa någonstans att odla. Man kan ju gräva upp gräsmattan, men jag hade bestämt mig för att bygga odlingslådor och köra ”no dig-metoden”.

Fyra lådor fick det bli, 4x1,3 meter, 50-55 cm höga. Längden beror på det virke jag fick tag i, men bredden var genomtänkt. 1,3 meter kändes som lagom bredd för att på ett bekvämt sätt nå till mitten. Jag beställde 38mm-virke av min virkesleverantör, men gjorde misstaget att säga att jag var flexibel på bredden. Grundidén var 38x200, men så sa jag att 38x100 går lika bra, men att jag då behöver dubbelt så många löpmeter. Det slutade med att jag fick fem olika bredder: 100, 125, 150, 175 och 200 mm. flexibel hade jag inte tänkt vara.

Men det var billigt och då får man leva med det och para ihop dimensionerna så att alla väggar på lådan blir lika höga. Stolparna är 50x50 mm, eller 2x2 tum, och jag lät dem gå upp 180 cm. Detta eftersom nog behöver sätta upp nät för att grönsaksodlingen inte ska bli matbehållare för rådjur. Jag vet inte vad det är med rådjuren, men de är helt orädda oavsett om jag skriker åt dem eller klappar i händerna.

När lådorna var färdigsnickrade laserade jag dem utvändigt. Främst för att virket ska hålla, men också av rent estetiska skäl. Insidan har jag klätt med plast som jag häftat uppe på kanten och så täckte jag skarven med en kantlist som var obetydligt bredare än väggarnas tjocklek. Kantlisterna sågade jag i 45 graders vinkel och jag tror inte att ni kan förstå vilken tillfredsställelse denna syn ger mig.

Alltihop tog 2-3 dagar och kostade inte många kronor. Eftersom jag köpte mer virke på en gång och glömde be om kvitto är det lite oklart vad just det här kostade, men säger jag 500 kr har jag inte tagit i. Oljan kostade 398 kr och skruvarna 159 kr, men då är det en skvätt kvar av bägge. Plasten hade jag redan. Så runt en tusenlapp totalt. Motsvarande odlingsyta med traditionella ”odlingskragar” från exempelvis Plantagen eller Bauhaus hade kostat mig tio gånger mer (en kvadratmeterstor pallkrage kostar 250 kr).


Nu återstår bara själva odlingen. Jag har jord, kompost, gräsklipp och fri tillgång på koskit från grannen. Allt som fattas är tid och energi, men det ska jag nog få till så småningom. Förhoppningsvis innan snön faller.

31 kommentarer:

  1. Det här ska bli spännande att följa.
    Heja Sparo!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det tycker jag också att det ska bli.

      Radera
  2. Ser jättebra ut, mycket bättre än min låda som jag skruvade ihop för 4 veckor sen. Mina hörn var med överlapp eftersom ändarna var raksågade. Men värst var klagomålen om att jag använt tryckimpat :( Det blir tydligen inga svanenmärkta gurkor i år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Mina hörn är också med överlapp förutom listen högst upp.

      Jag är inte säker på att du har rätt. Dels är inte tryckimpregnerat lika farligt (eller bra) längre och jag vet inte om det hamnar lättare i jorden än min färg, som man heller inte bör dricka. Hade du plast på insidan tror jag du kan Svanenmärka oavsett.

      Radera
  3. Snyggt jobbat Sparo. Kolla "Roslagsmahogny" - en riktigt go färg man blandar själv.

    Man kan också bränna utsidan istället för att måla vilket gör det ännu billigare :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har bra koll på Roslagsmahogny, det har jag använt tidigare och funderade på nu.

      Radera
    2. Jag är ett stort fan av roslagsmahogny till diverse saker, men har kommit fram till att det inte är optimalt i närheten av odlingsytor. Trätjära är trots allt tämligen giftigt. Jag skulle nog faktiskt hellre använda tryckimpregnerat. Som Sparo skriver ovan är det inte längre lika farligt (ingen kreosot eller arsenik), numera finns det tryckimpregnering med enbart kopparsalter och urlakningen är rätt liten över åren. Dock kan man ju räkna på det om man är nogräknad, hur mycket koppar det blir i jorden efter ett antal år.
      // Veronica

      Radera
    3. I alla lägen tror jag det är en bra idé att plasta insidan av lådan.

      Radera
    4. Det tror jag med. Inte minst för att förlänga beständigheten på träet. // V

      Radera
    5. Ja, det var mitt huvudsakliga skäl till det. Om man inte griljerar grönsakerna med gift blir de nog generellt nyttigare än de man köper från livsmedelsindustrin.

      Radera
    6. Good point. Har kört roslagsmahogny på utsidan och bränt av insidan + fiberduk.

      Radera
  4. Men jädrans så snyggt! Nu blev jag riktigt avis/inspirerad. Måste bara hitta en virkesleverantör med de priserna. Haha, förstår frustrationen över olika bredder på virket...!!

    Mitt tips är att lägga stockar, grenar, bös och jox som inte duger till ved, gärna halvruttet (kvistar, oförmultnat köksavfall, löv, ris, sågspån, ja typ vad som helst organiskt), i botten, det går fortare att fylla med än jord, och vips så har du byggt en slags hygelbädd. Grovt nederst, vattna gärna mellan varje varv och trampa till det, sedan koskit och sist jord överst. Grenar/stockar kommer att ta tid att multna och under tiden fungera som en svamp/fuktreservoar så du slipper vattna så ofta som om du bara har jord i lådorna. Googla hügelbädd, sen är du fast :-)

    Sen måste du ju täckodla med gräsklipp såklart, guld att ha tillgång till det, det är nästan så jag funderar på att anlägga en gräsmatta bara för att få gräsklipp....

    Fast äsch, allt detta har du antagligen redan koll på.
    Det där kommer att bli bra!
    Heja, heja!
    // Veronica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, i helgen fick jag bekräftat att jag gjort rätt med lådorna för då var jag hemma hos en tjej som jobbar som trädgårdsmästare och såg att hennes lådor hade precis samma stil som de jag gjort utifrån mitt eget huvud. T o m tjockleken på brädorna var densamma.

      Bra tips! Jag tänkte köra med gräsklipp och kompost i botten, men ska kolla om jag inte kan dryga ut med kvistar, det hade jag inte tänkt på. Och hügelbädd var mycket riktigt ett nytt begrepp för mig.

      Radera
  5. Så snyggt! Kul att följa odlingen fram över då! Det går att odla nu och på hösten med, tex spenat går i Blom o du odlar nu, men blir jättefin lite senare .
    Och vad du än gör så tappa inte sugen för att något misslyckas i början. Jag har haft 3 läroår, först nu 3e året som jag känner att jag har lite koll. Alla misslyckas med något varje år, men. Ju mer man sår desto mer lyckas :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Grannen har sagt att det man sätter senare blir klart senare, men att det mesta går att odla även nu. Det har ändå varit kallt i april och större delen av maj. Och själv försöker jag intala mig att om jag bara får klart odlingsbäddarna och odlar åtminstone något så är jag nöjd i år. Jag har extremt låga ambitioner i nuläget.

      Radera
  6. Jag har testat liknande fast med helt obehandlat virke och ingen plast. Det höll i mer än 10 år innan det ruttnade sönder. Och då hade jag ändå tröttnat för länge sen 😂

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, trä är väldigt tåligt och det går ju att byta ut efter hand också. Målningen tyckte jag fick lådorna att smälta in mer i omgivningen, så det hade jag nog velat göra även om det inte skulle påverka hållbarheten. Jag kommer ju se dessa lådor varje dag.

      Radera
  7. Har gjort liknande odlingsbänkar själv. Första svängen för 15 år sedan med 22x virke. Nu senast (för 2-3 år sedan) med 45x170 virke som jag laserade i ljusgrå nyans. Har gjort lösa hönsnätsramar som skydd mot hararna vilka kan plockas ner när vintern (mycket snö i Norrland) kommer.

    De första bänkarna höll i drygt 10 år. Dessa med dubbel virkesdim håller nog säkert 50% längre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller mina i femton år är jag nöjd.

      Radera
  8. Sockerärtor växer fort, är gott och alldeles för dyrt att köpa i affär. Dessutom brukar de komma från typ Zimbabwe. Sockerärtor och gräslök är gott att äta och enkelt att odla!
    /Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gräslök har jag redan, både på tomten och i kruka:
      https://sparosverige.blogspot.com/2023/05/lite-odling.html

      Sockerärtor var däremot en ny idé. Vad smakar de och vad har man dem till?

      Radera
    2. Sockerärtor smakar krispigt, fräscht och nyttigt. Som riktigt goda ärtor. Man kan äta dem råa eller fräsa på dem lite

      Radera
    3. Det låter helt klart som att de är värda ett försök. Säkert om de är enkla att odla, jag behöver några lätta grödor.

      Radera
  9. Jasså det är så med rådjuren alltså? Då får du väl ta fram hagelbössan antar jag?
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tror jag inte att jag hade fått förrän i höst, men jag har ändå ingen hagelbössa att ta fram.

      Radera
  10. La du någon plast eller duk i botten också? Eller vad är det ljusa på sista bilden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det gjorde jag inte. Det ljusa på sista bilden är torrt gräsklipp. Under det ligger ett lager av kartong.

      Radera
  11. https://www.expressen.se/leva-och-bo/tradgard/knep-som-haller-radjur-borta-fran-vaxter-i-tradgarden/
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tips! Papphjärtan hade jag tänkt testa. CD-skivor tror jag funkar bättre för fåglar och så tycker jag att det är rätt fult. Fårull har jag tänkt på, men vet inte var jag får tag i. Det borde dock inte vara så svårt i vad som känns som världens fårtätaste land. Ett liggande hönsnät runt odlingen hade jag ingen aning om kunde funka, men det lät logiskt.

      Annars får det bli ett mjukt nät över odlingslådorna, det känns mest rationellt även om det är lite bökigt.

      Radera
    2. Jag hade nog snickrat ihop ett primitivt staket. Slå ner några stolpar och skruva fast ett par plankor runt om. Borde du fixa betydligt snabbare än att göra lådorna.

      Radera
    3. Det är en annan lösning. Jag tänker att jag i första hand ska försöka att göra ingenting. Det kan ju tänkas att rådjuren föredrar frilandsodlingar framför mina lådor och då vill jag slippa jobba i onödan. Men bråkar de (vilket jag utgår ifrån) blir det till att agera.

      Radera