Sedan telefonkatalogföretaget Eniro
var på toppen har aktien tappat 99,99 procent. Man kan säga att de
haft det lite motigt de senaste femton åren. Jag har varit inne på det
här bolaget förr, men kan inte sluta att fascineras. Ni vet alla
bakgrunden: Störst (i princip ensamma) på telefonkatalogmarknaden
som sedan försvann och lämnade bolaget i limbo.
Genom åren har jag sett ett femtiotal
analyser av Eniro. I bästa fall har de varit neutrala, men jag tror
mig inte ha sett en enda som ansett bolaget undervärderat. En av de mest positiva är Leif Petterssons fem år gamla Placera-analys som ändå slutar med: ”Vi anser därmed att det finns betydligt
attraktivare alternativ på börsen på 3-6 månaders sikt.” Efter
att han skrev detta har aktien tappat runt 99 procent, så där får
man ge honom i rätt i sin profetia.
I förra veckan hamnade Eniro på börsens
observationslista eftersom ”väsentlig osäkerhet föreligger om
bolagets ekonomiska situation”. Inte läge att gå all-in
Eniro-optioner och åka på semester alltså.
Men – och det är här min
fascination ligger – fortfarande finns köpare. 10-15 miljoner aktier
om dagen byter fortfarande ägare. En stor del av köparna hittas
bland privatpersoner på Nordnet och Avanza. Hur tänker den som
köper Eniroaktier? Jag är uppriktigt intresserad av hur man
motiverar detta. Lotto känns som en bättre investering.
Något lättnadsrally har inte
inträffat på över två år, och sedan förra gången har aktien
gått – ni har redan gissat rätt – mer än 99 procent back. Det
mesta i detta bolag tycks ha hänt för mer än 99 procent sedan. Och
tusan vet om inte det senaste pressmeddelandet innebär att vi är på
väg mot 100. ”Väsentlig osäkerhet föreligger om bolagets
ekonomiska situation”. Jag håller inte med. Få saker känns så
förutsägbara som Eniros ekonomiska situation.