Än ni'rå?

Sedan telefonkatalogföretaget Eniro var på toppen har aktien tappat 99,99 procent. Man kan säga att de haft det lite motigt de senaste femton åren. Jag har varit inne på det här bolaget förr, men kan inte sluta att fascineras. Ni vet alla bakgrunden: Störst (i princip ensamma) på telefonkatalogmarknaden som sedan försvann och lämnade bolaget i limbo.

Genom åren har jag sett ett femtiotal analyser av Eniro. I bästa fall har de varit neutrala, men jag tror mig inte ha sett en enda som ansett bolaget undervärderat. En av de mest positiva är Leif Petterssons fem år gamla Placera-analys som ändå slutar med: ”Vi anser därmed att det finns betydligt attraktivare alternativ på börsen på 3-6 månaders sikt.” Efter att han skrev detta har aktien tappat runt 99 procent, så där får man ge honom i rätt i sin profetia.

I förra veckan hamnade Eniro på börsens observationslista eftersom ”väsentlig osäkerhet föreligger om bolagets ekonomiska situation”. Inte läge att gå all-in Eniro-optioner och åka på semester alltså.

Men – och det är här min fascination ligger – fortfarande finns köpare. 10-15 miljoner aktier om dagen byter fortfarande ägare. En stor del av köparna hittas bland privatpersoner på Nordnet och Avanza. Hur tänker den som köper Eniroaktier? Jag är uppriktigt intresserad av hur man motiverar detta. Lotto känns som en bättre investering.

Något lättnadsrally har inte inträffat på över två år, och sedan förra gången har aktien gått – ni har redan gissat rätt – mer än 99 procent back. Det mesta i detta bolag tycks ha hänt för mer än 99 procent sedan. Och tusan vet om inte det senaste pressmeddelandet innebär att vi är på väg mot 100. ”Väsentlig osäkerhet föreligger om bolagets ekonomiska situation”. Jag håller inte med. Få saker känns så förutsägbara som Eniros ekonomiska situation.