måndag 5 december 2016

Pilotskolan

Uttrycket ”pilotskolan” dyker då och då upp i börssammanhang. Tanken är att om vd, ledning och styrelse är tungt investerade i sitt eget bolag, då borde även vi andra våga oss dit. Och motsatt, om inte ens ni som jobbar med det här tror tillräckligt mycket på affärsidén att den är värd att kliva in i, varför ska då vi andra göra det?


Jag gillar tanken och tycker att det ska svida för företagsledningen om bolaget går dåligt, men det finns några problem. Om företaget ger sina ledande medarbetare optioner behöver inte innehaven nödvändigtvis spegla deras investeringsintresse, och att hålla koll på hur de fått sina aktier är snudd på omöjligt.

Vidare vet vi ju inte hur stora innehaven är i förhållande till deras egen ekonomi. Paradox vd Fredrik Wester köpte nyligen aktier i det egna bolaget för två miljoner eftersom han ”hade lite pengar över”. Hans tidigare innehav är värt 1,7 miljarder, så i detta fall kan vi nog utgå ifrån att han tror på bolaget. Två millar hit eller dit betyder dock ingenting.


Men någonting säger det kanske. Precis som Leif Johanssons nej till att få arvodet för sitt styrelseuppdrag i Ericsson säger en del om hans engagemang. Fast okej, med facit i hand är det svårt att klandra honom.

En sista fundering. Är det alltid bra att företagsledningen har aktien i fokus? För kortsiktiga ägare borde svaret vara ja, men för den som köper aktien i sin ungdom för att leva på utdelningen efter att ha gått i pension är svaret inte givet.


Hur som helst gillar jag idén att ledningen drabbas om det går dåligt och gynnas om det går bra. Det är ju det vi saknar hos landets politiker, som sällan eller aldrig drabbas av sina egna beslut. Om vård, skola och omsorg blir sämre är det alltid trevligt att ha sina egna barn i privat internatskola, egna vårdförsäkringar och ha miljoner på banken.

I tv-programmet Draknästet tyckte jag ibland att ”drakarna” satsade på fel idéer (och fel människor), men var det något de alltid blev avtända av så var det när entreprenören verkade se delfinansieringen som ett sätt att själv kunna komma undan risk. Att driva företag för andras pengar ska kosta när det misslyckas.

6 kommentarer:

  1. Som med allt annat finns det säkert en gyllene balans här (som är supersvår att hitta)...i några av världens mest spektakulära företagsfiaskon så som Enron och Lehman Brothers så satt både ledning och personal med rekordstort ägande i bolaget...det gjorde att ingen vågade säga nått om hur ruttet det var....och så vet vi ju var det slutade....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, tydligare exempel än så på att ledningsägande inte är någon garanti går nog inte att hitta.

      Radera
  2. Gillar inte riktigt att Fredrik Wester köper aktier i paradox. Han sitter på massor av marknadsrelevant information som han vägrar att släppa på. t.ex. pipeline av kommande produkter osv. I detta fall så kan vi läsa att ett par veckor efter hans köp så finns det ett färdigt avtal med Tencent, vilket självklart är kursdrivande. Lite lurigt det där med insiderköp tycker jag... Summan var ju rätt meningslös också i sammanhanget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Insiderhandeln är absolut en knepig aspekt av "pilotskolan". Fast just Wester/Paradox känns inte så jobbig eftersom han redan sitter så pass fast i bolaget som ägare att den där typen av småaffärer kvittar lite.

      Radera
  3. Tack för intressant blogg!
    Hörde på PrataPengar att det inte var ett direkt symbolvärde (2 mnkr mot 1,7 mdr) utan en kod. 41337 aktier, där 1337 på hackerspråk står för "Elite" vilket ger For-Elite.
    Kul grej :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jo, jag hörde också detta. Lite kul, det håller jag med om, men för de flesta gick nog den symboliken oss förbi. För mig gjorde den det definitivt.

      Radera