fredag 2 december 2016

Sveriges största bidragstagare

Jag tycker att det är bra att personer som är sjuka eller av annan anledning inte kan jobba får hjälp av samhället med sin försörjning. Men det finns gränser. Sveriges största bidragstagare är en familj som i år får över 135 miljoner av våra skattepengar. Familjens patriark Carl Gustaf Folke Hubertus, även kallad ”Tjabo” i tvivelaktiga kretsar, påstår sig jobba som någon slags PR-konsult, men det är ytterst osäkert på vilket sätt han faktiskt skulle tillföra någonting av värde.


Ungefär hälften av pengarna går till drift och underhåll av ett tiotal slott. Den delen kan vi lämna därhän, även om merparten förmodligen skulle kunna säljas och ge bra pengar till statskassan. Men den övriga kostnaden ska täcka familjens officiella uppgifter samt representationskostnader. Det låter som otroligt bra betalt för uppgifter som aldrig utretts om de har någon som helst positiv inverkan eller ekonomisk avkastning.

Det är faktiskt ännu värre! Varken skattebetalarna eller våra representanter kan överhuvudtaget kontrollera vad pengarna går till. Numera sker en schematisk redovisning, men inga detaljer, kvitton och sånt som andra måste hålla sig med när de använder skattepengar. Så hur ska vi veta ifall pengarna gör nytta när vi inte ens får veta vad de går till?

Det vi vet är att familjeöverhuvudet Tjabo åker land och rike kring, håller tal (”Kära örebroare...”), inviger lokaler och båtar, gör en del märkliga uttalanden och är känd för att vara en av landets främsta konsumenter av så kallade ”kaffeflickor”.


Hans fru talar sju språk flytande. Tyvärr är svenska inte ett av dem. Vem kan klandra henne, hon har ju trots allt bara bott i Sverige i drygt 40 år. Barn och barnbarn har bråda dagar som hertigar och hertiginnor av diverse landskap. Med undantag för prinsessan Madeleine har de flesta av dem besökt sina hertigdömen vid minst ett tillfälle.

Vid sidan av den ytterst märkliga ersättningsformen apanage har samtliga medlemmar av kungafamiljen privata förmögenheter. Flera av dem driver egna bolag vid sidan av ”jobbet” som Sverigerepresentanter.

Jag fattar att det här är en rätt liten del av statsbudgeten och man kan skämta om att ”löjliga familjen” åker runt och ”tokar till det”, men även om det här vore en högpresterande familj som inte skulle sparka in varenda dörr när det kommer till fördomar om inavlad överklass ser jag inte hur monarki skulle kunna bli förenlig med demokrati så länge titeln går i arv.


I andra sammanhang talas om signalpolitik. Vilka signaler blir det av att Sveriges statschef, landets högste tjänsteman, inte behöver redovisa hur han hanterar skattepengar, inte har några som helst prestationskrav, är straffimmun och i princip också immun mot alla former av kritik eftersom minst sex riksdagspartier skulle låta honom göra precis vad som helst utan att det får några konsekvenser?

25 kommentarer:

  1. Tänkvärt inlägg Sparo. När jag själv försjunker i den här typen av grubblerier brukar alltid min bild av extrem demokrati dyka upp i huvudet. Borde inte sann demokrati innebära att jag själv väljer exakt vart mina pengar ska gå? Själv hade jag då grovt uttryckt valt; Polis, brandkår, vägar, skola och vård av handikappade. Om alla fått välja det de värnar hade vissa grejer inte fått några pengar alls. Tyvärr tror jag att Tjabo hade klarat sig i det läget för många verkar vara intresserade av att betala dit. Det finns andra delar av samhället som inte fått så mycket tror jag...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Min gissning är att jag mest kommer få skit för detta. När jag vädrar mina tankar kring monarki brukar jag få det.

      Nja, jag tycker nog att en demokrati bygger på ett visst samarbete, om alla väljer på individnivå har vi väl snarare någon slags libertarianism?

      Knugen är förvisso populär (även om det dippat sedan Den ofrivillige monarken), men om vi själva fick skriva ett belopp på skattsedeln tror jag ändå att han skulle få banta utgifterna. Men tanken är god, låt kungahuset crowdfundas.

      Radera
    2. Lebertian...vad? ;) Jag är medveten om att min stadsform inte är perfekt för att underdriva men på ett tankeplan ör den lite rolig iaf . Jag tror inte NÅGON skulle vilja ge politiker 250.000 för att gå på engelskakurs till exempel.

      Radera
    3. "Libertarianism är en politisk ideologi som förespråkar frihet från tvång och strävar efter att minimera staten och dess inflytande över människors liv."

      Ja, alla statsskick har sina problem. Demokratins främsta problem är att vi börjar bli för korkade för folkstyre. Återigen, det gäller ju inte dig och mig :-).

      Radera
  2. En gång i tiden var hela landet och allt i det kungens. Kungen gav upp detta mot att han och arvingar skulle ha räkmacka i evig tid. Alternativet hade varit ett omfattande inbördeskrig för att ta makten av kungen. Tror det var en rätt bra deal att undvika inbördeskrig och få en en kostnad för denna PR familj. De flesta kanske inte vill byta tillbaka till hur det var före detta avtal - med envåldshärskande kung som äger oss alla...

    SvaraRadera
    Svar
    1. När svenska folket röstar fel om EU är man (precis som i Storbritannien) redo att riva beslut och ompröva dem efter några månader. Jag tycker kanske att en flera hundra år gammal deal med kungafamiljen inte måste vara huggen i sten i all framtid. Jag menar inte att vi ska kasta ut dem på gatan i morgon, men livstids försörjning av icke-kronärvande familjemedlemmar och att inga utgifter redovisas tycker jag gott kan diskuteras på 2000-talet.

      Radera
  3. På senare år har jag gått från att vara försiktigt positiv till monarkin till att vara negativ. Jag tycker inte att yrken och titlar ska ärvas i en modern demokrati och jag är väldigt skeptisk till att lägga så mycket skattepengar på en cirkus som kungahuset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma här. Jag har också försökt intala mig att kungahuset gör någon nytta och att det inte finns några bra alternativ, men för kanske 20 år sedan orkade jag inte längre argumentera för det.

      Radera
  4. Nån måste ju städa upp efter wallström.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kungen och Wallström... Vilket radarpar :-(.

      Radera
    2. Mm en kan inte läsa och en kan inte tänka logiskt

      Radera
    3. Du tänker lite "Dum & dummare" höll jag på att säga, tills jag kom på att dyslexi är en sjukdom. Det kanske socialism också är, jag vet inte.

      Radera
    4. Hahaha! Om det är en sjukdom skulle det förklara en del.

      Radera
  5. Har hört talas om att man försökt göra avdrag i deklarationen på JAS. Borde man inte kunna göra avdrag på apanaget? ☺ Så jag är heller ingen beundrare av att kungafamiljen ska försörjas i all evighet! ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att få igenom deklarationsavdrag för apanaget blir nog knepigt, men det vore kanske värt ett försök :-).

      Är faktiskt lite lättad över hur lite mothugg jag fick i den här frågan. Jag trodde det skulle vara som att peta in en trädgren i ett jordgetingbo och hugga runt (vilket jag faktiskt prövat och inte rekommenderar).

      Radera
  6. Nu har du gått för långt Larsson! Det är inte upp till Larsson att kritisera överheten. Larsson skall veta sin plats.

    Kungafamiljen fyller en viktig uppgift. Utan dem, vilka skulle hylla Bruneis diktator? Eller, framför allt, läxa upp pöbeln och förklara att inga stekta sparvar flyger in i munnen på folk?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Jag kan nästan höra Anders Björcks röst där, med ett avslutande: "Larsson ska veta hut! Nu går jag vidare med mina frågor..."

      Bruneis diktator hade jag glömt. Och så kungens kompis som skulle försöka rädda situationen genom att berätta om Bruneis fina golfbanor :-).

      Radera
    2. Här ungdomar, är vad Micke refererar till

      https://www.youtube.com/watch?v=a30ysyyuGLE

      Radera
    3. Jag minns det som igår. Trots att det måste vara flera månader sedan nu.

      Radera
  7. Jag tycker att man kan privatisera kungahuset. Bär det sig så låt dem hållas, annars blir det konkurs och de får söka andra jobb.
    Hyfsad hype på den IPOn borde det bli i alla fall.

    TO

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt okej att göra om kungahuset till en privat PR-byrå, men då får vi väl nästan släppa statschefsgrejen.

      Jag skulle passa IPO:n alldeles oavsett eftersom jag inte tror på ledningen.

      Radera
  8. Jag gillar kungen, han är en PR-gubbe för vårt land, i alla fall för de länder som känner igen honom. I USA visste många inte vad Sweden var men då fick vi ta till Björn Borg eller Abba och jäklar vad de kände igen oss då.
    Nä.. skämt åsido, jag undrar varför familjen har ett tiotal slott? Sälj nio och bo i det tionde, så klarar de sig resten av sina liv utan apanage.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du som ständigt är på hugget och har koll på mycket... kolla upp hur många ambassader och konsulat vi har och vad de kostar. I Burkina Faso har vi en ambassad... och då är en fråga jag ställer mig: Varför?

      Radera
    2. Jag föredrar nog ändå Abbas och Björn Borgs PR-konsultskap.

      När det gäller ambassader (och konsulat och annat) är jag rädd att en stor del handlar om att belöna eller knuffa undan politiker och tjänstemän som vill ut och röra på sig. Själv hade jag föredragit fler höftledsoperationer.

      Radera