Ja, hurså?
Hur mycket kan man egentligen prata om
att man inte kan prata om mens innan det blir fånigt tydligt att man
visst kan det?!
Vet inte, men jag vet att gränsen inte
är nådd än. Signaturen ME (som själv är kvinna, så det är inte
bara mansgrisar som tänker så här) föreslog i kommentarsfältet
att jag skulle skriva ett inlägg om att föreningen Mensen fått en halv miljon skattepengar för att ”menscertifiera” arbetsplatser
och ”skapa ett så kallat mensvänligt arbetsklimat”.
”Personer som är födda med snippa”
- eller det vi i gruppen normala kallar kvinnor.
Detta är inte första och troligen
inte sista gången skattemedel läggs på att lyfta mensen i det
offentliga rummet. För ett år sedan förärades Stockholms tunnelbana med menskonst.
Även då angavs osynliggörandet av mensen som orsak till att pengar
ska läggas på detta. Jag tycker att det är få om ens några ämnen
det tjatas så mycket om. Andra kroppsvätskor jag inte heller tycker
får för lite uppmärksamhet i offentligheten är sperma, slem, snor
och urin.
Jag fattar att menstruation är ett
smärre helvete för en del kvinnor, men jag tror inte att deras
mensvärk blir ett dugg bättre av att det ska pratas om det. Men
okej, jag tänker inte hindra någon från att prata om mens. Inte
heller tänker jag motsätta mig mensmanifestationer eller menskonst,
men kan ni snälla göra dessa aktiviteter utan att bränna
skattepengar som istället skulle kunna gå till äldreboenden,
lärare, vägar, försvar, mediciner, polis, skolmat,
missbruksvård...