Tänkte att det är fler än jag som inte pallar USA-politik idag (själv trött efter en hel natt av valvakor), så jag tänkte snacka sylt istället.
Expressens krönikör Jennifer Wegerup är trött.
Trött för att andra kvinnor tvingas handla och laga mat. Hennes
pappa lagade minsann lika mycket mat som hennes mamma och hon minns
nu med nostalgi tillbaka på barndomens pulverfromage, som för mig
låter som det äckligaste man överhuvudtaget skulle kunna äta.
Men jag ska inte ta Wegerups barndomsminnen ifrån henne. Hon är fri att servera pulvermat till sina barn och verkar inte lida av egen prestationsångest. Annat är det med vänninorna:
”Fastän de jobbar känner de att de borde ge sina barn långkok, hembakat lusse-fika, egen puré och allt dessutom helst bara ekologiskt och närodlat.”
De tycks inte göra allt det där, men
känner att de borde. Och roten till allt ont är ”de som sitter på
makten”. De ”ser inget hellre än att vi kvinnor fortsätter att
byta recept hellre än att drömma om att erövra världen och kräva
lika rättigheter”.
Tänk, jag tror inte att detta handlar
om ”makten”. Vilka de nu är, jag utgår ifrån att Wegerup menar
män, men majoriteten av riksdagens partiledare är ju kvinnor. Är
det Annie Lööf och Nooshi Dadgostar som vill att kvinnor byter
recept istället för att smida planer och kräva att få byta däck
och kolla oljan på bilen. Eller … det kanske inte ens är den
bristande jämställdheten hon menar.
Jag tror att Wegerup innerst inne
fattar att det vore bra för hennes barn att få hjälpa mamma att
koka sylt av egenplockade bär, och att hon skulle ha tid att göra
det istället för att titta på tv, dricka latte med polarna och
läsa veckotidningar som problematiserar kvinnorollen.
För övrigt plockar jag egna bär och
kokar egen sylt.
Jag är osäker på om Wegerup tycker att det är en bra grej att jag
som man gör det. Troligen inte, och det baserar jag enbart på att
hon brukar tycka att bra grejer är dåligt. Jag skiter i vilket. Det
är nyttigt att plocka bär, roligt att koka sylt och resultatet blir
bättre än all köpesylt i världen. Nästan så att jag unnar
Wegerup en burk, men nej. Hon kan äta sin pulverfromage och
fortsätta gnälla istället.