Svenskarnas konsumtionslån har ökat
med 80 procent på tio år och uppgår nu till 281 miljarder!
Det är ju faktiskt väldigt mycket pengar per person, och då får
man väl ändå utgå ifrån att många ligger betydligt högre
eftersom andra inte bidrar med en enda krona. Själv har jag aldrig
köpt grejer på avbetalning, ens när det varit gratis att dela upp
betalningen.
Å andra sidan. Enligt SCB är alla lån
utan säkerhet att betrakta som konsumtionslån, vilket inkluderar de
flesta billån som ju var och varannan människa tycks ha idag och
som garanterat skjutit i höjden under 2010-talet. Inte för att det
är mer okej för det, men det är lätt att få uppfattningen att
konsumtionslån mest är sms-lån tagna på krogen eller en massa
dynga man köper på kredit genom ett upplägg i butiken.
Det som stör mig med den här typen av
reportage är att man alltid lägger hela ansvaret på långivarna.
Låntagarna har utsatts för en illvillig ”skuldfälla” och mår
fruktansvärt dåligt över sin situation. Det kan jag gott tro, men
ärligt talat består väl ”fällan” bara av att företag kommer
med dåliga erbjudanden? Det sker hela tiden, mycket av det som säljs
är ren skit, men det betyder inte att man måste köpa det.
Gör man ändå det får man ta
konsekvenserna genom att betala sina skulder. Reportern i inslaget
pratar om kommunens budget- och skuldrådgivare. Många av dessa har
flera månaders väntetid innan du ens får komma så långt. Ansökan
om skuldsanering tar ytterligare ett par månader. Får man inte det,
vilket allt färre får,
har man tappat uppemot ett halvår.
Klokast är nog att inte
sätta sig i den där ”skuldfällan” överhuvudtaget. Köp inget
du inte har pengar till. Det tipset ger jag helt gratis och utan
väntetid.