torsdag 19 januari 2023

Bra timing

Det sägs att det inte går att tajma börsen. Jag är inte säker på det, men jag håller med om att det är svårt. Det hindrar inte att man kan ha lite hederlig bondflax ibland. Jag köpte hus i Norge hösten 2021 och behövde sälja av många börsinnehav för att ha råd med det. Detta gjordes för övrigt ”on the road” på ett hyfsat spektakulärt sätt.

Sedan avvecklade jag resten av innehaven för jag skulle ju flytta över hela min ekonomi till det nya landet. Men så bar det sig inte bättre än att jag gick och var lite sur över den växlingskurs jag hade fått när jag ganska panikartat flyttat pengar till mäklarnas konto. Nu hade jag inte längre lika bråttom och började växla SEK till NOK med privatpersoner. Norska Nordnet var inte jättesugna på att ge mig en depå innan jag hade ett norskt personnummer och jag hade ändå ingen brådska att få in pengarna på börsen så sur som den var.

Så det hela drog ut på tiden. Vilket visade sig vara av godo eftersom börserna backade och jag stod still. Sverige och världen backade 13-14 procent under 2022, det gjorde inte jag. Innan årsskiftet 22/23 var jag dock tvungen att investera pengarna för att få ner förmögenhetsskatten. 19 december skickade jag över en redig klumpsumma. Växlingskursen den dagen:

Om det där med börsen ändå hängde lite på att jag insåg vart den var på väg var det givetvis ren röta att jag lyckades pricka botten på valutakurvan. Som synes hade det kunnat bli både en och två procent sämre. Men så kom pengarna in runt jul och jag köpte globala indexfonder för att inte krångla till det. Och vart stod börsen i mellandagarna?

Ett par veckor in i det nya året är jag runt fem procent upp. Även om det är min förtjänst ska jag inte påstå att det är välförtjänt. Jag kan bara konstatera att det här hade aldrig Hedlund grejat:

onsdag 18 januari 2023

Lägre elräkning

Många har skrivit om höga elräkningar. Inte bara nu, men det känns som att räkningarna för elförbrukningen i december ändå gett större rubriker än tidigare. Det är människor som får gå från hus och hem efter ”chockräkningar” och ”elsmockor”.

Men så såg jag någon som berättade att hans räkning för december 2022 blev lägre än för 2021, så jag blev sugen på att kolla om det inte vara likadant för mig. För det känns så, jag blev faktiskt förvånad över hur billig den senaste fakturan var efter att först ha läst nyhetsrubrikerna. Och mycket riktigt.

Förbrukningen var 36,6 procent lägre. Fakturan blev 31,2 procent billigare. Med tanke på hur mycket dyrare strömmen blivit tror jag inte att slutsumman blivit lika låg om jag bott i Sverige, men här i Norge har statens subvention kickat in. Det gjorde den även förra året, men ännu mer nu.

Hur kommer nu detta sig? Inte subventionerna alltså, utan min minskade förbrukning. Den stora sänkningen beror på att jag 2022 bestämde mig för att härda ut utan luftvärmepump och så länge som möjligt värma upp huset enbart med ved. 10 december fick jag emellertid nog för då blev det snuskigt kallt. Så då satte jag igång pumpen på 16 grader. Som ni ser på de nedre staplarna gick dagsförbrukningen plötsligt från runt 20 till 50 kWh.

Någon vecka senare hittade jag ett sätt att manipulera pumpen att hålla 10 istället för 16 grader, och som ni ser gick staplarna ner igen. Lite missvisande för det blev varmare också, ute alltså. Den höga stapeln på nyårsafton är ingen rysskyla. Inte heller en större nyårsfest i infravärmd lada. Det är mycket tråkigare än så, jag målade garagegolvet på morgonen och var tvungen att köra elfläktar där för att färgen skulle torka.


Bara snäppet roligare än att se väggfärg torka.

Till viss del kan jag påverka kWh-priset, eftersom jag styr min förbrukning till när priset är lågt. Alltså försöker jag baka bröd och tvätta när det är som billigast, men december var obehagligt befriat från riktigt låga spotpriser, så det har jag nog lyckats bättre med under hösten.

Att den totala förbrukningen sänktes med mer än en tredjedel från året innan tar jag däremot på mig. Förutom det där med luftvärmepumpen har jag lagat mat på vedkamin där jag också värmt vatten till disk, skurhink och annat.

Detta hänger i sin tur ihop med att jag till skillnad från förra vintern har gott om ved. I våras köpte jag hem dubbelt så mycket som året innan, då jag var nyinflyttad och därför inte hade en aning om hur mycket ved jag skulle behöva.

Elräkningarna svider för mig med. Visst värmer det lite att de ändå är billigare än förra vintern, men hängde det på mig skulle vi kunna bestämma att vi skiter i det här med vinter och tar vår nu istället. 

tisdag 17 januari 2023

Överordsrekord?

Tidningarna fortsätter att tävla om vem som kan måla upp det allra nattsvartaste framtidsscenariot, och nu har Aftonbladet kopplat grepp genom att få den gamla linslu... sparekonomen Claes Hemberg att säga: ”Fattigare har vi inte varit på flera generationer.

I samma andetag hänvisar han till att många har julklappsskulder i januari ”eftersom man brukar låna till det många gånger”. Är inte detta en tydlig illustration av dagens I-landsproblem så vet jag inte vad!

Jag tänker på min mormor och morfar som uppmanade sina fem barn att leka utomhus eftersom man inte bodde så stort att de fick plats inne. De ägde ingen bil, och det var inte för att de skaffat ett privatleasingavtal med all-inclusive. Mina mor- och farföräldrar hade det sannerligen inte sämst på den tiden, strax efter andra världskriget, men jag tror ändå att de skulle uppfatta Hembergs ord som något av ett hån, när han tillsammans med två ekonomkollegor pratar om ansträngd ekonomi ”efter en månad av julklappsshopping och festmåltider”.

Hemberg konstaterar att köpkraften minskat med sju procent. Så hur står sig då köpkraften jämfört med de ”flera generationer” bakåt i tiden som inte shoppade loss som dårar hela december? Jag fattar att Hemberg måste ta i från tårna för att få vara kvar i rampljuset när han inte längre har Avanza i ryggen, men det får väl finnas någon hejd på hur man uttrycker sig offentligt?!

Sund privatekonomi handlar om balans och det faktum att tre sparekonomer (två nuvarande och en f d) snackar om fattigdom på historiska rekordnivåer bara för att människor tar sms-lån i syfte att fira jul eller skjuta raketer tyder väl snarast på att det skulle behövas lite mer kris. Och en bättre krishantering.

måndag 16 januari 2023

Stark ledning ger stark valuta

Igår efterlyste jag ämnen att blogga om och signaturen Lasse skrev följande i kommentarsfältet:

Ett inlägg om varför en Schweizer franc kostar nästan 12 kr idag när den kostade 1 kr på 1970-talet vore intressant - varför är det så, vad innebär det och vem ansvarar för det?!

Det hade ju varit kul att låtsas som att jag nu suttit uppe halva natten för att skriva detta inlägg, men det var redan under uppbyggnad. Det handlar hur som helst om ovanligt öppenhjärtig rapportering från statstelevisionen. Schweiz har Europas lägsta inflation medan Sverige gått åt motsatt håll, och det låter som att även SVT inser att det finns politiska orsaker till detta.

Priset på en valuta är ju till viss del kopplad till förtroendet för landet. Inte minst när man som Sverige lever på lånade pengar, och då blir det knappast bättre av att landet lämnat över mycket av den politiska makten till andra, som Riksbanken, EU och snart också Nato. Glädjande att se att detta faktum för en gångs skull åtminstone inte mörkas av SVT. Men så faller även deras expert i woke-fällan:

När det gäller energiförsörjningen så det nog många som vill göra som Schweiz nu och ha mer egen energiförsörjning, men det har kanske mer med Rysslands krig i Ukraina att göra.

Har det faktum att strömpriserna var rekordhöga redan innan Rysslands invasion gått henne förbi? Mycket kan och bör man beskylla Putin för, men det var knappast han som la ner svensk och tysk kärnkraft eller började plöja ner miljarder i vindkraftverk.

Nu är det ju inte så enkelt heller, men på samma sätt som att banken ger olika räntor till bolånetagare beroende på kundens historik gäller det även när länder knackar på dörren. Jag gissar att den svenska kronan inte hoppar upp i världstoppen ens om kriget tar slut, men vad vet jag?

Det jag däremot vet är att jag har ett par aktiefonder på önskelistan som jag låtit bli att köpa in enkom pga att de handlas i SEK. Även om den svenska kronan är snudd på rekordlåg vet alla investerare att det alltid kan bli sämre.

söndag 15 januari 2023

Ekonomisk stiltje

2019 ärvde jag min mamma, 2020 sålde jag hennes bostad, 2021 min egen, köpte en ny i Norge och flyttade. Nästan hela 2022 gick åt till den omställningen, att fixa med nya huset eller åtminstone konstatera någon slags status på det och till slut föra över mina tillgångar.

Det är inga fantastiska summor eller saker, men stort för mig. Mina bankkonton och aktiedepåer stängdes ner och nya öppnades. Pengar växlades till en ny valuta och fördes över. Det tog sin tid och en del av dessa processer borde jag nog ha jobbat lite hårdare med eftersom det är så sjukt skönt att ha det gjort.

Men nu då? Jag räknar inte med att få in några stora pengar under 2023. Jag gör skrivjobb som ger intäkter, men eftersom jag varken har järnkoll på skatter eller andra utgifter räknar jag inte med att plocka ut några större summor. Samma med biodlingen. Ger den överhuvudtaget någon vinst kommer den läggas på nya investeringar i verksamheten – utbildning, fler bikupor, ny och bättre utrustning.

Så vad tusan ska jag blogga om då? Detta är ju trots allt en ekonomiblogg. De pengar jag har på börsen ligger i supertråkiga fonder och även om jag kommer att skruva lite med dem kommer det nog att vara lika fantasilöst även framöver. Dessutom är jag försiktig med att blogga om innehav eftersom jag inte vill få det att framstå som att jag är i stånd till att ge börsrekar.

Jag gör det enkelt för mig och ställer frågan till er. Vad borde jag blogga om? Nyheter med ekonomi- och finanstema, spartips, byggprojekt på gården, matrecept eller något helt annat? Mitt enda absoluta krav är att bloggen ska handla om ekonomi och att det jag skriver ska kunna ha ett slags allmänintresse.

Därmed inte sagt att allt är intressant för alla, men jag tänker inte bli en navelskådande egobloggare som skvallrar om detaljer i mitt eget liv som inte ens nära vänner skulle orka lyssna på. Den typen av självfixerade avstjälpningsplatser finns det nog av på internet utan att jag ska bidra. Annars har jag inga gränser. Tror jag.

lördag 14 januari 2023

Utan heder och samvete

När min pappa dog gjorde jag bouppteckningen själv. Man kan överlåta det till en bank, jurist eller begravningsbyrå, men de kommer ändå be de anhöriga om alla uppgifter så då kan man ju hellre teckna ned dem själv och spara några tusenlappar. Det var inte särskilt svårt.

Men när min mamma dog fick jag plötsligt inte göra det. Okej, det är väl lite logiskt att jag som arvinge inte ska kunna mörka tillgångar, även om allt såklart måste styrkas med kontoutdrag och andra underlag. Rent praktiskt löstes det genom att en ingift morbror precis förlorat sin bror, så han föreslog att jag skulle bli bouppgivare för det dödsboet så kunde han bli det i mitt och det tyckte jag var schysst byteshandel.

Med detta i minne har jag svårt att förstå hur en jurist tycks ha satt i system att hjälpa dementa gamlingar att upprätta testamenten och gåvobrev där han själv står som förmånstagare. Jag undrar såklart också hur han kan leva med sig själv, men hur är det ens praktiskt möjligt?

Denna jurist, Soheil Naderi, kom till Sverige 1995. Hans juristexamen från Teheran dög tydligen inte för att komma in i Advokatsamfundet eftersom de tyckte att hans kunskaper var för dåliga. Men att jobba som affärsjurist kan de tydligen inte hindra, så det har han gjort.

Själv säger han att han ”jobbar gratis internationellt” och ”hjälper kvinnor och barn världen över mot korruption och orättvisor”, men det har framkommit dåligt med belägg för detta. Han verkar mest hjälpa gamlingar att bli kvitt sina tillgångar. Jag litar inte stenhårt på SVT, men med tanke på hur killen reagerar när han blir konfronterad är jag ändå beredd att avlägga min dom.

Fast den spelar ingen roll, han har lämnat Sverige och ingen av oss lär se röken av honom igen. Det jag vill veta nu är vad som görs för att inte nya stjärnor på juristhimlen ska lura nya gamlingar på sina hem och sparpengar. Finns det ett helvete hoppas jag att de människor som stjäl från dementa står lägst i kurs där.

fredag 13 januari 2023

Vad tror folk ska hända?

När kostnaderna ökar så att minusstapeln i budgeten överstiger plusstapeln finns två vägar att gå. Antingen ser man till att ändra på upplägget så att man snabbt kommer tillbaka till ett liv man har råd med, eller också göra man ingenting.

Svea Ekonomi hade 15 procent fler inkassoärenden 2022 än 2021. Det är en galet stor ökning som hänvisas till att hushållen saknar buffert och inte klarar prisökningar. Jag fattar att det är kärvt, men vad tror de ska hända om de lever på som vanligt när utgifterna överstiger inkomsterna?

Ekots reporter (ja, det är Per Nuders dotter, och nej, hennes meriter hade aldrig räckt till det jobbet annars) gör det lätt för sig och intervjuar människor det inte gått åt helvete för. De som inte har pengar över, men som också ser till att inte ha pengar under. Jag vill höra de andra. De som inte drog ner värmen, sålde bilen, slutade röka eller vad just de hade kunnat göra för att inte hamna hos inkasso för att så småningom komma över till Kronofogden (för finns inte pengarna idag finns de inte heller imorgon).

Det finns säkert relevanta anledningar till att allt går åt skogen. Jag har ingen aning om hur stor andel av ökningen som består av människor som hamnat i en psykos, förlorat jobbet och blivit knarkare inom loppet av en vecka, men vi snackar om över en miljon människor som inte betalar sina räkningar i tid, eller på första påminnelsen.

Jag är inte ute efter att göra ner dessa människor. Det verkar de klara själva, och om inte så hjälper säkert Kronofogdemyndigheten till med det. Jag vill istället förstå. Hur tänker man? För inte kan det väl vara: ”Det här funkar inte. Bäst att jag fortsätter precis som tidigare så löser det sig säkert.”