När jag började att i ganska stor
skala växla pengar med privatpersoner (bl a några av bloggens
läsare) tänkte jag nog att bankerna skulle höra av sig.
Myndigheterna har ju gett bankerna alla möjligheter att kräva
information från sina kunder och de är dessutom vana vid att alla
växlar med dem oavsett vilken växlingskurs de erbjuder.
Mitt upplägg var sånt
att de som ville köpa svenska kronor av mig betalade norska kronor
till mitt norska konto och fick SEK av mig från min svenska bank. På
det viset såg ju inte heller bankerna sambandet eftersom jag bara
fick in pengar på den ena och bara skickade ut pengar från den
andra. Så jag förstår gott om de skulle börja undra, och blev
snarast förvånad när de inte gjorde det.
Tills de gjorde det. När den norska
banken fick in en klumpsumma från den svenska banken (de pengar jag
inte lyckats växla med privatpersoner) frågade de både om varifrån
dessa pengar kom och hur det kom sig att jag fick så många
transaktioner från privatpersoner. Jag vet en tjej som drev
pokerklubb och som besvarade frågan om varför hon fick en massa
pengar från folk med att hon sålt sin kropp. Det övervägde jag
inte att säga, banken hade aldrig trott mig.
Däremot funderade jag på om jag
istället för att skicka kopior på mina lägenhetsförsäljningar
skulle säga att jag ”gnetat i hela mitt liv så till den grad att
det skrivs artiklar i nyhetstidningar och spelas in poddar om min
snålhet, så det vore väl fan om jag inte skulle ha fått ihop
några miljoner” och skicka skärmdumpar som bevis på det.
Fast sedan tänkte att det kanske är
dumt att reta upp dem. Istället sa jag som det var, att pengarna kom
från lägenhetsförsäljningar och mångårigt börssparande, och
att jag pga svenska bankers dåliga växlingskurser aktivt sökt upp
privatpersoner att växla med.
Det blev några mejl fram och tillbaka,
jag förklarade pedagogiskt och skickade all dokumentation banken
efterfrågade. Efter att i ett halvår bråkat med skattemyndigheten beredde jag mig på några månaders kamp med banken, men plötsligt
innehöll ett av mejlen från banken en smiley. Banktjänstemannen
var i min ålder. Kanske överanalyserar jag detta, men om jag hade trott
att ett av mina mejl skulle kunna hamna hos en kontrollerande
myndighet eller till och med i en rättegång hade jag undvikit
smileys.
Mycket riktigt. Strax därpå fick jag
ännu en smiley.
Jag skyndade mig att återgälda
julhälsningen innan de ändrade sig. Det händer att jag kan tycka
att det är kul att bråka lite, men efter att i höst ha
tjafsat med myndigheter, en hel hop banker, en elektriker, fan och
hans moster börjar jag bli hjärtligt less. I likhet med svenska
barn önskar jag mig nu mest av allt fred på jorden (eller i alla fall i min inkorg).
Kul att höra! Jag kan också bli förbannat trött på folk (där jag bor förstår till exempel inte alla vitsen med att slänga sopor i sopnedkastet), men jag har gett upp. Helt jävla meningslöst. Skulle nästan vilja bosätta mig på en öde ö med en årlig båttransport av mat, bourbon, ved och böcker.
SvaraRaderaHoppas du finner din ö, eller något som i slutändan blir ännu bättre.
RaderaDu är inte konflikträdd och definitivt inte lat Sparo. God fortsättning :-)
SvaraRaderaJag har inslag av bägge dessa defekter, som vi alla. Ibland är jag bra på att bekämpa dem, ibland bara på att dölja dem. God fortsättning själv!
RaderaHan är saknad Sven, dagens komiker är aldrig lika roliga.
SvaraRaderaVi är lite lika där, du och jag Sparo. Jag backar heller aldrig för att braka med myndigheter och banker när jag vet att jag har rätt. Eller med företag för den delen. Men visst är det skönt när man slipper, iaf för blodtrycket.
God fortsättning!
/Annika
Det finns roliga komiker även nu, och så får man räkna in att det på flera sätt var lättare att skämta förr. Dels för att alla inte var så skitnödiga (i brist på bättre uttryck) som nu, dels var det lättare att driva med en rimligare värld.
RaderaProblemet är att man måste bråka, även det för blodtrycket. Skulle jag t ex betala för mycket skatt, medveten om att jag borde ha rätt (som när Skatteetaten gjorde fel i somras, jag påpekade det och då fortsatte hävda sin felaktiga ståndpunkt) skulle jag till slut implodera.
God fortsättning!
Det värsta när man försöker få rätt mot instutitioner som "den lilla människan" är att man kan känna sig helt rättslös o sakna kunskap o medel att driva sitt case.
SvaraRaderaDet överlägset värska för min del var ett drygt års kamp mot försäkringsbolag, hej Tre Kronor, för att få ersättning för grav vattenskada för min kåk som renderades rivningsfärdig. Jag tror mig ha väl så starkt psyke, men där gick gränsen för mig och jag får än idag medicinera mot panikångest. Tack o lov funkar medicinen väl.
På andra plats kommer strider mot försäkringskassan o arbetsförmedlingen.
Banker har gått smärtfritt, för många år sedan fick jag låna 30000 kr av min morfar att betala igen på ett år, bilköp. Inga problem. I samband med vattenskadan fick jag även sälja av en hel del lösöre, men det blev i kontanter som sedan blev matpengar, så banken var ett ickeproblem.
/JonasB
Ja, det är en kamp mot jättar, på alla sätt. Statliga myndigheter som AF, FK och SKV har dessutom andras pengar att backa upp sina påståenden med. De kan strida hur långt som helst i domstol och skulle de - mot alla odds - förlora kostar det dem ingenting.
RaderaJust det, glömde nämna att jag häromdagen klagade via email till min närbutik (del av en större kedja), fick ett ursäktande mail tillbaka samma dag med info om att de skulle skicka mig motsvarande en dryg svensk hundring för besväret. Nästa dag fick jag tva identiska kuvert med en dryg hundring i varje. De hade alltsa gjort fel igen, men da tyckte jag att jag hade klagat nog :).
SvaraRadera/Annika
Helt rätt, det kunde de gott ha!
RaderaDå ska du ändå vara glad att du inte längre lever i Sverige. Landet där politrukerna lägger automatiska indexerade skattehöjningar på allt mer områden samt indexerar bidragen. Eller där det läggs skatt på momsen som sedan läggs avgifter på igen vad gäller el.
SvaraRaderaMvh investera-pengar.blogspot.com
Jag är glad att jag inte bor i Sverige, men inte pga bankernas och Skatteverkets nyfikenhet, för den har jag inte flyttat ifrån.
Radera