Checklista för utlandsflytt

För en vecka sedan bad jag om läsartips på ämnen jag kan blogga om. Mitt enda krav var att det ska gå att få ett ekonomitema på. Och så måste jag såklart känna att jag kan skriva något tillräckligt allmängiltigt och intressant i ämnet.

”Mitt sommarlov ...”

Jag fick massor av förslag. Några som jag redan varit inne på och åtminstone ett som jag skrivit om sedan dess eftersom jag ändå var på väg att göra det. Och så några nya. Signaturen Brumund Dal hade ett tips som inte helt otippat handlade om Norge.

Alltså inte otippat eftersom Brumund Dal är en pseudonym som är en passning till den norska orten Brumunddal, som i sin tur plockades upp av den norska humorgruppen KLM som gjort tv-serier om de norska bröderna Dal (som anspelar på företaget Brødrene Dahl), Gaus, Roms och Brumund. Samtliga är ortsnamn, alltså även Gausdal och Romsdal. Hur som helst skrev ”Brumund” så här:

”Jag skulle först och främst vilket jag nog önskat tidigare också vilja ha en slags checklista/manual över vad man praktiskt ska ta tag i för att flytta till Norge. Drömmer själv om det och ska precis börja leta lämpliga objekt på finn.no.

Sedan skulle det vara kul med ett inlägg då och då där du förklarar varför du valde bort övriga länder så som Portugal, Finland etc. Med för- och nackdelar för varje av dessa länder.”

Det här blir en serie på minst tre inlägg. Idag om hur jag tänkte innan jag bestämt mig. Senare mer Norgespecifikt om flytten och konkreta skillnader mellan Sverige och Norge.

Finn.no, som Brumund nämner, är förresten Norges svar på svenska Blocket och den sajt man använder för att shoppa bostäder, bilar, prylar och jobb. En heltäckande checklista tror jag skulle bli för omfattande för en blogg. En bok hade nog varit bättre och jag är inte ens säker på att jag är rätt person att skriva den (återkommer om det den dag en förläggare ger mig förslaget). Men jag ska berätta lite om mina tankegångar.

Första steget efter att jag kommit på att jag ville lämna Sverige var att bestämma vart jag skulle flytta och det hänger ju ihop med vad jag ville ha ut av ett nytt land. Jag ville inte ha Thailands- eller Australienvärme. Vidare ville jag starta företag och jag ville bedriva biodling. Företag och bin finns i stora delar av världen, men det är inte lika lätt överallt.

Sommar i bigården på Svalbard.

För mig som bara pratade bra svenska och engelska och som dessutom läst tyska och spanska kändes det helt enkelt inte möjligt att bli företagare i Japan eller Kazakstan. Med hyfsad engelska och en bra advokat är det görligt, men jag är för mycket kontrollmänniska för att vara så beroende av andra människor. Jag vill kunna klara bokföringen och själv kommunicera med myndigheter, vilket för mig bara går på engelska och möjligen tyska och spanska, förutom svenska och närliggande språk som norska och danska.

Så då var jag ganska fast i Europa. En lista över för- och nackdelar per land skulle bli lång och omfattande, men från norr till söder var jag främst inne på Finland (Åland), Norge, Danmark (Bornholm), Österrike, Schweiz, Spanien, Cypern och Malta. Att det just blev Norge har jag bl a skrivit om här. Lite mer om hur jag tänkte när jag bestämt mig kommer om ett par dagar.