Seriöst, vad fan betyder det? Det är
väl ändå bara en omskrivning för ”inga mätbara kunskaper”?
Jag är själv inte särskilt välutbildad och skäms inte för det.
Tvärtom ser jag det ofta som en tillgång att inte ha läst en massa
år på universitet (jag kan riktigt höra knaket från alla fötter
jag trampar på nu).
Jag är inte ensam om det, har hört
flera entreprenörer gå så långt som att överhuvudtaget inte
anställa personer med eftergymnasial utbildning. När en av mina
gamla klasskompisar var på intervju hos en headhuntingfirma sa
intervjuaren någon i stil med ”Jag ser att du saknar
eftergymnasial utbildning” och fick genast svaret: ”Nej, det har
jag aldrig saknat!”
Det är alltså inte utbildningsnivån
jag vänder mig emot. Det säger sig självt att vuxna människor har
skaffat sig en massa erfarenheter som inte räknas
som formell utbildning. Men berätta då vad ni kan, vad ni har gjort
och vad ni är bra på. ”Livets hårda skola” är lika
informativt som ”Jag har andats” och kan lika gärna betyda
företagande i flera branscher som provisionsbaserad försäljning
över hela världen eller åratal av T-Röd på en parkbänk.
Så låt oss slippa ”livets hårda
skola” såväl i profiltexter i sociala medier som i samtal på
fester. I alla sammanhang faktiskt. Så fort någon kommer dragandes
med livets hårda skola kommer jag övertrumfa deras dryghet genom
att citera skådespelaren Sten Johan Hedman som i den gamla tv-serien
Snoken spelar en bitter, alkoholiserad hovmästare som utbrister:
”Ni snackar om livet. Jag har levt livet. Lite skillnad...”
Jag håller helt med dig kring detta flumuttrycket. Då kan du väl fundera lite på detta uttryck som jag såg i en platsannons när frugan sökte nytt jobb inom hemsjukvård:
SvaraRadera"Körkort är ett krav och god körvana önskvärt."
Språkfascisten i mig hade svarat att det ska stå "önskvärd" med D på slutet eftersom körvana är reale och inte neutrum (eller vad fan det heter nuförtiden).
RaderaAnnars kan man väl tänka sig att alla med god körvana har körkort, så det hade gått att formulera smidigare.
Larsson
RaderaSitt inte och lek Lundaluppen nu. Mannen upplever sig som en språkpolis. Jag skriver gärna dom och inte dem.
Med vänlig hälsning
Lars
Jag vet inte hur Lundaluppen uppfattar sig, men jag upplever mig inte som språkpolis, jag ÄR det :-).
RaderaFast "dom" istället för "dem" rättar jag inte, även om jag aldrig själv skulle välja dom.
Sedan 90-talsskrisen när vårat högskolesystem byggdes ut för att människor skulle ha något att göra istället för att arbeta, så har det pratas om "lågutbildade" och vilket low life de är. Förr räknades yrkesskicklighet och praktisk erfarenhet. Man hade mer respekt för varandras kunnade. "Livets hårda skola" snacket är väl ett sätt om än töntigt att markera mot föraktet. Verkar som att vi idag har människor som är högutbildade som inte uppfyller någon större funktion på arbetsplatserna mer än att sitta på innehållslösa möten och averka GDPR och andra kombinationer av bokstäver av något slag, samt en alltmer växande byråkrati för att de måste hitta på något att göra i en meningslös tillvaro, och få ett arbete att gå till efter utbildning och studielån. Frågan är om vi har användning för alla dessa. Samtidigt är det ett skriande behov inom vården, vi behöver utbilda fler hantverkare o s v./Marianne
SvaraRaderaJag tar fasta på "om än töntigt", för jag tycker att det är tveksamt om det går att göra det töntigare. Och genom att markera mot föraktet visar man samtidigt att man tar det till sig.
RaderaMen jag håller med. På de flesta teoretiska utbildningar kommer man att lära sig en massa saker som aldrig får praktisk användning, och på alla arbetsplatser kommer man ändå få lära sig saker som inte lärs ut på någon utbildning.
Dessutom finns det högskolutbildningar som utbildar människor ingen egentligen behöver. Genuspedagog - har en enda människa i världshistorien haft behov av den människans kompetens? Troligen inte, och då får vi (som i ditt GDPR-exempel) arbetskraft som måste hitta på sitt eget rättfärdigande och lösa problem ingen har genom att först låtsas som att de är riktiga problem.
Jag har nog bara hört om "livets hårda skola" i betydelsen att man gjort något riktigt korkat och förhoppningsvis lärt sig att inte göra om det.
SvaraRaderaMen visst är det tramsigt med alla floskler. "Ge 110%" är nog min "favorit". 100% är ju per definition allt jag kan ge, eller ska jag privat hyra in någon som jobbar 10% bredvid mig?
Ja, det enda man vet säkert om den som lovar mer än 100 procents engagemang är att det är en lögnare.
RaderaJobba 44 timmars vecka men få betalt för 40.
RaderaFör att kunna påstå att man har 110 procents engagemang tycker jag nog att man måste jobba 26,4 timmar per dygn.
RaderaMin erfarenhet säger att arbetsgivare själva verkar tryggast med floskler och tomma ord. Det är ju också vad de använder på större möten och vid deras presentationer kring värdegrund o dylikt prat. Det där spelet är ju något de känner sig bekväma med och det var så de vann sin position. Att då komma och agera mer naturligt och använda ord som mer speglar verkligheten ger ett starkt intryck! Vissa stöts bort av det, främst de verkligt osäkra medan andra upplever det befriande. På nästan alla jobb jag någonsin fått, har jag fått höra att en avgörande anledning var att de snabbt förstod att jag var en person som inte snackade skit och då visste de att jag är en att lita på. Men min stil fungerar inte för att klättra i en organisation. Då behöver man tala tomspråket och acceptera spelet, vilket jag aldrig gör. /Eva
SvaraRaderaHåller med till viss del, men jag tror att det där börjar ändra sig. Chefer (nu ska jag generalisera grovt) födda på 50-talet eller tidigare är mer stereotypa i sitt ledarskap medan yngre försöker ta in att världen ser annorlunda ut nu än vid industrialismens början. Fast risken är att det slår åt andra hållet och skulle må bra av att ta tillbaka lite traditionalism.
RaderaDet är mina högst subjektiva erfarenheter.
Visst kan det vara trevligt att förkovra sig på universitetet. Men samtidigt finns så många högskole- och universitetsutbildningar idag att det snarast har blivit en slags arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Ett par år in i arbetslivet är det rätt få som bryr sig om vad man har studerat, det är kunskaper, förmåga/kapacitet och dokumenterad erfarenhet som gäller.
SvaraRaderaHade precis ett telefonsamtal med en kompis som idag fått ägna timmar åt att lära en högskolestuderad kollega hur man räknar ut moms. Och det var inte konsthistoria utan en utbildning som i allra högsta grad borde innefatta denna kunskap (för den som missat att lära sig det på mellanstadiematten alltså).
RaderaHaha, som vanligt träffar du precis rätt Micke. För mig betyder "livets hårda skola" ungefär det samma som att man supit och knarkat bort det mesta av sin ungdom och kanske även spenderat ett år eller två bakom galler. Inget ont om personer som inte har en högskoleutbildning men just att skryta med LHS känns som ett skämt.
SvaraRaderaAktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier
Tack! Supit, knarkat OCH suttit i finkan. Du tar då i också...
RaderaJa man vill ju inte att något ska missförstås... ;). Jag som dagligen har kontakt med hyresgäster och lägenhetssökande kan informera om att om någon, mot förmodan, skulle skriva något om Livets hårda skola när de söker lgh så hamnar de längst ner på listan direkt.
RaderaAktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier
Oavsett vilka substanser de eventuellt intar tror jag att det är en klok placering.
RaderaTips, DN idag, Meningslösa jobb. David Graeber, "Why the world is full off bullshit jobs".
SvaraRaderaTack! Här diskuteras samma bok på en sajt som accepterar Adblock: https://www.vox.com/2018/5/8/17308744/bullshit-jobs-book-david-graeber-occupy-wall-street-karl-marx
Radera