Visst vore det underbart om så vore!
Miljardärer har förstås råd att dela med sig av sitt välstånd.
Tänk vad några extra miljoner i skatt skulle göra skillnad för
samhället, men knappast alls för miljardärerna själva. Tyvärr
finns det några problem med resonemanget.
De flesta av miljardärerna betalar
redan väldigt mycket skatt. Vet inte om ni kommer ihåg affärsmannen
Leif Östlings tankar på ämnet. Han är visserligen inte miljardär,
men har det ändå väldigt gott ställt. Låt oss lyssna:
Miljardärer har dessutom en förmåga
att skapa arbetstillfällen. Ta Ingvar Kamprad som fick utstå spott
och spe till och med efter sin död för att han var så snål med
att betala skatt. Hur många årslöner har Ikea betalat ut bara i
Sverige? Hur många svenska underleverantörer har kunnat överleva
tack vare Ikea, och hur mycket skattepengar har dessa genererat? Om
det inte varit för Kamprad hade svaret varit noll.
Förutom att en människa av rena
rättviseskäl inte kan tvingas skatta hur många miljoner som helst
riskerar jakten att skrämma dem (och därmed deras pengar och
investeringar) till andra länder. Jag vet att floskeltopparnas
floskel ”allas lika värde” blivit religion i Sverige, men det
gäller inte skattevärdet. Vissa människor ger mer återbäring än
oss andra.
I Sverige finns det 187 miljardärer.
Fler är de inte. I snitt har de drygt tio miljarder var, men de
flesta har bara någon enstaka miljard. Jag höll på att skriva ”på
kontot”, men troligen är det mesta uppbundet i affärsverksamhet. Samtliga betalar skatt på
sina inkomster, både av arbete och kapital. De flesta betalar genom
sina företag hiskeliga summor i arbetsgivaravgifter. Deras
fastighetsskatter och moms på konsumtion ligger också på
jättenivåer.
Jag menar inte att det är synd om
denna grupp, men jag tror att det är dags för politikerna att se
att man inte kan peka på miljardärerna som lösning på vartenda svenskt samhällsekonomiskt problem.
Min (begränade) erfarenhet av rika (mångmiljonärer) är att de blev det av en anledning. (Känner inga rika som blivit det genom arv.) De rikaste i min bekantskapskrets vet hur bli ännu rikare genom sitt företagande. De anställer folk där staten betalar hela eller delar av lönen. Halva släkten och jag har arbetat på det företaget efter gymnasiet men då var det staten som betalade lönen i form av ungdomspraktik. Det var ont om jobben i Norrland för ungdomar på 90-talet så detta var en god affär för företag som egentligen lätt kunnat anställa på riktigt. Så gör ju företag nu också om jobbet inte kräver särkskild kompetens. Annars skulle ju Fas 3 och bidragsanställningar aldrig ha blivit så populärt. Företagaren ifråga är rik som ett troll! Jag kan ju tycka att sättet är fult och ännu värre när han låter släkt jobba utan vanlig anställning och lön. Men inget var olagligt och hela företagandet handlar ju om att maximera vinst och då tar man alla tillfällen som dyker upp. Men kan ändå inte tycka annat att det är absurt att nära släkt blivit beroende av socialbidrag, A-kassa och bidragsanställningar trots att det finns en de känner väl som kunnat anställa dem mer eller mindre för livet. Samhällsekonomiskt är det ju inte. /Eva
SvaraRaderaDet finns absolut moraliskt förkastliga sätt att bli rik på. Antar att de flesta sett bilder på flyktingföretagaren Jan Emanuel Johansson som sitter och vräker sig i någon av sina miljonbilar och vi vet alla att den där har han köpt för våra pengar.
RaderaFast på nivån miljardär tror jag sällan det i stor skala handlar om tveksamt företagande, exploatering av människor och miljö. Snarare att man skapar varor/tjänster som väldigt många vill ha, som Ikea, Skype osv.
Här är det sannerligen på sin plats att poängtera de enormt HÖGA kostnaderna att anställa folk i dagens Sverige. Räknas arbetsgivaravgifter och byråkrati in, så är det rekord dyrt. Samtidigt kommer inga företag existera om de inte gör vinst. Dessa "bidrag" bör alltså i mycket ses som en form av annat sätt för politiker att sänka skatten så att Sverige kan konkurrera om jobben. OM det nu är så "enkelt" att bli snuskigt rik gnm att starta bolag, gör det då själv.
RaderaMvh https://investera-pengar.blogspot.com/
Arbetsgivaravgiften är varken bidrag eller avgift (trots namnet), det ÄR en skatt. Och ju högre den är desto mindre marginaler för att starta, driva och våga satsa på ett företag.
RaderaNär man lyssnar på Kamrat Sjöstedt verkar det som om lösningen på alla samhällets problem är att låta "de rika" betala mer och mer i skatt. Det han tydligen inte verkar fatta är
SvaraRadera1) Dessa rika personer producerar en väldans massa arbetstillfällen (oftast) samt redan idag betalar mycket i skatt i förhållande till deras inkomst.
2) Dessa personer kommer inte finnas kvar i Sverige om han höjer skatten mycket mer. Redan idag har flera företag lämnat, senast Nordea. Alla jag pratar med gillar att betala skatt och har inget emot det. Dock ogillar nästan alla de "straffskatter" som finns för högre inkomster. Man anser att skatten ska vara lika för alla. Tjänar du mer betalar du ju ändå in mer till staten i kronor och ören. Bort med straffskatter t.ex. värnskatt och marginalskatt.
Just så. Han verkar se onda fabrikörer och patroner av en typ som är rätt ovanlig i dagens samhälle.
RaderaGrundproblemet tror jag är att hans socialistiska ideologi tycker att höjden av rättvisa är att alla ska ha det exakt lika bra oavsett insats. Medan ohämmad kapitalism, lika generaliserat, strävar efter rättvisa byggd på insats, så att den som inte vill/kan göra något blir utfattig medan Kamprad kan köpa både människor och saker.
Du har helt rätt. Det som är så konstigt är att det inte tycks gå att få (vänster-)folk att förstå detta. De verkar tro att "de rika" är någon sorts Joakim von Anka-typer som har simbassänger med fyllda pengar.
SvaraRaderaInte heller tycks de förstå att genom konfiskation av ägandet, tar man också bort drivkraften. Trots att det finns så många exempel från verkligheten.
Vi skulle nog alla må bra av att "praoa" en vecka hos någon med ett helt annat liv, så att vi slipper måla upp personporträtten utifrån gissningar.
RaderaLars Berns analys av vänsterns populism att klämma åt miljardärerna - mycket läsvärd artikel som punkterar vänsterns tomma retorik:
SvaraRaderahttps://anthropocene.live/2018/09/07/skall-vi-beskatta-miljardarerna-hardare/
Tänkvärda tankar! Jag hade gärna sett en analys av hur det kommer sig att Sjöstedt och vänstern gått över till globalisternas sida i kriget. Varför sluter de upp bakom projekt som EU, som så tydligt syftar till att ge mäktiga makter ännu mer makt? För jag förstår det inte själv.
RaderaDå det alltid verkar funka som mål till deras målgrupp o röster vevas det hela tiden.
SvaraRaderaTror inte många har större problem att betala skatt generellt men när man ser det som olönsamt att tjäna mycket i förhållande till tid försvinner motivationen att arbeta.
Samt redan höga skatter o man ser de gödslar meningslös hobby ex genus/"föreningar" /"bistånd" så blir man ju fan bara förbannad som vanlig löneslav.
Lär er spara för helvete istället för alltid leta skattehöjningar!!
Visst är miljardärerna en tacksam grupp att hacka på. De kanske inte hade röst på V ändå.
RaderaI princip kvittar det hur man behandlar denna extremt lilla grupp, 187 personer och deras familjer. Det läskiga är om storföretagande inte premieras. Alla "Ingvar" som står i sin källare och försöker utveckla ett företag men misslyckas och står där med intecknat hus, där kommer staten aldrig hjälpa till att betala av skulden, men om de lyckas ska de beskattas tills de finner det för gott att lämna landet. Ju sämre risk/reward, desto färre kommer försöka.
Bästa sättet att samla trupperna är att ha en gemensam fiende. För olika grupper är det på samma sätt, dvs man har en fiende att samlas kring och projicera all ondska man kan komma på - och hur bra det kommer att bli bara just denna fiende försvinner på något sätt.
SvaraRaderaMen olika grupper har olika fiender, och ibland har de olika grupperna varandra som fiender. Ja, vad gör man inte för att bli bekräftad, upplyft och förklarad som oumbärlig.
Den med flest följare bestämmer vilka/vem som är fienden. Det kallas för demokrati och resultatet av praktisk demokrati är det vi just nu upplever i Sverige.
Det ligger mycket i det. Världen blir enklare om man kan tillskriva en grupp eller person alla problem i världen. I detta fall: Skattepengarna räcker inte -> Det måste bero på dem som redan betalar mest.
RaderaTvå tankar om miljardärens roll i ekonomin.
SvaraRaderaDet som kallas trickle down effekter har visat sig inte fungera då kapital tenderar att fastna i toppen.
Marginaleffekten hos respektive miljardärs lycka (exepelvis från 1456 miljoner till 1406 miljoner) har också visat sig vara försumbar.
Har själv inte läst Thomas Pikettys bok "Kapitalet", men gissar att den kan erbjuda ett annat perspektiv.
Tack för en kul blogg med glimten i ögat./P
Tack för tankarna och boktipset! Att Piketty skulle erbjuda andra perspektiv låter rimligt eftersom jag uppfattar honom som kommunist (i likhet med Sjöstedt, även om han skyr begreppet).
Radera"Har visat sig inte fungera" tycker jag är att gå för långt, men jag håller med om att alla system har en tröghet och motsättningar. Det är helt enkelt inte så lätt att ratta en nations samlade skattemedel att man kan vrida lite på en skattekran och veta exakt vad som händer.
Marginaleffekten från 1456 till 1406 miljoner borde rimligen vara ganska liten, men Sjöstedt m fl kommer inte att nöja sig vid 1406 utan nöta ner personens förmögenhet tills den kommer ner till 10 miljoner och låååångt tidigare har väskan packats och miljonerna lämnat landet.
Dessutom är miljardärerna alltså bara 187 stycken och siffran är ganska konstant år efter år. Så nyckeln till god svensk ekonomi sitter ändå inte där. I alla fall inte i någon större utsträckning.
Att kapital stannar i toppen är hyfsat välkänt men varför är det så? En orsak är att stora pengar genererar mer pengar in än vad miljardären har tid att spendera. En annan orsak kan vara att kreti och pleti shoppar upp sin lön och därmed fyller på miljardärens fickor. Sluta fyll på andras fickor och du får se dina egna fyllas. Men det där verkar V inte vilja begripa utan det är bättre att beskatta t ex ISK som ironiskt nog rekommenderades av en tidigare regering, visserligen inte V men ändå.
RaderaSkippade piketty när jag läste rubriken: ”behöver man verkligen betala tillbaka lånen?”..... ��
RaderaSnickar´n
V och deras ekonomiska talesman Ulla Andersson var absolut drivande i att höja skatten för KF/ISK, säkert i tron att det slår mot de där förhatliga rika, men i verkligheten slår det mot "vanligt folk", snickare och barnskötare som försöker skaffa sig den ekonomiska trygghet som de rika redan har.
RaderaAtt miljardärer inte har tid att spendera kan stämma. Jag fattar inte hur någon som jobbar heltid har tid att bränna mer än existensminimum för jag har det inte.
Sedan tror jag i och för sig att miljardärernas kapital ofta är uppbundet. Exempel: Paradox vd Fredrik Wester har 5-6 miljarder i sitt eget bolags aktier och ytterligare några hundra miljoner i startups. Han riskerar säkert aldrig att få slut på "lönekontot", men jag skulle inte tro att han har flera miljoner lediga att spontanköpa en lyxkryssare för om andan faller på.
Snickar'n: Så där fördomsfull är inte ens jag :-).
RaderaFörr i tiden i Sverige frodades nack-skotts-romantiken. Det var de femton familjerna, och fabrikörerna, och för den delen en och annan patron. Lösningen var enkel. Det var att bege sig till Öfvre Östermalm. Bakom dörren satt en frackklädd herre med en cigarr i munnen. Ett skott smäller. Kassaskåpet länsas.
SvaraRaderaYtterst få tog upp vad man skulle göra nästa år. IKEA grundaren fick lämna landet. Lyssna på Jonas Sjöstedt. I hans värld finns det alltid, och i alla sammanhang någon annan som skall betala, eller för den delen att beskatta. Inte ett pip om hur den gemensamma kakan skall bli större.
Med vänlig hälsning
Lars
Du såg nog inte tweeten från en Ung Vänster-företrädare som skrev att låt företagen sticka då. Fabrikerna står ju kvar, så det är inget som hindrar "oss" från att producera exempelvis Volvobilar där nästa år.
RaderaNågra tappra pedagoger försökte försynt berätta för henne att jo, det är faktiskt ganska mycket som hindrar vem som helst från att ta en lokal som tillhör någon annan och börja bygga bilar där under ett varumärke man inte äger rätten till.
Jösses!! Så dumt man inte ens vet vad man ska säga!
RaderaLyssnade på en intervju med Sjöstedt där han sa att man ville beskatta de allra rikaste, nämligen företagsägarna. Känns som det är en viss skilllnad på Kamprad och Nisses snickeri, som båda är den företagsägaren han pratar om. Många företagare jag känner har fått leva något år på sparade pengar, men kommer aldrig bli kompenserade för de årens förlust i allmän pension exempelvis.
Vårat ”lilla och anonyma” företag betalar in närmare en miljon i skatter varje månad, den sista lönekörningen betalade vi in 720’ i arbetsgivaravgifter och skatter, mot de 690’ vi betalade ut till de anställda.. Har som många andra inga problem med att betala skatt, men är helt övertygad om att inga skattehöjningar skulle behövas för att vi skulle kunna fortsätta ha en bra välfärd OM de som hanterar pengarna slutade slösa.
Det är det som gör mig mest besviken på Sjöstedt. Att någon slumpmässig gymnasietjej som aldrig haft ett jobb tror att företagsledare är liktydigt med fetlagd direktör är illa nog, men märkligt att inte ens Jonas Sjöstedt, 53, fattar att de där företagsägare han pratar om till största delen är snickare, hemtjänstvårdare och andra vanliga människor som ofta jobbar tolvtimmarsdagar och sköter pappersarbetet på helgerna och som inte alls tjänar särskilt mycket pengar, ofta långt under avtalsenlig lön för samma arbete. Och när de sjunker ner i tv-soffan efter sin 70-timmarsvecka får de se en välmående, fetlagd partiledare måla upp dem som skattesmitare.
Radera