Buljongtärningen är kastad...

Upptäcker att detta är mitt hundrade blogginlägg. Men bara lugn, trots jubileet blir det inte mer pretentiöst än vanligt.

Nästan tvärtom, jag tänkte djupdyka i sopor. I alla fall i ämnet. Enligt Naturvårdsverket slänger svenska hushåll 720000 ton mat varje år. Bara hemma i köket alltså, det som kasseras i producent- och detaljistled är borträknat.

Jag är skeptisk till sådana siffror. Det skulle göra ett snitt på nästan ett och ett halvt kilo mat per person och vecka, alltså sex kilo för en familj på fyra personer. Det är väl ändå inte möjligt? Men oavsett hur det är med den saken är det otroligt mycket mat som slängs av hushållen, för surt förvärvade och beskattade pengar.

Min siffra är i stort sett noll. Jag slänger max en kompostpåse varannan vecka. Den är då halvfull och innehåller mest lökskal (den typen av oätliga matrester är förresten inte heller inräknad i siffran ovan).

Jag kan ändå köpa stora mängder av en billig matvara (där priset kanske är nedsatt just för att hållbarheten är begränsad). Matsedeln anpassas efter skafferiet, inte tvärtom. Jag försöker dessutom vara kreativ. Med mycket av en viss vara på lager försöker jag hitta nya recept och anpassa mina gamla. På myTaste kan man söka efter maträtter som innehåller det livsmedel som håller på att ta över kylen. Andra tips:

Tillred, stek upp och koka upp maten innan den ruttnar/surnar/möglar. Det förlänger livslängden. Hinner man ändå inte äta upp maten innan den tröttnat går det mesta att frysa in.

Håll koll på maten i kylen och agera innan den vill hoppa ut själv. Med lite ordning och eftertanke vet du vad du måste tillaga. Tänk inte ”jag gör det i morgon”, gör det direkt. Mögelost i all ära...

Ta med överbliven mat som matlåda till jobbet. Det är för övrigt inte farligt att äta samma mat flera dagar på raken, även om det inte får dig att längta till lunch från halv tio och framåt.

Bäst-före-datum är rekommendationer satta av den tillverkare som gärna ser att du kastar och köper nytt. Allt håller längre än till bäst-före-datum, mycket i veckor och månader över tiden. Särskilt om förpackningen är obruten. Inte lika långt den här tiden på året, men ändå länge.

I slutändan tror jag att mycket handlar om vilken inställning man har till matsvinn. Jag ser det som ett personligt misslyckande varje gång jag måste slänga mat jag köpt och släpat hem från affären. Därför händer det sällan. Jag äter hellre rödbetssoppa, rödbetsgryta och rödbetsbiff (rödbetsgratäng i ugn måste väl funka?) samma vecka än att kasta rödbetor i komposten. Jag har ju betalat åtta spänn kilot för dem!