När
jag berättar vad något byggprojekt kostat ifrågasätts jag ibland.
Det beror antagligen på att jag alltid försöker hålla kostnaderna
nere. Det slog mig när jag tittade ner i min låda med krokig spik.
Antagligen är det inte alla som sparar
på begagnad spik, men jag är uppväxt i ett hem där det var
självklart att ta hand om gammal spik. Min pappa byggde ett helt hus
av gammalt spillvirke, och på kvällarna rätade han ut krokig spik
för morgondagens snickrande. Lyckas man bara få ner spiken på
plats fungerar den precis lika bra som en ny, rät spik. Jag bara vet
att jag kommer få användning för mycket av spiken i lådan.
När jag nu lägger ”nya” tak på
ett par hus är det lika självklart att jag återanvänder gamla taktegelstenar. Sannolikt var många av dem
återanvända redan när de kom upp på husen första gången. Den
slutsatsen drar jag av att det är flera olika sorter. Inte så stora
skillnader att det syns från marken när den sitter uppe, men måtten
diffar med några millimeter eller någon centimeter både här och
där.
I biodlingen försöker jag tänka
kreativt kring alla kostnader för där finns mycket att spara.
Frigolitlådorna jag använder till mina bikupor håller mycket
bättre om de är målade. De går att köpa färdigmålade, men
dessa kostar ungefär en hundring mer. Grejen är att man kan använda
nästan vilken färg som helst.
Bin är lite färgblinda och bryr sig
för övrigt inte, så här kan man blanda hur man vill. För detta
(och andra) ändamål sparar jag färgslattar. Räcker det till en
låda sparar jag hundra kronor (minus arbetsinsatsen) jämfört med
att köpa målat.
Det här går att använda på många
områden. Mat: Använd blast och
matrester, koka buljong på stjälkar eller ben. Papper: Skriv på
baksidan, använd gamla kuvert som kladdpapper, torka svamp eller
fönster med tidningspapper och starta brasan i öppna spisen med
pappret när du är helt klar med det.
Det går såklart att gå för långt.
Det är kanske mitt problem, men de allra flesta har ett större
problem med att det är för mycket månad kvar i slutet av lönen,
och tro mig – det hänger ihop.
Buljong köper jag i tärningar, men städtrasor används här tills de faller i bitar. Jag brukar köra med trasorna i tvättmaskinen när jag tvättar lakan och handdukar i 60°. Disktrasan far ga med i diskmaskinen varje vecka. Papper sparade jag redan pa 80-talet da skrivarna alltid spottade ur sig flera tomma sidor. Ett företag som gick i putten fick jag fina kort och kuvert fran. Det gjorde ju inget att det stod en gammal logga pa. Sa nagot träd har jag nog sparat förutom pengar.
SvaraRadera/Annika
Jag köper också buljongtärningar. Tycker det är svårt med vegetarisk buljong, men jag återanvänder vattnet när jag t ex kokat broccoli eller blomkål.
RaderaDiska trasor är en höjdare, de blir som nya. Och så river jag sönder gamla lakan och använder som trasor innan de slängs.
I Sverige är det idag honungens dag på initiativ av Sveriges biodlares riksförbund för att uppmärksamma biodlarnas situation och att bina hotas när den biologiska mångfalden minskar.
SvaraRaderaDet visste jag inte. Biodlingen har sin egen dag 20 maj och jag tänker att det kanske vore bättre att lägga krutet på en dag istället för två.
RaderaBodde barack liv med ett gäng ifrån Estland i ett par månader.
SvaraRaderaVarje söndag förberede dessa en stor gryta och slängde i allt.
Jag köpte en kassler och den åkte med.
På kvällen åkte grytan in i kylen och togs fram dagen därpå.
Samma procedur hela veckan. Fattades det något i grytan slängde de i något.
Veckan efter klarade jag ej av att se på grytan.
Kan nämnas att detta var för 20 år sen och Estländerna var fattiga då de etablerade sig här.
Det låter tufft. Fast mycket av det som idag är svensk husmanskost är ju sånt som från början lagades i byggbaracker, i jaktkojor och i fäbodar, så det behöver ju inte vara skit bara för att det är billigt.
RaderaAllt i mat väg glömde jag att skriva. Rötter var grunden i grytan.
SvaraRaderaDet låter inte jättegott. Säger jag som precis avnjutit en riktigt god måltid bestående av bl a blast från rädisor :-)
RaderaMen jag fattar, och det är dessutom en himla skillnad på att leva billigt av fri vilja och av fattigdom.
Har bina luktsinne? Om de har svårt att skilja på färger så borde ju deras nos/näsa vara mer utvecklat för att hitta till pollen och nektar. Och om de har bra luktsinne, hur funkar det då med målarfärgen? Blir det inte jobbigt för dem med målarfärgslukt på hemmaplan? Hur länge måste de målade frigolitlådorna stå på vädring innan de kan användas?
SvaraRaderaDet är helt klart mycket mer att tänka på för biodlare än vad man kunde tänka sig!
Spargrisen
Ja, de har ett mycket välutvecklat luktsinne. Bin kommunicerar mycket med hjälp av feromoner och då är det ett gäng olika dofter som måste kunna särskiljas. Jag antar att de också känner doften av blommor på långt avstånd, men det är jag mer osäker på.
RaderaJag har aldrig hört att målarfärg ska vara ett problem, men det är nog klokt att låta dem torka länge. Jag lät dem stå i ladan 3-4 dagar. Inte för doftens skull (för det här hade jag överhuvudtaget inte tänk på) utan för att det tog ett tag innan färgen slutade att vara klistrig. Sedan travade jag upp dem i förrådet och där har de stått sedan dess. Jag skulle inte tveka att använda dem nu, men jag kommer inte behöva dem förrän nästa år. Nu ska kuporna tvärtom bantas ner till två lådor.
Men i dessa lådor ska jag sätta packväggar av frigolit som jag kommer att måla med en våtrumsfärg jag har hört ska hindra bina från att äta upp dem. Så det borde jag nog sätta fart med så att de hinner torka ordentligt innan användning.
Sedan man började leva på mindre pengar för sisådär tjugo är sedan så har fixande och trixande ör ett mer sparsamt liv kanske gått lite långt ibland men samtidigt är det kul. Precis som du gör jag trasor av utsliten textil och hänger inte alls med när folk pratar om superduper microfibertrasor som man inte kan klara sig utan, vad är det för fel på gamla lakan? Kör fortfarande med skurborste och skurtrasor som har hängt med hur länge som helst, varför ska jag gör mig av med det som håller?
SvaraRaderaAllt sånt där som tvål, toapapper, tvättmedel, diskmedel, m.m, har jag för mer än ett år framåt, går inte i affärer om jag inte nödvändigtvis måste, det håller en från överilade inköp och man spar pengar till det man verkligen vill göra och så ger det mig trygghet i vetskapen om ifall jag skulle få en dyr läkarräkning, behöva ny glasögon eller köpa något jag verkligen vill ha, inom rimliga gränser, så finns det pengar som jag inte slösat på strunt./Em
Att gå och handla är verkligen det tråkigaste som finns, inte bara för att man blir fattig av det. Då "trixar" jag hellre.
RaderaNär jag pa 80-talet var fattig student visste jag precis vad det skulle kosta när jag kom till kassan, matte har jag alltid varit bra pa. Da var det ju kontanter som gällde, vilket för övrigt gäller för mig fortfarande. Med kort far man inte samma överblick över utgifter tycker jag. Hur är det i skolorna idag, lär sig ungarna att halla koll pa ekonomin? Tveksamt om du fragar mig.
Radera/Annika
Det visste jag också, men idag går det nästan inte eftersom det inte längre sitter prislappar på varorna. Alla varor med kilopris (frukt & grönt) kan man inte ha mer än ungefärlig koll på.
RaderaNej, varför skulle ungarna lära sig ekonomi? Som förälder får man nog vara glad om de lär sig att läsa och de fyra räknesätten :-(
Verkligen. Att använda blast och mat"rester" är en del av vardagen hos oss. Då man odlar själv så känns det rätt omotiverat att kasta rödbetsblast och sedan köpa/odla mangold, till exempel. Jag odlar mycket småskaligt i en villaförort, men landar säkert på +200 kg egenodlat i år. Å allt ska förstås ätas. Det vi inte kan äta komposteras, så allt används i någon form.
SvaraRaderaTycker rödgröna partier kunde prata mer om hur lätt det är att odla småskaligt hemma, istället för att flyga runt jorden för att prata om skadorna med att flyga. Att frakta runt mat är inte så himla miljövänligt.
200 kilo? Wow!
RaderaJag tycker att alla partier borde prata mer om småskalighet, men märkligt nog verkar ingen gilla det. Allra minst de partier som säger sig värna om miljön. Märkligt!
Ja, inte så svårt egentligen. Jag har grönsaksland på under 50kvm (varav ungefär hälften potatis) och ett 6 kvm växthus + några bärbuskar (som svärmor dock brukar tömma). I år började jag väga skörden först i mitten av juli, och nu har jag skördat över 90 kg. Har ännu mycket potatis och andra rotfrukter att skörda. Efter utplantering så använder jag högst 1/2 timme per dag på min odling. Och allt ska förstås ske så billigt och lätt som möjligt. Tar dock tid att konservera osv, men klart värt mödan. Squash, tomater, bönor och potatis kommer man långt med.
RaderaJag får bli bättre på detta. Inte heller det så svårt ;-)
Radera