HSB har räknat på hur mycket unga behöver spara för att köpa sin första
lägenhet i olika städer. I städer som Sundsvall och Borås räcker
det med att spara runt en tusenlapp i månaden i fem år för att ha
råd att köpa bostad med maximalt bolån. I Lund, Stockholm och
Göteborg måste det till tio gånger så mycket.
Vem vill gå miste om de här köerna?
HSB surar lite grann, men kanske vill
de mest pusha för regeringens förslag att man ska få låna till 90
procent av bostaden istället för dagens 85. Nya Dagbladet går ännu
längre och fastslår att det är ”Omöjligt” för unga att köpa lägenhet i Stockholm.
Jag håller inte
med. Visst är det dyrt och visst är det jobbigt att spara mycket
pengar, men omöjligt är det banne mig inte. Jobbar du hemma och bor
hemma hos föräldrarna borde du kunna spara ännu mer än de 11639
kr som krävs för Stockholmslägenheten på fem år. En
heltidstjänst som städare med offentlig arbetsgivare – ekonomiskt
något av det sämsta som finns att få – ger drygt 23000 kr för
de allra yngsta. Brutto utan övertid, men är du ung, frisk, stark och behöver
pengar kan några extrapass göra underverk för lönekuvertet.
Är ni två blir kalkylen ännu bättre. Svårt ja, omöjligt nej. Om man inte bestämmer sig för att det är omöjligt, då kommer man ganska nära. Och vänd på det, vad är alternativet? Att överhuvudtaget inte börja spara pengar eftersom det riskerar att ta mer än fem år, och istället bo i hyresrätt tills man kommer in på äldreboende?
Sommarjobbar inte barn nuförtiden? Jag hade mitt första när jag var 15 ar, fortsatte tva ar till, sen jobbade jag varannan helg pa ett annat ställe med samma arbetsgivare. Jag var överlycklig över hur "mycket" pengar jag tjänade, trots att timlönen var helt kass. Nu sa här langt efterat undrar jag om de verkligen betalade in skatt och arbetsgivaravgifter för mig, men det är lite sent att klaga nu :). Fast kanske var det inte skattepliktig inkomst under en viss niva.
SvaraRaderaJo, jag tror att det gar om man vill, men att det ocksa beror mycket pa hur föräldrarna är. Man blir som man umgas.
/Annika
Samma här, det kändes helt naturligt att jobba några veckor varje sommar. Och de jobben skaffade man genom kontakter eller genom att själv ringa upp företag, inte genom att vända sig till kommunen och låta dem plocka fram jobb. Vi är väldigt gamla ;-)
RaderaVa, vad menar du :)? Fast jag maste erkänna att mamma var med mig pa intervjun, men därefter körde jag min moppe till jobbet varje dag själv. Jobbade antingen 8-15 eller 15-22. Ingen övertidsersättning. Sen susade jag hem igen pa min fina begagnade bla Compact.
Radera/Annika
Jag hann med två mopeder, en Zündapp och en Casal. Som jag minns det gick jag mest moped :-(
RaderaJag köpte min av en grabb som hade trimmat den, jag körde om varenda kille pa sina fina nya Puch Dakota's. I nerförsbacke och hemlängtan gick den i 60 km/h! Sen salde jag den med en liten vinst.
Radera/Annika
DET gjorde inte jag. Den ena blev stulen och det kändes lite som en lättnad.
RaderaHade 2 Crescent Compact på raken, den senast inhandlar för 200 spänn för den knappt startade. Sotade ur den o sedan gick den som den skulle, vilken inte betyder ypperligt, jävla Sachsmotorer! Toktimmade så den gjorde nästan 50, men då drog den 5 liter milen, helt ohållbart. Dessutom var triangelplattan i styret av så moppen svängde en slumpmässig tid efter att man svängt på styret. Trimmade sönder ramlager o motor, nå köpte en ny begagnad fungerande Sachsmotor av en vän för en Sibyllaburgare.
RaderaDvs en hel del över dess egenliga värde men mopedmotorer växer ej på träd, ens ute i spenaten…
/JB
Det sägs att moped kan vara vägen in i ett motorintresse. För mig var det snarare tvärtom, att det kvävde intresset. Jag var rätt sen med bilkörkort, kanske pga dessa moppar.
RaderaJag tyckte det var askul att trimma o meka, men någon mästermekaniker blev jag aldrig, bättre på att meka industrirobotar och produktionsteknik.
RaderaJo, sparade efter alla bedrövelser ihop 3000 o köpte en urfin Zündapp CS50, den gick i 75 bara av att jacka kolven en smula o var som en dröm att dra runt på! Den skulle jag sparat, fina pengar för sådana idag!
/JB
Det hade varit roligare att meka om mopederna hade gått bra däremellan.
RaderaSamma problem som annat sparande. Kortsiktigt belöning är viktigare än långsiktigt vinning. Jag antar att de flesta som tycker det är "svårt" att spara ihop en kontantinsats på en lägenhet aldrig någonsin har satt sig ner för att analysera sitt kassaflöde och räkna ut hur mycket pengar som behöver stoppas undan/investeras med ränta-på-ränta-effekten
SvaraRadera.
/Christoffer S.
Ja, det hänger nog ofta samman.
RaderaJag får mer och mer intrycket av att allt som innebär att göra mer än genomsnittet är "omöjligt" enligt många.
SvaraRaderaEller som om att förvänta sig minsta lilla ansträngning av folk skulle vara extremt oförskämt på något sätt.
Håller med. Jag tycker dessutom att det borde vara tvärtom. Om man inte förväntar sig något av folk är det det yttersta beviset på att man inte tror att de ska klara någonting. Och då kommer de till slut inte göra det heller.
RaderaStämningen i fältet känns liiiite dryg i idag.
RaderaJag köpte en lägenhet för 26 år sen. (Typ en generation.) Den kostade då "1 krona". Idag kan jag sälja den för runt "18 kronor".
Tror prisökningen i sig är den största boven. Med räntehöjning och amorteringskrav som krydda.
När jag var i sommarjobbs ålder bodde vi miltals från närmaste jobb möjlighet. Jag bodde inackorderad hos en familj på första sommarjobbet.
Mopeden tog jag till kompisar för den sociala umgänget. (Vi pratar timmar i restid när man inte fick köra på motorvägen.) Det första målet var helt klart körkort och bil. Inte lägenhet. Men jag var "ung, frisk ock stark".
Sen är det väl i dag tyvärr 18-års gräns på en hel del jobb idag. Även en del städjobb.
Råkade hamna som svar. Inte alls meningen
RaderaArton spänn för en lägenhet var ändå inte farligt dyrt ;-)
RaderaVisst är det svårare att komma in på marknaden i Stockholm eller Göteborg idag än för 26 år sedan, men allt är relativt. Det finns tolvåringar i världen som måste försörja sin familj genom att jobba sju dagar i veckan medan mamman tar hand om hans småsyskon. Min poäng är att det trots allt inte är ogörligt att spara ihop till kontantinsatsen ens i stora städer (om man nu absolut inte kan tänka sig att bo i en förort). Om det är en dryg inställning erkänner jag mig skyldig.
Min bostad finns i en stad med mindre befolkning än Sundsvall. ;-)
RaderaDå har den garanterat ett lägre kvadratmeterpris än motsvarande bostad i Stockholm. Märkligt nog.
RaderaDen summan är alltså högre än vad svenska befolkningen sparar över en livstid i snitt, på ett ungefär. Således verkar det viktigt att politikerna fortsätter på inslagen väg? Dvs belönar belåning och straffar ut sparande.
SvaraRaderaMvh investera-pengar.blogspot.com
Är det så illa? I och för sig är det väl många som drar ner snittet genom att inte spara alls.
RaderaBriljant så kallad lösning de har, vänsterpartisterna på HSB? Ingen kan väl någonsin inbilla sig att detta enkom skulle elda på en prisuppgång, och sen får de upprepa samma trick en gång till (än högre skulder)?
SvaraRadera"Med startlån sjunker sparsumman, i exempelvis Stockholm, från 11 639 kronor i månaden i fem år hela vägen ner till 1 732 kronor. Det är en drastisk minskning och skulle möjliggöra för många fler att kunna köpa en egen bostad och flytta hemifrån."
Mvh investera-pengar.blogspot.com
Jo, jag tänkte tanken ;-)
RaderaHåller i princip med, men vet också exempel som pekar på grava problem om man vill tänka sig för innan man kastar sig i från den djupa änden.
SvaraRaderaEn av mina bästa jobbarkompisar som jag var ute o lunchade själv med ca en gång i veckan talade mest politik o ekonomi, två förbjudna ämnen på jobbet typ.
Han var ungefär lika sparsam som jag och verkligen ingen Slösa, hade liknande lön som jag, rätt fina 45k för ett ej vara i större stad.
Hade nästa precis lika stor buffert, några hundratusen, fast min plan var att bränna rubbet på att bli av med huslånet i slutänden.
Hans plan var också boende, han var heligt less på sin skabbiga hyresholk i Örebro. Ja alltså, lägenheten i sig o läget var ok, men hyreslägenheter i den staden om de inte är idiotdyra är inget man vill bo i.
Baklänges gentrifiering pågår för fullt och att bo i en no-go-zon är lika stillsamt som det låter.
Så han sökte insatslägenhet i samma stad alternativt vettigt hus mellan staden o jobbet. Men hus var han för petig för enligt mig då, föll alltid på någon fånig detalj.
Insatslägenheterna gick insatserna, som han envisades bara vilja lägga en viss procentsats på, säg 50% totalen skulle kunna betas av med sparat kapital. Det applåderade jag!
Men insatsen för aktuella lägenheter steg med mera för vart år än han, trots tungt sparande, lyckades nå upp i. Så jag kan förstå hopplöshetskänslan i vissa fall, när man gett sig själv klara riktlinjer.
Idag bor han i en annan medelstor stad, hyres.
/JB
Örebro verkar ju ändå som en rimligt billig stad enligt HSB, och jag hade blivit förvånad annars.
RaderaDet är surt att toksnåla i 5 år, men alternativet är väl ändå surare tänker jag. Det är väl ändå när man är ung som man kan snåla utan att det drabbar något annan (familj).
SvaraRaderaSen räcker det med att bara normalsnåla så att säga.
Ja, när man bor hos föräldrarna kan man nästan ha 100 procents sparkvot utan att lida någon större nöd.
Radera