En del civil olydnad kan jag
sympatisera med. Människor som är beredda att protestera mot en lag
och är beredda att ta konsekvenserna av sina handlingar. Men det får
finnas någon rimlig tanke bakom aktionerna. Att blockera biltrafik
och av diffusa miljöskäl tvinga bilar (inklusive ambulanser och
annan utryckningspersonal) att stå på tomgång når inte ens i
närheten av att få min sympati.
Detta har ju blivit ett allt populärare
beteende, både i Sverige och i övriga Europa, och det verkar som
att allmänheten får allt mindre tålamod med det. Tidigare i år
började den socialdemokratiske ex-riksdagsmannen Jan Emanuel Johansson släpa bort aktivisterna och häromdagen användes samma taktik i London.
Bra, men det verkar ju inte som att
dessa terrorgrupper blir färre eller har för avsikt att sluta.
Tvärtom, Just Stop Oil, som tillrättavisades av trötta Londonbor,
berättar stolt om sina aktioner och lägger ut videos på när de
släpas bort från bilvägar. Antagligen är det bara en tidsfråga
innan någon dör i en ambulans i kön eller människor brinner inne
när brandbilarna inte kunde ta sig fram i tid.
Jag har därför en enkel lösning på
problemet – gör det lagligt att köra över vuxna människor som
med berått mod sätter sig mitt i gatan bara för att de inte
uppskattar att det finns bilar.
Det kan verka hårt, men är det inte
ett rimligt sätt att stävja dessa terrorhandlingar? Om någon slår
ner folk på trottoaren för att de inte gillar fotgängare har man
som enskild individ rätt att slå ner dem för att hindra att andra
kommer till skada. Vad är skillnaden?
Det fina i kråksången är att jag
inte tror att det krävs så mycket för demonstranterna att ge upp
strategin. Om någon kör över ett ben och slipper straff med
hänvisning till att benet tillhörde en frivillig aktivist får dessa nog nya fritidsintressen. I annat fall kortas i alla fall aktionerna
ner. Allt som krävs för att tömma gatan är ju en bilist med
tillräckligt bråttom, oöm eller välförsäkrad bil.