”Polis frias från kaffestöld på jobbet”
rapporterar Expressen. Bakgrunden är att en polis tycks ha åkt till
jobbet under sin semester och plockat upp två paket kaffe. De var
nämligen märkta och ett av dem påträffades hemma hos kvinnan vid
en husrannsakan.
I sociala medier är den överlägset
vanligaste åsikten att det är slöseri med tid och resurser
att jaga och åtala en polis för att ha stulit kaffe för 38 kr
(eller möjligen 76 då, om hon inte hade hunnit dricka upp ena
paketet). Ja, det kan tyckas larvigt, men jag tänkte försöka
problematisera det.
Kaffe
har jag inte tagit av min arbetsgivare, men som kontorsanställd är
det klart att det åkt hem en del kontorsmateriel, även om det inte
var utstuderat, och jag åkte definitivt inte till jobbet för att
stjäla när jag var ledig. Men ni vet hur det är, man behöver ett
kuvert eller kopiera några papper helt privat och har en
arbetsgivare som omsätter miljarder. Precis som jag inte tog ut
övertid när jag jobbade över fem minuter (eller när chefen
snackade jobb på min obetalda kafferast, varenda dag i fyra års
tid) såg jag inga problem med att plocka hem några gem eller ringa
ett privat telefonsamtal på jobbtelefonen. Det är och måste vara
en flytande gräns.
Å
andra sidan! Kvinnans gruppchef hade alltså märkt upp kaffepaketet
i polisstationens köksförråd, efter att kvinnan kommit till jobbet
på sin semester gjordes upptäckten att två paket saknades, en
åklagare kopplades in och ett beslut om husrannsakan fattades. Jag
drar slutsatsen att detta inte var första gången kvinnan ”shoppat”
på jobbet, och att det någon gång gällt ett väsentligt högre belopp
än 38 spänn.
Så
var det heller inte vilken arbetsplats som helst utan en
polisstation, och den misstänkta (och i tingsrätten dömda) hade
inte vilket jobb som helst utan var polis. Ska hon utreda snatterier
och moraliska frågor kring mitt och ditt samtidigt som hon stjäl
som en korp av sin arbetsgivare?
Ja,
säger hovrätten som anser att ”det funnits en sådan sedvänja på
polisstationen”. Med det menar de att det funnits en slags
lånekultur på stationen och att det inte kunde uteslutas att
kvinnan åkt till jobbet på sin lediga dag och ”lånat” kaffe
som hon senare tänkt återställa, istället för att som vanligt
folk gå till en matbutik.
Nu är
väl stöld knappast ett brott i Sverige (i alla fall inte ett som
utreds särskilt ofta), men med den här logiken kan man ju aldrig
sätta dit någon tjuv för man kan ju inte se bort från möjligheten
att vederbörande haft en plan att lämna tillbaka de snattade
cigaretterna, den stulna bilen eller pengarna i den länsade plånboken. Halleluja!