Jag brukar säga att jag är tacksam
för att internet inte fanns när jag var liten, för då hade jag
aldrig läst så många böcker och blivit så pass allmänbildad som
jag är (många är förvisso ännu mer allmänbildade, men väldigt många är det inte). Det innebär också att internet
inte fanns som kunskapskälla. Istället hade vi Utbildningsradion.
”Du och jag kan allt om gamla kulturer.
Det är sånt som vi har lärt oss i programmen från UR.
Vi kan dansa salsa och gjuta skulpturer.
Det är sånt som vi har lärt oss i programmen från UR.”
Det gick att lära sig saker då med,
men inte så specifikt som nu. Internet är fullt av så kallade
tutorials. Jag har inte hittat någon bra svensk översättning. Det
brukar stå ”handledning”, men det duger inte. Jag pratar om
instruktionsvideos för allt från att byta batteri i en iPhone 6 till att dansa disco.
De flesta tänker nog på Youtube, men det
delas också mycket kunskap på DLive, Vimeo, Bitchute, Rumble och
lite varstans. Jag är högst medelmåttigt händig, men följa en tydlig instruktion kan jag, och genom tutorials har jag lärt mig diverse
byggtekniker, bytt armband på min pulsklocka, fixat med bilar och lött i plast.
En del som lär ut är mindre
pedagogiska än andra och en del pratar så dålig engelska att det
är svårt att hänga med, men det finns också folk som borde jobba
som lärare och som dessutom svarar på ”dumma” frågor i
kommentarsfältet, vilket gör det till utmärkta interaktiva
instruktioner. För mig har dessa videos ofta varit skillnaden på
att kunna behålla en grej och att slänga bort dem, och ännu oftare
har det sparat mig kostnaden att låta andra göra det jag (numera)
kan göra själv.