Nu är de på gång igen,
olyckskorparna. Som så ofta handlar det om bobubblan.
Ja, som ni ser är frågan inte om
utan när. Och kanske får de rätt, kanske blir det en rejäl
sättning i bostadsmarknaden. Men när samma människor med jämna
mellanrum går ut och kungör att nu ska det hända … och så
händer inget börjar åtminstone jag ställa mig frågan: varför
ska jag lyssna på er, som i princip aldrig har rätt?
Om meteorologen varnar för snö i maj
kommer han nästan alltid ha fel. Till slut kommer snöovädret varpå
meteorologen lutar sig tillbaka med ett nöjd ”Vad var det jag
sa?”. Det betyder inte att han är bra på att tolka väderkartor,
bara att gissningen slog in en gång av tusen, alltså klart sämre
resultat än varenda lappgubbe som spår i fiskfjäll och kaffesump.
Jag är ju känd som pessimistisk
domedagsprofet (för att skilja ut mig mot de mer hoppfulla
domedagsprofeterna), men jag tror inte så mycket på den där
bubblan. Nedgång okej, en priskurva kan inte alltid peka brant
uppåt. Men ett jätteras av bostadspriserna i svenska storstäder tror jag
inte på.
Några saker talar emot ett boprisras. Först och
främst, vi bor i våra bostäder. Det må spekuleras en del genom
bostadsköp, men i Sverige har vi inte en kultur av att investera i
bostäder för vårt sparkapital. Jag vet inte om det beror på
reavinstskatten, lättja eller värderingar djupt rotade i den
svenska folksjälen och det spelar ingen roll för resonemanget. De
flesta av oss köper exakt en bostad och bor i den tills vi hittar en
ny.
Lite på samma tema: vi har det för
bra. Det ska väldigt mycket till för att svenskarna ska sluta
betala sina bolåneräntor och bostadsrättsavgifter. Visst, är det
tomt i plånboken så är det, men än så länge lägger en
betydande del av folket pengar på bil, semestrar, bingolotter,
fredagsmys, mobiltelefoner... De flesta kommer att prioritera bort
allt det där innan de riskerar sin bostad och i nuläget är
marginalen rätt stor.
Ett ganska nytt fenomen är att
storstadskommuner börjat köpa bostadsrätter för att inhysa
flyktingar. På sikt riskerar det i sig att skapa en bostadsbubbla
eftersom ytterst få privatpersoner kan konkurrera med kommunbudgetar
när de bjuder på en lägenhet. Men på kort sikt är detta ungefär
som att stödköpa aktier eller en valuta, det håller värdet uppe.
Jag tror fortfarande att börsen ska
ner, men tror inte att börsraset börjar med en bobubbla den här gången
heller. Vi får nog som vanligt hoppas på att bankerna strular till
det. Eller kineserna. Eller terrorister... Givetvis förbehåller jag
mig rätten att ändra mig längre fram, men de som ivrigast ropar
om bostadsbubblor nu har antingen en politisk agenda eller är i
stort behov av en billig bostad.