torsdag 18 augusti 2016

Källkritik

Det sägs att den moderna människan får lika mycket information att ta ställning till på bara några timmar som man tidigare fick under en hel livstid. Huruvida det stämmer vet jag inte, och det är det jag tänkte ta upp nu. Ökad informationsmängd frestar på vår gallringskapacitet och inte minst på vår förmåga till källkritik.

På Facebook betyder ju källkritik att man ska vara kritisk mot vissa källor. Vanligtvis en tidning med andra åsikter än sina egna. Politisk höger underkänner tidningen ETC medan vänstern gör detsamma med Fria Tider. Inte för vad det står utan för var det står. Om bägge tidningarna hänvisar till samma artikel i Aftonbladet som i sin tur hämtat lättkontrollerade faktauppgifter från SCB blir det ju inte mindre trovärdigt i den ena tidningen än den andra, bara för att man kan misstänka att man inte delar politisk hemvist med skribenten. Det är inte källkritik, det är fördomar.


Riktig källkritik är inte att såga avsändaren utan att kontrollera ursprunget på faktauppgifter. Står det exempelvis ”enligt Brottsförebyggande Rådet” är källkritik inte att svara ”Jävla kommunistfittor” utan att vända sig till BRÅ och kolla om det stämmer, och i så fall varifrån de fått uppgifterna.

Sedan är världen inte svart eller vit. Antalet registrerade Volvobilar i Sverige är en otvetydig faktauppgift med ett enda korrekt svar. Ifall den grova brottsligheten i Stockholms södra förorter stiger går däremot att bedöma olika. Var går gränsen för vad som är södra förorter, vilken brottslighet kan ses som grov och vilken tidsperiod pratar vi om? Skedde det ett mord i Rågsved igår, men inget idag kan man ju säga att brottsligheten gått ner, även om urvalet är lite tunt. Här är ännu en frågeställning som i slutändan blir lite av en bedömningsfråga:


Ett sätt att komma närmare sanningen är att ta in flera av varandra oberoende källor. Jag ska ge ett exempel på vad jag menar med ”av varandra oberoende”. När jag började titta på olika sätt att investera i olja hittade jag ETF:n Olja S. Flera personer tipsade om denna ETF, men jag fick ingen klarhet i varför den skulle vara bättre än andra.

Jag grävde vidare och hittade någon som hänvisade till Micke Sydings blogg. Så hittade jag ännu en som gjorde det. Och så en artikel vars författare också hade talat med Syding. Det verkade helt enkelt finnas två läger – de som inte visste varför Olja S var att föredra och de som skyllde på Syding. Dags att tömma ut den källan. På sin blogg skriver Syding:

Den här gången vågar jag inte köra 5x (eller oljebolag för den delen) utan vill bara ha ren oljeprisexponering utan hävstång (belåning) Olja S på Avanza blir det nog, när det blir”.


I en intervju fick han frågan varför han valt att investera i just Olja S och han bekräftar min misstanke att han i princip huggit den på måfå. Vips så har vi ett tiotal börshandlare som alla föreslår en produkt för att den elfte har tagit första bästa.

Alltså, om någon påstår något – ta reda på varför? Svälj inte svaret även om det bekräftar vad du redan tyckte/trodde. Särskilt inte då! Tillbaka till sociala medier, där är alldeles för många ointresserade av sanningen utan vill bara få sin färdiga världsbild bekräftad. Personer som kommer med motargument blockas, avföljs, hånas och hatas. För det är enklast så.

Vill man utvecklas bör man istället aktivt lyssna på dem som tänker annorlunda och kommer med horribla påståenden. Sätt dig in i deras resonemang. För att du kan lära dig något och för att det är nyttigt att tänka. Det här gäller inte bara på börsen utan allting i alla lägen. Lev inte ditt liv efter andras mallar, ifrågasätt allt!

"Varför då?"

13 kommentarer:

  1. Svar
    1. Tack! Den åsikten sväljer jag direkt, utan något som helst ifrågasättande :-).

      Radera
  2. Det är även intressant att det i skolan sägs läras ut om källkritik, men med tanke på hur det ser ut i de flestas argumentation verkar det knappast praktiskt läras ut. De kanske menar att de i skolan upplyser om ett begrepp som kallas för källkritik?
    Inom ämnet källkritik kan även det viktiga begreppet "vad betyder egentligen orden som används". Att det är många som debatterar som ytterst medvetet glider på ursprungsbetydelser av ord och begrepp känner nog inte många till. Dessutom är det många som "omladdar" ord och begrepp med andra betydelser, betydelser som de som är mottagare av budskapet inte är medvetna om har ändrats utan utgår från att det är som tidigare.
    Källkritik av ordbetydelser? Ja, det är nog så viktigt.
    Din reflektion?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också funderat över hur skolan egentligen lär ut källkritik. Precis som du säger verkar många inte ha en aning om vad som menas.

      När det gäller ursprungsbetydelsen av ord och deras historia kan man också hamna fel, särskilt om man vill. Vi lägger alla in olika värderingar i olika ord. Det behöver inte ens gälla själva ordet. Om jag säger "måhända" flera gånger kanske du kommer att tänka på en ingift morbror du tycker illa om som överanvänder det uttrycket, och det har ju jag svårt att ta hänsyn till :-).

      I slutändan tror jag min tanke att sätta sig in i hur andra tänker skulle lösa många missförstånd. Om man läser allt i den kontext det var tänkt tror jag chansen att förstå ökar. Istället vill man (inte du och jag, men de andra) bekräfta sina egna teser genom att kritiskt granska allt vi inte vill tro på och svälja allt som inte rubbar världsbilden.

      Radera
    2. Berättelsen Kejsarens nya kläder är mer aktuell än någonsin, inte minst i debatten i Sverige.

      Alla knep är tillåtna i krig och kärlek lär det ju heta, och det är det vi ser prov på - dagligen. Kärleksajter som Aftonbladet gör sitt bästa för att upplysa oss om den sanna världsbilden, precis på samma sätt som de två skräddarna i berättelsen om Kejsarens nya kläder.

      Vill man slippa frysa när vädret inte är +25 grader och strålande sol är det bäst om du själv ser om ditt hus och dina kläder. Genom att undersöka själv och ta för givet vad några skräddare påstår.

      Gillar din blogg förresten.

      Radera
    3. *och INTE ta för givet* ska det naturligtvis vara

      Radera
    4. Tack så mycket! Ja, och "tomma tunnor skramlar mest". Så fort någon pekar med hela handen och låter tvärsäker blir jag kritisk. Det är ju också en slags källkritik.

      Radera
    5. Bara man inte kritiserar läroplanen, hbtq (som svensk, är man muslim är det förväntat) och inte har fördomar (fast det har alla människor så det gäller att dölja fel fördomar och låtsas som att man är öppen fast det är tvärtom). 1984

      Radera
    6. Jag är mycket glad att slippa engagera mig i läroplaner. Känns överhuvudtaget som att svensk skola gått bakåt under så lång tid att det blir svårt att vända utvecklingen.

      Radera
  3. Det intressanta med källkritik är att det så ofta handlar bara om kritik i form av ifrågasättande och beklagande och så sällan är ett eftersökande av ursprunget och källan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt! Kritik mot avsändaren istället för att faktiskt ta reda på om uppgiften stämmer.

      Radera
    2. Nä, inte av avsändaren, även om det förekommer att experter avfärdas av kvällstidningsläsare och soffatyckare. Det är dessutom vssa uppgifter som verkar vara så svåra att hantera att de inte ens uppgiftsgranskas utan bara beklagas.

      Radera
    3. Inte av avsändaren? Det tycker jag är den vanligaste "skenkällkritikvarianten". Och så det där då, att man bara låtsas som det regnar. Det tar väl för mycket tid att dissekera underlaget.

      Radera