måndag 30 januari 2017

Att tänka kommersiellt

I tio år jobbade jag som ståuppkomiker, en underhållningsform som hamnar mellan stolarna. Rent skattetekniskt är det inte ett föredrag, inte en monolog, inte teater, inte kultur... Normalmomsen är 25 procent, kulturmomsen 6 procent. Vore det ett föredrag skulle det beskattas med 25 procent moms, vore det kultur skulle man istället lägga på 6 procent. Men ståuppkomik är varken eller och därför märkligt nog momsbefriat. (Sedan finns undantag, om jobbet bokas via en artistbokare eller innehåller specialskrivet material för en specifik kund, men jag ska lämna momssystemet innan den sista läsaren ledsnat.)


När man samarbetar med personer ur andra skrån blir det ännu tydligare hur konstformen hamnat mellan stolarna. Många komiker gör föredrag om något specialämne de har. Och har de inget kan de alltid hitta på något flummigt som ”verbal kommunikation”, så att de kan hotta upp några wikipediatexter med sitt vanliga standardmaterial.

Föredrag är en mycket kommersiell verksamhet. Antingen betalar en arrangör som i sin tur tar betalt av varje person i publiken, eller också betalar ett företag som bjuder in sin personal eller andra intressenter. Men någon betalar. Knappt ens de största skojarna bland talarförmedlingarna föreslår att man ska tala gratis för att ”få jättebra betalt längre fram”, som är så vanligt när de bokar komiker.

Ett annat sätt att bredda sin verksamhet som komiker är att gå åt kulturhållet. Kanske genom att samarbeta med en grupp musiker eller en teatergrupp för att skapa någon slags hybrid. Här är det – särskilt bland teaterfolk – betydligt vanligare att verksamheten finansieras med bidrag. Något kulturstöd, kommunala kulturpengar eller ett stipendium.


När man brainstormar en ny idé med någon av dessa grupper blir skillnaden supertydlig. Föredragshållare och näringslivsfolk frågar sig: Hur ska vi kunna göra detta till en säljbar produkt och hur ser kundunderlaget ut? Teatergruppen undrar: Vilken skattefinansierad organisation kan vi få att betala för detta?

Jag tror på uttrycket ”Som man ropar får man svar”. Den som letar efter en bidragslösning på sina finansiella spörsmål kommer inte att hitta en affärsmässig. Vill man inte vara helt i händerna på en extern finansiär med helt andra tankar och mål (och ville man det kunde man ju lika gärna ha en anställning) gör man klokt i att alltid tänka kommersiellt.


Det här gäller inte bara i yrkeslivet. Det går att tjäna pengar på det mesta. Hobbies som börshandel och poker kan utvecklas till inkomstkällor, gamla sopor kan säljas, idéer kan slussas vidare till någon som kan göra business på dem. Har du tänkt läsa på om något – skriv en bok när du ändå håller på! Ska du på semester – kolla med ett resemagasin om de vill att du gör ett reportage! Det finns pengar i nästan allt, bara man letar.

12 kommentarer:

  1. Jag vill inte bygga på ditt ego Micke men du lyckas verkligen hitta bra ämnen att skriva om varje dag. Tänk om alla i Sverige hade resonerat som du gör i texten. Då hade vi haft många framgångsrika nya företag i det här landet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det är kanske svårt att tro, men mitt ego behöver all hjälp det kan få.

      Kanske hade vi haft fler framgångsrika företag, kanske hade vi haft mer självcentrerade, pengafixerade människor. Kanske både och. Hur som helst lär inte alla helt plötsligt ändra sitt sätt att tänka. Men kanske någon, lite.

      Radera
  2. Tycker jag känner igen detta resonemang från ett telefonsamtal som jag hade med en trevlig kille häromsistens...vet inte vem det var?

    Fördelen som jag kan tycka också med att tänka kommersiellt är att man kan nå ut med ett budskap. Du behöver inte ens ha ett kommersiellt syfte (att tjäna pengar) men du behöver ändå hitta en publik eller en kund annars kan man undra varför en verksamhet ska finnas. Om sedan det är en teater som återinvestera alla eventuella intäkter i en ännu bättre föreläsning nästkommande år eller en idrottsförening som genom att dra mer publik till matcherna kan utveckla sin ungdomsverksamhet så är det kommersiella tänket ändå befogat.

    Ditt inlägg fick mig också att tänka på ett gammalt inlägg som jag skrivit kring att pengar faktiskt växer på träd...både bokstavligt och bildligt.

    http://www.tradevenue.se/fantastiskafarbrorfri/jodå-pengar-växer-visst-på-träd

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror jag sa redan då att det här måste jag skriva ett inlägg om. Eller också tänkte jag det bara.

      Ja, det är så negativt att tänka att man behöver stöd och hjälpmedel för att genomföra sina idéer. Det sänker nog i sig. Och utanför teatersvängen är ju det där ett vanligt tänk att dra in pengar på annat. T ex är det få hobbymusiker som tjänar pengar på musiken, men i väntan på genombrott jobbar de på kontor istället för att kontakta kommunens kultursamordnare för att be om konstgjord andning.

      Bra inlägg om penningpåsar. Som företagare är jag van att tänka så - lite pengar där, lite mer pengar där... Som anställd var hela inkomstsidan en enda punkt. Det ger osäkerhet på olika sätt. Företagare är aldrig garanterade långsiktiga inkomster. Å andra sidan lär man sig som investerare att inte lägga alla ägg i samma korg, alltså exakt det anställda gör.

      Radera
  3. Snyggt!

    Har man tiden så finns alla möjligheter. Och har man fixat ekonomin så är det förstås lättare att se möjligheterna och inte begränsa sitt sätt att tänka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, tiden är en begränsande faktor. Ska man försöka maximera pengar i alla lägen får man ingenting gjort och därmed får man ingenting att tjäna pengar på. Har man tid sparar/tjänar man pengar som går att omvandla i mer tid. Livet är inte rättvist.

      Radera
  4. Mycket tänkvärt (som så ofta) - tack!

    Likt någon skrev ovan, det är fantastiskt att du hittar relevanta saker att skriva om vare dag. Imponerande!

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar ödmjukast! Jag försöker verkligen vara relevant, kul när det går hem.

      Radera
  5. Detta med att tänka kommersiellt, det borde nästan ingå i grundskolan. Jag menar, i framtiden kommer allt fler att behöva sysselsätta sig själva, det kommer bli en annan arbetsmarknad. Men, tyvärr tror jag inte det realiseras i Sverige, för våra politiker vill ha en lättstyrd massa att basa över. Det är för övrigt en stor skillnad på amerikaner och svenskar, beträffande detta. Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland pratas det om att alla svenskar borde ha en f-skattsedel och det tar aldrig lång tid innan det vänds till att människor "tvingas" till företagande, som att det automatiskt är ett stort problem att vara det. Jag tror inte att företagande är en god idé för alla, men för fler än idag.

      Jag tror som du, att initiativförmåga hos folket skrämmer politikerna.

      Radera
  6. Är man lite väl cynisk om man tycker sig känna att regeringen ser en merknadstrategi i att 60% av befolkningen är bidragsberoende? 🤔
    Oberoende är stark var titeln på PG Gyllenhammars bok, och nog phaen skrämmer det politikerna alltid!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan vara lugn, jag kan inte förbjuda cynismer (då blir det ju inga inlägg att kommentera här). För egen del har jag svårt att tro att det finns uppställda procentsatser, men helt klart ligger det något i att politiker föredrar att väljarna är beroende, lättledda och dåligt pålästa.

      Radera