onsdag 7 augusti 2019

Fungerande samhällen i Sverige!

Jag har varit på studiebesök i ett fungerande samhälle, så som ni förstår var det inte ett mänskligt sådant. Här är en ledtråd.


Efter att ha läst böcker, lyssnat på poddar och sett otaliga videos har jag bara blivit mer och mer intresserad av biodling. Vem vill inte ha hundratusentals arbetare som jobbar hela dagarna, sju dagar i veckan? Allt de kräver i motprestation är ett hus, och de har inga stora krav där, det är funkis som gäller och temperaturen reglerar de själva till exakt 34,5 grader oavsett om det är -20 eller +40 utanför.


Det som fascinerar mest är deras otroliga effektivitet. Precis som i en myrstack verkar det för ett otränat öga vara rena anarkin, men varje bi har sina egna uppgifter, här finns putsbin, vaktbin, samlarbin osv. Blir det för få av en sort hoppar andra in, utan MBL, fackmöten och annat tjafs, för här jobbar alla mot samma mål. Merparten av kommunikationen sker med hjälp av dofter, så inget onödigt ”surr”.

Ägg läggs, honung samlas in och vattenhalten i den fläktas med gemensamma krafter ned till 18 procent, varpå cellerna förseglas. När så skett plockar biodlaren in ramarna och tar bort cellocken innan slungning, alternativt lämnar över arbetsuppgiften till en bloggare. För sådana gör ju typ vad som helst för att få bra bilder.


Men apropå det, det här är ju en ekonomiblogg. Så går det att tjäna pengar på biodling? Ja, det verkar riktigt lovande. Från de som bara har ett par kupor till professionella odlare med flera hundra verkar de flesta eniga om ekonomiskt överskott som mål.

Här var uppdraget att skopa upp en deciliter bin. Gick sådär...

En bikupa kan ge runt 30 kilo honung (á 50 kr) per år. Har man många kupor kan man hålla kostnaderna nere med hjälp av stordriften. Å andra sidan verkar mindre odlare kunna maximera vinsterna genom att sälja honung privat till högre priser, men också genom att förädla biprodukter (pun intended), sälja bivaxljus, propolis, pollen och annat som odlare med 200 kupor inte har tid att dutta med.


Antagligen gör man klokt i att starta försiktigt med ett fåtal kupor. Alldeles oavsett, inom en hyfsat snar framtid vill jag ha bin.

38 kommentarer:

  1. Förbereder du dig inför ett nytt liv, blir det flytt snart? Det är bra om du kommer att bidra till binas fortlevnad. De och många andra små flygfän är ju livsviktiga för oss.
    Vad blir det härnäst,höns?/Em

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den får jag svara ja på, även om jag inte vet eller kan styra hur snart.

      Ja, de är viktiga små krabater och mycket snällare än man skulle kunna tro. Tror att jag och många andra i okunskap blandat ihop dem lite med getingar (som jag inte är lika förtjust i). Höns har jag funderat på, men det blir nog i så fall i mycket liten skala. Att sälja ägg verkar mer jobb än det är värt, men man ska aldrig säga aldrig.

      Radera
    2. Om jag bara skulle ha ett nyttodjur så skulle höns stå högst upp på listan. Måttlig arbetsinsats, trevliga djur, käkar rester, ogräs m.m. Ger goda ägg, ev kycklingar om de får/vill ruva. Tja, om jag ska ha djur igen blir det höns!

      Radera
    3. För mig ligger bin absolut högre upp på listan, även om höns är trevliga. Där är jag lite rädd för ljudet också, särskilt om man har en tupp. Så det hänger en del på utrymmet, jag vill inte ha dem precis inpå knuten.

      Radera
  2. Åhh, det finns inget mysigare än att tappa upp egen honung och rulla bivaxljus. Har aldrig haft bin själv men har några somrar varit husvakt till en kollega som bla hade bin. Godaste honungen! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, flytande nyslungad honung var något annat än det man köper i affären.

      Radera
    2. Det är det verkligen! Sen smakar honungen så olika beroende på vilka blommor som finns i närheten. Supermysigt!

      Radera
    3. Ja, det där är en vetenskap. Olika blommor, olika säsonger. Butikshonungen är ju tvärtom blandad för att ge en så lik smak varje gång.

      Radera
    4. Så butikshonung är lite som blended medan egen blir mer som single malt :).

      Vill minnas att jag såg en dokumentär med bin för ett antal år sedan där de berättade att bina visar varann var det finns mat genom att "dansa", de gick i cirklar för att visa i vilket vädersträck och hur långt man skulle flyga för att komma till maten. Väldigt fascinerande. Där jag växte upphade flera grannar egna bin och det var riktigt god honung.

      Radera
    5. Som jag fattat det är det precis så. Men då kan jag rätt lite om honung och mycket mindre ändå om whiskey.

      Ja, det stämmer. De dansar i en slags åtta och det är ännu mer sofistikerat. Vinkeln mellan åttans mittlinje och lodlinjen i kupan motsvaras av vinkeln mellan riktningen till solen och nektarkällan. Hastigheten på åttan visar hur långt det är till nektarkällan. Mitt eget lokalsinne är endast underträffat av min oförmåga till dans, tur att jag inte blev bi.

      Radera
    6. Riktigt häftigt, det är sån kunskap som jag finner mest intressant :) en föjldfråga bara, i en 8 så blir det ju två mittlinjer som är vinkelräta mot varann. Vad avgör vilken linje som är den korrekta?

      Radera
    7. Nej, det finns väl bara en mittlinje i en åtta? Hur som helst, här är en bild som förklarar det bättre än jag:
      https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Bee_dance.svg/413px-Bee_dance.svg.png

      Radera
    8. Då är jag med, "speglingen" mellan de två cirklarna. Tänkte mig en åtta mer som ett kryss med halvcirklar som sammanbinder ändarna. Dåligt beskrivet av mig med :)

      Radera
    9. Fascinerande hur som helst ;-).

      Radera
    10. Sent och gammalt svar men...
      Det finns även en ringdans som bina använder om maten finns inom ca 50m från kupan. Så totalt två danser vet man finns, vippdansen och ringdansen. Vippdans = 8:a dansen och Ringdansen = en slags ring istället för en 8:a

      Radera
    11. Jag tror inte att binas dansrutiner ändrats sedan i sommar. Men då kan de två danser mer än jag ;-).

      Radera
  3. Trevligt att det faktiskt finns fungerande samhällen, till skillnad från parasiterna som styr Sverige då alltså :)
    Mvh investera-pengar.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, fram för fler steklar i beslutande funktioner!

      Radera
  4. Alltså det är ju inte utan att en annan blir lite sugen på att ha egna bin. Ja, eller, bina är väl sina egna egentligen.

    https://utbrytningen.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser det som ett samarbete. Man tillhandahåller ju ändå ett hus samt hjälper dem att bli av med de varroakvalster som annars skulle ha ihjäl en stor mängd bin och hela samhällen, och tar man all honung får man ge dem socker i ersättning. Alla nöjda och glada!

      Radera
  5. Jag är uppvuxen i en familj där biodling var en hobby. Honungen såldes via arbetsplatser och släkt/vänner. Hade en gammal handslunga som alla fick hjälpas åt att veva på, man blev rejält trött i armen efter ett tag. Tror biodling kan passa dig Micke! /L

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra! Är faktiskt småsugen på handslunga. De verkar göra jobbet lika bra och borde ju vara mer eller mindre outslitliga. Men det beror förstås på omfattningen. Jag har en förmåga att bli lite för storskalig för mitt eget bästa :-).

      Radera
  6. Fru Fattigbonddräng skattade (det heter visst så) sina fem bikupor idag, det har handslungats och donats hela dagen. Ju mer vi (hon) lär sig om dessa samhällen, desto mer intressant blir det.
    Så bara sätt igång, det kräver en viss investering inledningsvis, men på sikt blir det lite pengar in. Att inte förglömma egenproduktion av honung... mumsigt!!
    //Fattigbonddräng

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, skatta heter det. Skönt uttryck förresten.

      Det där är min känsla också, att ju mer jag lär mig desto mer fascinerande blir jag av bin, och då har jag ändå inte börjat än.

      Måste bara fixa mig en egen "kupa" att bo i innan jag inhyser surrande husdjur.

      Radera
  7. Intressant inlägg och rolig hobby du har skaffat dig!

    Hur ser det ut ekonomiskt med slungningen? Hört av bekanta som är biodlare att det kan vara en tröskel då en bra slunga kostar en del varför de ofta går ihop i biodlarföreningen och delar kostnaden den vägen. Finns säkert billigare lösningar också som med allt annat men hur var kostnadsbilden kring slungning för er?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag är inte där än, men jag ska.

      Slungor verkar kosta från 2500 kr och uppåt, så börjar man litet behöver det inte bli så blodigt, men dels kan man låna/hyra genom den lokala föreningen och så går det ju att köpa begagnade slungor. Hört att man ska vara försiktig med begagnade kupor, ramar och annat som kommer i kontakt med bina, men slungor borde vara lugnt.

      Radera
  8. På tal om bi är ni intresserad av bi samt honung och vill lära er mer kolla in angående andelsägare honung. Där kan man få en del av bisamhället i propotion till ens andel.

    Mvh Anonym-m

    SvaraRadera
  9. 50:- per kilo låter billigt? Brukar man inte betala åtminstone det dubbla ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alltså priset i grossistledet. Köper du en liten burk med konstnärlig etikett i en souvenirbutik i Gamla stan får du säkert betala flera hundra.

      Radera
  10. Jag tänkte bli biodlare en gång. Läste om "Flow Hive" och tyckte om idén att bara kunna öppna en kran för att få honungen att flöda. Bina sköter sitt och jag hämtar bara honungen en gång i veckan.

    Efter lite efterforskningar fick jag revidera min inställning. Låter det för otroligt för att vara sant, är det också det. Min biodlarkarriär blev kort.
    //nils

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att flow hives funkar på rätt ställe, men inte i Sverige. Vet inte om det beror på våra växter, luftfuktighet, temperatur eller något annat, men jag har förstått att det inte är något att hoppas på här.

      Radera
  11. Klart intressant med biodling! Jag kan tipsa om det nordiska biet, kopierar friskt här (se länk nedan): "Det nordiska biet är vår urgamla inhemska biras och biets motsvarighet till vad man hos andra djur kallar ”lantras”, det vill säga det har anpassat sig till vårt nordiska klimat över väldigt lång tid."

    Den dag jag satsar på egen biodling, om några år, så blir det nordiska bin!

    https://sjbrg.se/nordiska-bin-topplistkupa/

    http://www.nordbi.se

    Wien-Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag hör ordet lantras tänker jag på kor som är på väg ut för att de mjölkar för dåligt och när det kommer till bin undrar jag om inte Buckfast ger mer honung (men det är ren spekulation).

      Har läst att man med fördel ska välja samma ras som biodlare i närheten har. Vet dock inte varför. Mindre risk för röveri, lätt att köpa/sälja avläggare eller något annat.

      Kanske borde vi skaffa olika raser så att vi kan jämföra skördar :-).

      Radera
    2. Arg som ett bi, brukar det väl heta.

      Nu när vi har landat på gården står bin högt upp på listan. Konstigt Micke att du prickar rätt så ofta i dina inlägg, jag har denna sida som en ekonomi sajt..
      men allt hör ju ihop och allt behöver inte handla om aktier för att vara ekonomi.

      Hur som så har vi här på gården ett par kupor som ligger i logen och väntar, dräkter och allt verkar finnas på plats. Så det finns inga hinder för att börja dra igång det hela.

      Dock så ska ett bolag bildas innan, men det är bra en enskild firma. Samt så lockar det mycket med höns, samt får. Men mycket arbete krävs innan vi kan ha får här. Jag är lite tveksam till får och hur man kan klara av det hela att snurra runt ekonomiskt. Då känns höns som ett bättre val att starta med.

      Ska bli roligt att köpa lite höns, och sedan räkna på vad äggen kostar..Jag gissar att det blir ganska dyra ägg det första året.

      Ett par grisar står också på listan..;)

      Radera
    3. Det där att bin ska vara arga köper jag inte. Visst finns det kupor med arga bin, ofta för att drottningen varit olämplig för avel, men ofta blir de ju bara arga när man klämmer dem, och det blir vi väl alla.

      Kul! Rapportera gärna hur det går sedan.

      Höns och bin tror jag är betydligt enklare än får och grisar. Jag hade nog satsat på getter istället för får, och grisar är väl mest "mycket skrik och lite ull" ;-).

      Radera
  12. Hur mycket tid tar det för biodlare per kupa ungefär? Har man 200st blir det 300k/år. Är det en heltidssysselsättning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utan att veta säkert skulle jag säga att 200 kupor är betydligt mer än en heltid på sommaren. Har sett siffror på 15-30 minuter per kupa och vecka under sommarhalvåret (=50-100 timmar), plus honungsarbetet. På vintern är det klart mindre, men med 200 kupor finns det nog alltid en ram att laga eller något annat att pyssla med.

      Radera