tisdag 27 augusti 2019

Panta sparkistan...

Nordea är förvånade över hushållens låga sparande:

(Klicka på artikeln, så blir den större.)

Själv är jag mest förvånad över att Nordea är förvånade. Eller ja, det beror kanske i sin tur på att SCB:s siffror varit uppåt väggarna, men att folk inte har någon buffert är ju ingen nyhet. För flera år sedan uppmärksammade jag att var fjärde svensk inte skulle fixa en oförutsedd utgift på 15000 kr, vilket i mina ögon betyder att man saknar buffert, och saknar man buffert kan man ju knappast ha ett sparande.
Enligt SCB:s nuvarande siffror har hushållens egna finansiella sparande – alltså sparande på sparkonto, aktier och fonder – legat på runt 5 procent av hushållens inkomster de senaste åren. Men den siffran tror alltså Nordea är missvisande. Banken tror i stället att sparandet i dag är runt hälften så högt och att det tidigare varit nära noll.

Så runt 2,5 procents sparande alltså. Och det är snittet! Många av oss med koll har betydligt högre sparande. Det innebär att väldigt många hushåll ligger lägre än så. Om de ens finns med i tabellen. Vi känner väl alla till (alla utom SCB och Nordea?) människor som har tomt på kontot strax innan den 25:e varenda månad.

Det personliga ansvaret för detta är stort, men samtidigt basunerar politikerna ut att staten kommer att ta hand om oss vid behov, att beredskapen är god, och för att ytterligare påverka oss i fel riktning beskattar de sparande och subventionerar lån. Fler än Nordea kommer att bli förvånade inom kort.

31 kommentarer:

  1. Oj, man kan ju undra vad folk gör av sina pengar. Vi sparar ca 65-70% beroende på säsong och aktiviteter. Då är vi inga "höginkomsttagare". Jag jobbar med IT, har 45 brutto efter mer än 20 års tjänst och frun inom vården med ca 28 brutto (Smålandslöner). VI har alla livets bekvämligheter, villa, bra bil, barn, aktiviteter, snart en pool, äter gott, åker på solresor etc. Känner inte att vi saknar något.

    Visst, köper man nytt boende idag kommer det äta upp en stor del av kakan, även en fyra här nere med fint läge ligger på 4-5 mille, men vill man så går det att hitta en hyrestrea för runt 7000 kr, kanske inte i något jättefint område.

    "Vart f-n tar pengarna vägen?"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räntor på dyra lån. 🙄

      Radera
    2. Smålandslöner var ett nytt begrepp för mig, men ni är ju kända för er snålhet där nere ;-).

      Ja, man kan bara äta sig mätt. Det finns alltid en lite dyrare bil eller resa, men det är ju långt ifrån säkert att man blir lyckligare för det.

      Radera
    3. @Sparo: Motsatsen till "Stockholmslöner".

      Radera
    4. Aha, då är jag med. Men är inte det lite av en myt? Den kraftigaste löneförhöjningen jag hade som löntagare var i en byhåla som nästan kunde ansöka om glesbygdsstöd.

      Radera
  2. Sparandet är ojämnt fördelat. Fler borde spara mer, starta med de första hundra kronorna. För när man väl har ett sparande inser man fördelarna med det.
    Tycker bankföreningen, svenskt näringsliv, eller liknande skulle kunna gå i bräschen för en sådan sak.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att både banker och Svenskt Näringsliv trivs ganska bra med en befolkning som är beroende av dem. Bankerna tjänar mest pengar på de som lånar av dem och mardrömmen för varje arbetsgivare är att förhandla med anställda som egentligen inte behöver jobbet.

      Radera
  3. Vad menar folk när de säger att de "inte har någon buffert" då? Jag har ju själv tomt på kontot den 1:a men det beror ju på att jag vill ha avkastning på mina pengar och investerar allt som blir över. Min buffert är alltså egentligen bara kreditlimiten på mastercardet men jag har ju diverse värdepapper som kan realiseras med några dagars varsel.
    Min omgivning har det liknande också, har jag uppfattat det som. En hygglig slant på ett ISK konto, ett massivt bolån och nästan soprent på lönekontot efter att räkningarna är betalda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Begreppen är ett problem och det framgår sällan eller aldrig. Antagligen vet inte ens de som utför enkäter hur de ska definiera buffert.

      Själv tycker jag att värdepapper som kan säljas idag och plockas ut i slutet av veckan går att betrakta som buffert, men antagligen är det många som skulle ha åsikter om det.

      Radera
  4. Ja, det är skrämmande, men jag tycker inte att artikeln var särskilt klar. Var finns fakta som stöd för Nordeas påstående att sparandet är klart lägre? Det känns anekdotiskt; tja, jag skulle till och med säga att låga räntor skulle ge större sparande. Ekonomi är oftast verkligen inte vetenskap.

    Magnus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju en förhandskommentar på en rapport som inte är släppt, men det de säger är att sparande är klart lägre än vad man tidigare trott. Jag antar att det är tidigare rapport man då åsyftar.

      Radera
  5. En årslön i lättåtkomligt kapital borde alla ha. Det skulle läras ut i skolan från tidig ålder. Den som inte får med sig det från uppväxten kommer att ha sämre förutsättningar på lång sikt.

    Kanske ett helt skattefritt allemansspar upp till 150.000 kr. Kan bekostas genom att höja ISK-skatten med någon decimal.

    /nils

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vore jättebra, men när bara ett fåtal människor i hela Sverige har det eller ens ser nyttan kommer det knappast att hamna i läroplanen.

      Radera
  6. Jag vill ha en lagom buffert för pengar på sparkontot är rätt lata när det gäller avkastning jämfört med pengarna i ISKn :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har aldrig förstått att det ska spela så stor roll var pengarna finns, bara man kan få fram dem hyfsat fort. På det viset tycker jag det kvittar om bufferten finns i ISK, KF, sparkonto eller spargris. Avkastningen kan (bör!) ju däremot skilja.

      Radera
  7. Själv förvånas jag över att Nordea säger sig värna sina kunder. Anar ugglor i mossen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de står nog sig själva närmast, precis som alla andra banker och alla andra också.

      Radera
  8. Vem vet, detta kanske är anledningen till att Ostbåge-Ulla kräver högre skatt på besparingar? Fattigdom delas bäst av alla (känt vänsterspråk).
    Mvh investera-pengar.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. När det gäller Ulla och de andra allra vänstraste socialisterna tror jag att det sitter i ryggmärgen att alla privata medel är en stöld från staten.

      Radera
  9. ;-D
    Jag är väl något av en levande reklampelare för att det kan vara bra att ha en liten buffert när oturen framme.
    Det som sticker ut mest är väl en hyfsat allvarlig sjukdom (hjärnhinnetumör) och en trafikolycka. (jag satt "naturligtvis" i den minsta bilen)

    Mellan tummen och pekfingret långt över ett halvår totalt på sjukhusvistelser, strålbehandlingar och sjukskrivningar de senaste fem åren.
    Att i sådana lägen veta att man har en saftig buffert och det minsta man behöver bekymra sig om är räkningarna. Den trygghetskänslan är nog värd mer än pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med. Lyckligtvis har jag inte drabbats av hjärnhinnetumör, men att slippa vända på varenda slant när livet rasar ihop på så många andra sätt är bokstavligen guld värt.

      Radera
    2. Just det här är anledningen till att jag anser det är bra med en buffert. Allt annat som kan gå fel löses med hjälp av hemförsäkring, kreditkort och a-kassa. Däremot har jag noll förtroende för försäkringskassan.

      Radera
    3. Jag med, men allt det där kan ta tid. A-kassan och försäkringsbolaget kan säga att du har rätt till pengar, men att utbetalningen dröjer och det kan du inte handla mat för.

      Radera
    4. Det är sant. Jag tänkte mer på vikten av att ha en större buffert. Blir jag arbetslös så har jag några månaders uppsägningstid om företaget inte konkar. Brinner lägenheten ner så har jag fortfarande jobb och kreditkort. Dvs säga det finns en viss inbyggd buffert i vart fall min ekonomi. Däremot är det svårare att hantera sjukdom och försäkringskassan för där är valmöjligheterna små.

      Radera
    5. Det finns grader i helvetet. Lättare att bli bostadslös om man har ett arbete, lättare att bli arbetslös om man har en bostad, men så fort man är i klorna på myndigheter eller stora företag måste man ha de ekonomiska marginalerna för att inte sväljas av byråkratin.

      Radera
  10. Om folk förstod att man kan bli svårt sjuk, bli utförsäkrad trots läkarintyg och inte kunna jobba eller få a-kassa (pga för sjuk) så skulle nog sparandet se annorlunda ut. Jag har tvingats leva på besparingar i 11 månader pga ovan anledning. Så OERHÖRT glad att ha rejält med pengar på banken. Mina fina meriter, akademiska examen och arbetsvilja hjälper inte ett dugg när jag är sjuk och inte KAN jobba. Det finns inget skyddsnät längre, allt du har är dina egna resurser. Å nä, jag har inte någon partner att bli försörjde av heller. Man kan tydligen även ha otajmingen att bli singel en månad innan sjukdomen bröt ut. När jag berättar detta för folk blir jag bemött med misstro, att jag måste ha missat något, något bidrag måste man väl få... ? Nej, man får inte försörjningsstöd förrän ALLA pengar är slut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Viktiga poänger!

      Skulle vilja tillägga att myndigheter inte heller alltid bryr sig om skillnaden mellan pengar och andra tillgångar. Om du bokstavligen svälter och inte har råd att tanka din bil har du ingen direkt nytta av att äga din bostad. Då är det bara pengar som löser den akuta situationen.

      Radera
  11. Jag har alltid tomt på kontot den 25:e då min strategi för att kunna upprätthålla 35% sparkvot går ut på att först föra över sparpengarna och därefter leva som att det inte fanns någon morgondag. På så vis blir det psykologiskt lättare för mig, då jag ändå kan sitta och steka på uteserveringar då och då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast då har du ju ändå en buffert.

      Eftersom jag har så dålig fantasi vad jag ska göra av mina pengar har jag aldrig anammat den där principen, men jag har förstått att den är populär. Och 35 procent sparkvot är det banne mig inte många som kommer upp i.

      Radera
  12. Man talar ofta om en buffert för oförutsedda utgifter. Sen exemplifierar man det med bil- eller husreparationer. Om man tycker det är oförutsett ska man nog varken ha bil eller hus!

    //Krusse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har en poäng, men även om man vet att bil och hus kostar vet man ju inte när eller hur stora kostnaderna ska bli, så då är det ändå på ett sätt oförutsett.

      Radera