De flesta jag känner som satsat (eller
fortfarande satsar) på ekonomisk frihet har gått in för en tidig
pensionsålder. Inte 62 utan snarare 40. Då har de heller inte haft
för avsikt att aldrig mer jobba. De vill bara ha möjligheten att
välja, kanske jobba ideellt ett tag eller ta ett långt sommarlov.
Att inte jobba alls kanske också
passar någon, men då tror jag att man helst ska det stegvis. Vi har
väl alla träffat den där 65-åringen som plötsligt upplevt sitt
liv som helt meningslöst efter att ha gått från fyrtiotimmarsvecka
till nolltimmarsvecka. Finns det statistik på hur många som fått
hjärtinfarkt första tiden efter pensionering tror jag siffran är
hög.
Man kan tycka att en person som levt
över sex decennier borde haft tid att skaffa sig hobbies, men många
vet inte hur de ska fylla tiden när de plötsligt själva styr den.
Av den anledningen tror jag att FIRE kan vara rena hälsokuren. Även
om man aldrig skulle nå målet (eller ens vilja ta klivet när man kan)
bör man tänka över möjligheterna.
Min åsikt är enkel. Jobba gärna till 67, 70 eller 85, men gör det för att du vill, inte för att du inte vågar låta bli. Och från andra sidan, alla som tar sig rätten att peka finger åt den som slutar jobba vid 40 (eller för den delen 85), har de inte egna liv att hantera? Så länge människor försörjer sig med egna medel tycker jag inte vi andra ska döma. Av nyfikenhet kan vi ställa frågor, men mitt liv är mitt, ditt liv är ditt osv.
Alla dessa tyckare vad det gäller ens liv om man inte följer gängse normer. Märker en del missnöje i min egen åldersgrupp men att göra något åt sin livssituation verkar vara omöjligt. Istället spyr man galla över tillvaron och andra. Tänka att känna att man inte har någon makt över sitt eget liv utan det är andra som ställer till det för en jämt./M
SvaraRaderaDet är som att de står ut med att vantrivas så länge även andra vantrivs.
RaderaPanta Rei, "The best laid plans of mice and men often go awry" osv, osv.
SvaraRaderaTrots mitt sena ekonomiska uppvaknande vid 40 borde jag försiktigt räknat vara safe att kliva ur grottekvarnen vid 60. Eller rent realistiskt om ej tiderna blir ännu mycket kärvare runt 57, men det förlitar jag mig ej på och anpassar under resans gång.
Målet är samma som det varit hela tiden, trygghet och frihet att välja. Intressen, även sådana som ger en sudd pengar in har jag i mängder.
/JB
/JB
Ja, målet behöver inte vara att göra ingenting, även om det också är okej.
RaderaOm man bara lever på utdelningar från ett ISK kanske man betalar 40-50000 kr i skatt om året men utnyttjar samhällets alla förmåner. Hur ser du på det?
SvaraRaderaJag tänker att om du har ett ISK som du måste betala så pass mycket skatt på har du tjänat en massa pengar innan, som du antagligen betalat skatt på. Sedan fortsätter du livet ut att betala moms på allt du köper.
RaderaMen det är möjligt att du ändå hamnar på minus gentemot staten. En del kommer skatta mer än de utnyttjar, andra mindre. Jag tror hur som helst inte att det är FIRE-personer som dränerar statskassan.
Det är väl bättre samhällsekonomiskt om den som behöver arbeta arbetar medan den som redan har sitt på det torra lever av det. Hur skall annars utjämning ske..?
RaderaJag är så fantastiskt trött på denna fråga om att inte "bidra till samhället" när man väljer att leva på sina egna pengar. Har någon hört talas om sidoeffekter? Utöver att ha betalat (mycket!) skatt innan, och fortsatt moms framöver, som Sparo mycket riktigt skriver, så innebär i alla fall MITT liv följande:
Radera1. jag kör mindre bil och sliter mindre på vägarna.
2. jag kör mindre bil och släpper ut mindre avgaser och bidrar därmed till mindre miljöförstöring och indirekt till mindre vägslitage från tankbilar som skall fylla på bensinstationerna.
3. jag stressar mindre och har kunnat sänka min blodtrycksmedicinering, vilket bidrar till färre läkemedelstransporter till apoteken
4. eftersom jag lever på mina egna tillgångar så behöver jag aldrig vara sjukskriven och belasta den statliga sjukförsäkringen eller någon arbetsgivares balansräkning.
5. jag äter mer hälsosam mat och bidrar genom det till en bättre livsmedelsindustri.
6. jag kommer när jag är 65 år att få över 1 miljon kronor i aktieutdelning årligen, och kommer därmed inte att behöva mina tidigare inarbetade pensionspengar, utan kan välja att skänka dessa till välgörande ändamål eller bygga en skola i Etiopien eller vad tusan som helst.
7. mm mm
/Christoffer S.
Ja, det är himla massa faktorer att räkna på och det låter sig inte göras om man inte sitter med obehagligt mycket fakta om sina medmänniskor.
RaderaDom här "sidoefffekterna" gäller ju även om man arbetar och betalar skatt. Dom är en livsstil.
RaderaOm "Anonym 11:02" tycker det är en livsstil att betala skatt, så lägger jag mig inte i det valet, på samma sätt som ingen skall ha åsikter om mitt liv. Man arbetar inte för att betala skatt, man arbetar för att förtjäna sitt uppehälle. All skatt är stöld från folket, och vad mig anbelangar kan jag betala såväl min egen sjukvård som allt annat. Och som både höginkomsttagare och aktiebolagsägare så har jag förmodligen betalat väldigt mycket mer i skatt under mitt liv än en missunnsam och avundsjuk skattekramare som du.
Radera/Christoffer S.
Aj, här hettade det till :)
RaderaDen här diskussionen klarar ni säkert fint själva, men här kommer några invändningar.
Anonym: Nja, alla Christoffers punkter gäller inte lika för heltidsarbetande. Lever man på sparat kapital får man inte sjukpenning och kan ha möjlighet att åka mindre bil eller belasta systemet mindre på annat sätt.
Christoffer: Från det jag läst är det inte hugget i sten att Anonym är "en missunnsam och avundsjuk skattekramare".
Kanske inte, men det var så jag tolkade det, men kan förstås ha fel. Därav vikten att kommentera lite tydligare och mer precist :-)
Radera/Christoffer S (som råkade bli Anonym 15:47)...
RaderaFantastiskt med kommentarer som från Ulf ovan om att vi med kapital skulle bidra mindre än andra. Hur mycket tro den gode Ulf att vi skattat under uppbyggnadsfasen? Jag har ännu inte skjutit ut mig från det corporata ekorrhjulet, men en förutsättning är ju nästan att man både tjänar bra (=skattar högt) och uppträder ansvarsfullt i alla dimensioner (=sliter mindre på samhällets gemensamma resurser).
RaderaUlf kanske skulle fråga sig vad alla som tjänar mindre än medianen har för existensberättigande då de faktiskt är netto negativt produktiva, för att inte tala om alla fantastiskt viktiga bidragstagare som knappast tillför något ekonomiskt.
Jag tolkade Ulfs fråga som ärlig och inte dömande.
RaderaDe mest naiva, obildade och ointelligenta är ofta väldigt ärliga. Som små barn. Och inskränkta vänstervridna farbröder.
RaderaDet skulle betyda att Anders Lindberg i Aftonbladet är ärlig...
RaderaJag har ur ett ekonomiskt perspektiv inte behövt jobba på flera år men tycker det är alldeles för roligt (för det mesta…) och har lätt 20 år kvar att ge om lusten faller på.
SvaraRaderaDet skönaste med den ekonomiska säkerheten är just den där rejäla högen med fuck you pengar för den eventualiteten man har en arbets/uppdragsgivare som inte är någon jag vill jobba med. Jag kan (och har) gått på dagen, bara tagit mina personliga tillhörigheter och gått ut genom dörren. Ibland med arbetsgivaren skrikandes att de ska se till att jag aldrig får ett jobb i branschen någonsin igen… Yeah right… Alltid haft jobb inom ett par månader igen.
Vad kul! Jag är dessutom övertygad om att det generellt blir roligare att jobba om man inte måste göra det.
RaderaDet där sista är viktigt också. Jag slutar aldrig förvånas över människor som gör allt i sin makt för att behålla ett jobb där de vantrivs. Livet är för kort för det.
Nä precis. Det är värt att säga upp sig även med kass ekonomi å söka andra jobb. Bara man slipper må skit 8 timmar om dan
RaderaJag har sagt upp mig när jag definitivt behövt pengarna, men är behovet tillräckligt stort hittar man i regel ett nytt jobb. Även om man såklart kan börja leta innan man säger upp sig.
RaderaDet finns en risk med att säga upp sig om man inte kan vara rimligt säker på att få något nytt. Den risken är något som skapar en hel del oro.
RaderaFolk är olika, men jag har gjort det några gånger och det har alltid löst sig.
RaderaDet är tryggheten/valfriheten jag är ute efter. Kanske är det också så att mitt trygghetssökande håller mig kvar vid mitt heltidsarbete trots att jag inte behöver det för att klara ekonomin? Hur som helst verkar jag vara nöjd men en viss avundsjuka infinner sig när man läser om andra som trappat ned och sitter med ett metspö mitt på dagen mitt i arbetsveckan(!) och njuter.
SvaraRaderaDet förstår jag. De gånger jag bundit upp mig på tillfälliga heltidsjobb är det just det där jag saknat mest, att kunna styra min egen dag och ta hänsyn till fritid, väder och sånt.
RaderaAtt göra ingenting i 3-18 månader skulle vara första steget för min del. Sedan tror jag att jag måste aktivera sig på något sätt för att inte bli galen.
SvaraRaderaJa, inte skulle jag vilja såsa bort hela livet.
RaderaJag såsar bort tillvaron. Har varit ledig i flera år efter en utmattning. Lever på sparade pengar och tror/hoppas att jag kan göra det livet ut.
SvaraRaderaJag läser mest, umgås med familjen och mår äntligen ganska bra mentalt. Har dock inget driv längre att göra saker. Tvingar mig till att köra en maskin tvätt, peta ner några frön i odlingstråg och laga mat. Hade jag levt helt själv hade jag nog bara läst. Nu blir det lite föreningsliv och aktiviteter i och med partner och barn. Men egentligen har jag inga svårigheter att vara själv och göra ingenting. Människan ska väl vara nyfiken egentligen, men inte jag. Långvarig depression eller nytt personlighetsdrag som formats utifrån hur omvärlden blivit och min reaktion på den? Jag vet inte. Är ganska nöjd med min tillvaro, så länge ingen kommer och stör;)
Jag ska inte döma ut ditt liv, men det låter som att du egentligen skulle vilja ha tillbaka drivet och nyfikenheten. Jag hoppas att du får det och tror att det vore bra även om "ganska nöjd med min tillvaro" låter helt okej.
RaderaVar tid har sitt. Jag har flyttat runt rätt mycket i mitt liv, och haft ett gäng olika jobb, och jag har egentligen aldrig vantrivts. Visst har jag rakat ut för nagra idiotchefer och allt var inte kul precis hela tiden, men i det stora hela är jag nöjd med mitt arbetsliv.
SvaraRaderaNumera har jag saktat ner pa tempot rejält. Inget resande (det var inte kul efter 9/11 även om jag fortfarande reste en del efter det), och inte längre nagot extensivt uteliv. Jag har blivit en riktig hemmakatt och är fullt nöjd med det. Inga masten, bara hänga, fixa det som behövs, klappa pa mina andra hemmakatter, träffa vänner, laga mat och ingen jävel ska bry sig om när jag gar upp pa morgonen.
Det livet passar förstas inte alla, men det passar mig och vad andra tycker skiter jag högaktningsfullt i (även om ingen sagt nat, vet jag att en och annan undrar hur jag har rad). Svaret är förstas att jag sparat och investerat, vilket rimmar väl med den här bloggen :).
/Annika
Själv har jag aldrig gillat att resa, men det är ju svårt att komma någonstans annars.
RaderaJag gillar sparande och investerande, men har faktiskt full acceptans för att man gör annat med sina pengar, bara man gör det som ett aktivt val.
Fast folk har ju så mycket åsikter. Har själv lessnat totalt nu på jobbet, säger upp många kunder och fler ska det bli. Men behåller några som min anställda får sköta, så driver jag officiellt företag ändå. Och anledningen är just ”vad ska folk tycka, tänka, säga”. Så här blir jag fire i smyg.
SvaraRaderaDet låter trist, du har väl ingenting att skämmas över. Om folk har problem med att du har möjligt att trappa ner eller av tycker jag att det ska få vara just deras problem. Själv ser jag det mer som att en del jobbar åtta timmar om dagen måndag-fredag medan någon annan jobbar 8-22 måndag-onsdag och då blir man färdig tidigare med arbetsveckan. Eller arbetslivet i ditt fall.
RaderaOch just nu sitter jag på kontoret och blir bara irriterad, på dem, på trista slarvfel de gör, på saker de inte gör men borde ha gjort och som drabbar mig. Fasen också. Ja du hör ju, det är dags att dra ut proppen.
RaderaEller kopp gratiskaffe i en automat eller bryggare. Finns inte det borde du sluta på dagen :-)
Radera