Spelberoende fascinerar mig. Jag har
spelat på det mesta, till och med på tips och trav trots att mitt
intresse för dessa verksamheter är noll. Men jag har aldrig känt
att jag varit i närheten av att drabbas av speldjävulen. Tjänar
jag inte pengar är det inget kul och då slutar jag. Ett tag spelade
jag ganska mycket nätpoker, men i takt med att speltorskarna blev
färre blev vinsten lägre och då fasade jag ut.
Och jag var ännu sämre som dealer.
Andra drabbas och
eftersom jag inte fattar hur de tänker har jag svårt att sätta mig
in i hur det funkar, men jag fattar att det är ett helvete så inga
pekpinnar från min sida. Enligt Spelberoendes förening är allt fler av speltorskarna på senare tid misslyckade daytraders.
Jag är helt med på att det inte är
lätt att tjäna pengar på korta börsaffärer, men att det är
lockande att försöka. Men samma sak där, går det dåligt slutar
man med fördel så fort som möjligt, och definitivt långt innan
man börjat spela kvitt eller dubbelt om hyrespengarna.
Är det så enkelt som att man kollar på andras vinstkurvor och tänker att kan de så kan jag? Fast ser jag Armand Duplantis hoppa sex meter i stav tänker ju inte jag att ”hur svårt kan det där vara?”, lika lite som att jag tror mig kunna knäcka extra som plattsättare eller hjärnkirurg. Hjälp mig förstå, den som kan.
Nej, jag förstar inte heller. Jag har varit pa nagra kasinon i mitt liv, alltsa fysiska, inte de där nätvarianterna som dykt upp pa senare tid, och hade redan fran början bestämt hur mycket jag skulle satsa och ev förlora. Men jag hade tur och vann nagra hundringar, och da cashade jag in och spelade inte mer.
SvaraRaderaMen jag antar att det är ett beroende som andra, vare sig det gäller nikotin (skyldig!), alkohol eller matmissbruk. Eller som i Sparos fall, löpning, även om det lär vara ett sunt beroende :).
/Annika
Jag skulle inte säga att min löpning är ett beroende. Jag har (tyvärr) inga problem att hoppa över den, särskilt vintertid. Men nikotin och kaffe har jag testat och drabbats av.
RaderaVad säger du Sparo? Chickar du ur löpningen på vintern? Varför då? Det kan ju vara rätt uppfriskande en lagom solig dag tex.
RaderaMvh investera-pengar.blogspot.com
Jag säger bara att jag lättare skulle kunna hoppa över den när det är dåligt väder. Men sedan årsskiftet har jag faktiskt hållit i den och sprungit tre gånger i veckan. Enda undantaget när jag fick ryggskott, den veckan blev det två löprundor och en halvtimme på motionscykel.
RaderaIdag sprang jag 9 km som inbringade 21 kr:
https://twitter.com/bittermicke/status/1637145288111538177
Jag tror att konditionsträning/styrketräning är ett påhitt. Jag tror att man har/får den styrka/kondition man behöver i sitt dagliga liv av att göra vardagsuppgifter. Om man har ett stillasittande liv kanske man behöver komplettera sina vardagsaktiviteter med svampplockning eller bad i en sjö. Jag tror att det bara är meningsfullt att styrketräna/konditionsträna om man ska förbereda sig på en utmaning, t ex om man ska börja jobba som flyttgubbe eller om man ska bestiga Mount Everest. Jag har svårt att se att vi människor skulle behöva överkapacitet. Styrketräning/konditionsträning är ett modernt påhitt precis som det är att jobba 8 timmar om dagen och försöka sova 8 timmar i sträck.
RaderaTom-Hjördis
Jag baserar mitt påstående på att människan levt som jägare och samlare sedan urminnes tid. Vi levde i grottor och hyddor och gick runt i omgivningen och samlade på bär och frukter. Jakten skedde med fällor/fångstgropar (eftersom människan inte kan springa ikapp något djur). Inte tusan var vi ute och sprang kilometer efter kilometer tills knän och höfter sprack. Det är ett modernt påhitt att styrketräna/konditionsträna.
RaderaTom-Hjördis
Det beror på vad du lägger i ordet överkapacitet. Är det t ex överkapacitet att kunna gå uppför en trappa utan flåsa som en lungsjuk flodhäst? Själv tror jag att många skulle få ett bättre liv med bättre kondition. Det betyder inte att de måste avsätta flera timmar om dagen till träning, men att inte alltid välja den lättaste vägen genom att t ex köra bil korta sträckor.
RaderaHuruvida människan kunna springa ikapp djur i jakt kan diskuteras.
https://www.youtube.com/watch?v=FbpHfBMdCmI
"Är det t ex överkapacitet att kunna gå uppför en trappa utan flåsa som en lungsjuk flodhäst? Själv tror jag att många skulle få ett bättre liv med bättre kondition."
RaderaNej, men om man brukar ta trapporna istället för hissen så klarar man att gå uppför en trappa utan att flåsa. Min poäng är att människan har den styrka/kondition den behöver. Man behöver inte ha mer. De som styrketränar och konditionstränar skaffar sig en överkapacitet som de i stort sett bara behöver när de tränar. Det är också därför de tappar styrkan/konditionen när de slutat träna.
Att människan skulle kunna springa ikapp djur är inte samma sak som att människan har gjort det regelbundet. Dåtidens människor hade inget behov av att springa. Jag står fast vid att människan har fångat djur genom att använda fällor/fångstgropar/bakhåll. och att det är ett modernt påhitt att konditionsträna sig till överkapacitet som bara behövs när man just konditionstränar. Människokroppen fungerar så att man har den styrka/kondition man behöver. I dagens stillasittande samhälle kan man behöva aktivera sig genom att plocka svamp, ta en promenad, simma i en sjö mm men att styrketräna/konditonsträna? Nej, jag tror inte att det är meningsfullt annat för underhållningen.
"Bunn believes these early humans probably sat in trees and waited until herds of antelopes or gazelles passed below, then speared them at point-blank range."
https://www.theguardian.com/science/2012/sep/23/human-hunting-evolution-2million-years
Tom-Hjördis
Jag tränar inte för att kunna springa ikapp djur, men jag tycker att jag mår bättre både fysiskt och psykiskt hela tiden om jag avsätter någon timme då och då till träning. Det ser jag absolut inte som en överkapacitet, men den gränsen får väl var och en sätta individuellt. Min gissning är att om du frågar hundra personer om de skulle vilja träna lite mer för att må bättre säger en majoritet att de skulle vilja det. De bara gör det inte, pga tidspress eller lättja.
RaderaPromenader eller simning funkar säkert lika bra som exempelvis löpning, under förutsättning att man öser på då och då så att kroppen får lite puls. Men promenader tar också tid, så jag vet inte varför det skulle vara bättre än att springa.
Jag tror inte att folk i allmänhet spelar med primärt syfte att tjäna pengar. Det är därför du har så svårt att förstå fenomenet eftersom inkomstmöjligheter är så viktigt för dig ;) Väldigt många människor är oerhört kortsiktiga i sitt agerande och vill ha kickar här och nu. Spel är ett sätt att få ett snabbt spänningsmoment. /Alexander
SvaraRaderatror du har en poäng här. ett exempel:
Raderavi var i stan en lördag och passade på att äta lunch. i hörnan på krogen står det några spelautomater. det kommer in ett par, köper varsin öl och sätter sig att spela. sitter där och trycker och dricker i kanske 20 min. får ut en lapp som lämnas till bartendern och får vad som ser ut som några sedlar tillbaka och går. det kanske var ett desperat försök att få ihop till hyran eller så var det deras lördagsnöje. lika obegripligt för mig som de som åker och shoppar som nöje, fast de inte behöver något, och de tycker säkert likadant om mig om de såg vad jag gör. var och en till sitt helt enkelt.
Nu blev jag ännu mer förvirrad. Att spela om pengar utan att ha ekonomisk vinst som främsta syfte blir verkligen helt obegripligt. Men nu när du säger det tycker jag nog att kicken mest känns jobbig, att bli svettig, få hög puls och hjärtklappning när allt man vill är att tjäna pengar :)
RaderaSådana där Jack Vegas-automater känns för mig som oinvigd verkligen som något bara för speltorskar.
för flera år sedan när spelsidorna på internet hade fått genomslag var jag ensam hemma en helg och tänkte prova att spela lite.
SvaraRaderasatte in en femhundring på betsson och så fick man 500kr extra att spela för. provade typ enarmade banditer och satsade på fotbollsmatcher, kanske lite blackjack osv. hela tiden med minimiinsats, men efter att ha spelat bort 1000kr och funderat på om jag skulle sätta in mer men sansat mig så la jag ner spelandet och köpte aktier i betsson istället. jag minns inte hur aktierna gick men det var ju iaf bättre än 100% förlust :-).
Ja, de där välkomstbonusarna är ju utformade på ett sånt sätt att merparten av spelarna ska misslyckas att överleva tills bonusen är tillräckligt omsatt för att kunna ta ut pengar.
RaderaGjorde ungefär samma sak - det man ska göra är att ta så låga odds som man kan få ta och sen ta ut pengarna, sätta in dem igen, upprepa. Till slut kommer du sluta få bonusar, då är det dags att byta kasino. Totalt kan du då få ut kanske 15000 kr, men det tar viss tid, å timpenningen är väl 200 kr (skattefritt). Har du tur vinner du massor, men har du koll på nersidan, kommer det begränsa din uppsida (å tvärt om!).
RaderaI början var bonusarna inte lika väldesignade (från spelbolagens synvinkel) som de är idag. Då fanns det bra möjligheter att utnyttja gratisbonusar för några snabba hundralappar. Ett exempel var att om man fick freespins så var det oftast bara vinsterna från freespins som var låsta, så säg att man vann 200 kr på bonuspengarna så kunde man ta ut pengar så fort man hade mer än 200 kr. Det gjorde att man kunde köra freespins och om man vann på något tidigt spin så kunde man direkt ta ut den summan och sen fortsätta spela för de resterande 200 kr, hamnade man över 200 kr igen så gjorde man samma sak igen, osv. Inget som man blev rik på men gav någon extra 500-lapp med lite mer eller mindre jämna mellanrum på någon timmes "ansträngning", helt riskfritt, tror till och med jag nådde upp i fyrsiffriga belopp vid enstaka tillfällen. Sen täppte de till det och gjorde att även vinstpengar från bonuspengar blev låsta tills omsättningskraven var uppfyllda och då blev det inte lika "lönsamt" längre.
RaderaVar även några gånger man fick bonusar men där orginalinsättningen inte låstes, så man kunde sätta in, säg 500 kr, och sen direkt ta ut dessa men fick behålla bonusen att spela för. Om det då gick att omsätta på typ fotbollsmatcher (vilket ibland gick) med typ 5 gånger omsättningskrav så kunde man köra kvitt eller dubbelt och sen plocka ut ett par extra hundralappar när man omsatt kvar.
SvaraRaderaAtt jämföra en frivillig sport och/eller ett självvalt yrke med ett missbruk blir i mina ögon mycket felaktigt. En elitsport och/eller ett yrke:
-du förväntas välja
-det ger pengar oavsett prestation - jo, betalningen kan i vissa fall öka ju mer/bättre du är
-vanligtvis kan du välja att sluta om det inte är ekonomiskt givande/försvarbart
-förhoppningsvis/troligtvis kan du lämna/sluta utan att det enda du tänker på är det du lämnat
Jag har aldrig ens spelat, men levt med en beroendeperson: först var det sex, därefter kombinerat med alkohol och socker, sedan shopping och spel och till slut alltihop tillsammans. Jag försvarar det inte, verkligen inte, men jag har sett vad det gör med en människa, och vad det gör med de runt omkring. Det är i princip en hjärntvättad människa som varje gång tror att just den gången kommer bli den bästa. Det är inte personen i sig, utan en helt frånkopplad hjärna som söker kickar; utan konsekvenstänk.
Min fd sambo valde att söka sig till AA när jag lämnade, men övriga beroenden kvarstår. Plus nikotin…
Precis som vi fokuserar mycket på ekonomi/sparande; hur mycket vi har, vad som kan ge mer, hur det var sist vi kollade innehav/sparande, hur mycket det skulle kunna vara nästa gång vi kollar, vad som gått mindre bra och vilken strategi vi ska ha vid nästa tillfälle/köp/försäljning och det kan göra att man kan köpa något/vad eller inte vara beroende av tex arbete man vill - vårt fokus ger oftast en positiv effekt på det mesta, annars kollar vi upp/rådfrågar/läser på mer. Det påverkar normalt sett inte andra i ens närhet. (Möjligen viss avundsjuka ;-D )
En missbrukare tänker på hur mycket (alkohol) som finns hemma, hur hen kan få mer (gå med på middag/till pub, Systembolaget, hemma…), vad som gått fel med tex för full & hur man minsann inte ska göra så igen, när hen ska få sin nästa kick - det behöver inte ens vara vinsten utan själva ”görandet”.
Den oändligt stora skillnaden är ju att missbrukarens fokus är totalt motsatt: det enda positiva är precis just i stunden, men i övrigt ger det vanligtvis en eller flera av förstörd familj, ohälsa, ekonomisk katastrof, vräkning, hemlöshet…
Men fortfarande - att inte sluta/undvika det man ser håller på att gå åt h*lvete är för mig rena galenskapen.
/Isaflisa
"Att jämföra en frivillig sport och/eller ett självvalt yrke med ett missbruk blir i mina ögon mycket felaktigt."
RaderaVilken tur att ingen gjorde det då ;-)
Och nej, när det gäller poker eller för den delen professionellt spel på trav ger det inte pengar oavsett prestation. Den som inte presterar går inte ens lottlös, den går back.
Men som sagt, jag har inte upplevt spelberoende och kan därför inte förstå. Det var precis den här typen av berättelser jag ville ha, för att förstå lite mer.
Radera🫣 Ok, jag gick nog lite igång på ditt inlägg 😅
Jag fastnade nog i dina sista rader om Duplantis osv, ber om ursäkt!
Det du skriver om att inte vinna på trav och poker håller jag fullständigt med om. Som med allt spelande så måste väldigt många spelare förlora väldigt mycket för att några få ska kunna vinna, så grovt generaliserat så är det förlustaffärer.
Men… enbart baserat på 3 personer - en bekant vann på travet en summa med många nollor i och en gammal klasskamrat spelade poker på hög nivå och vann totalt omkring en miljon genom att spela i USA. Min nuvarande, icke-beroende och fullständigt sport-o-intresserade man spelade ihop 40.000 genom ett system han lärt sig på Flashback(…) som innebar att satsa på båda lag men på olika spelbolag och något märkligt sätt att flytta pengar mellan bolagen - jag förstod aldrig systemet och var livrädd att förlora de 1000 kr som investerats.
Pengarna användes till att dränera om vårt hus B-)
Fint att få bidra!
Helt okej, jag kunde varit tydligare. Det här med Duplantis var mer en jämförelse att hans skicklighet på något plan går att jämföra med en professionell daytraders eller pokerspelares. Med andra ord, bara för att jag vet hur man spelar poker eller handlar aktier betyder det inte att jag kan ha det som jobb.
RaderaDet där sista låter som Günther Mårders idé om att använda sportspelbonusar till att spela på samma match från två olika bolag med olika resultat. På så vis omsätter man bonusen riskfritt:
https://www.nordnet.se/blogg/spelarbonus/
” Och nej, när det gäller poker eller för den delen professionellt spel på trav ger det inte pengar oavsett prestation”.
RaderaDär har du fel. Spel på trav kan man försörja sig på. Förmodligen även poker, men det saknar jag erfarenhet av.
Man kan försörja sig både på poker och trav, jag har träffat bägge yrkeskategorierna. Det jag säger i citatet ovan är att ersättningen är kopplad till prestationen. Därmed inte sagt att det inte går, bara att det inte går om man är dålig.
RaderaRent hypotetiskt kan man sälja andelar i sina system eller sina pokerturneringar (bägge görs), men har det inte gått bra tidigare blir det nog svårsålt.
Nej, det där är knepigt. Jag har själv ett starkt drag av fixerings/beroendepersonlighet, men spel har aldrig lockat, lirat bort någon tjuga på oddset med ett spelgäng på jobbet då och då, men det var mera för gemenskap o lite spänning. Skam till sägandes två eller tre bingolotter, men där jade jag tur o vann en femhundring så där gick jag faktiskt plus!
SvaraRaderaAnnars inget, jag har väl för mycket matematiker insprängt i mig o förstår oddsen på djupet antar jag, hur mycket jag än kan nörda ner mig på andra intressesfärer...
/JB
Ja, socialt spel som kostar mindre än en utekväll kan vi nästan inte ens räkna.
RaderaJag verkar inte heller ha någon speldjävul i mig. Finns han där inne så måste han vara väldigt kräsen för jag har provat en hel del olika spel och dobbel men tröttnar oerhört fort. Skönt för som du skriver så verkar det vara ett rent helvete och som inte sällan slutar i brottslighet.
SvaraRaderaJa, fick jag välja missbruk skull jag hellre vänja mig av med heroin eller något annat som är svårt att få tag i än spel, för det kommer alltid finnas tillgängligt där det finns pengar, och alla behöver pengar.
RaderaTestade lite nätpoker en gång på svenska spel. Satsade väl 250 kr. Jättetråkigt spel, körde slut på kassan utan att i princip få något värt att spela på. Big och small blinds på kanske 20-30 spänn eller nåt dränerade kassan på nån timme. En gång fick jag faktiskt en stege och gick all in, men då hade nån annan givetvis bättre, och summan slutade på 0. Detta var 10 år sen, sen dess har jag inte spelat nätpoker mer. Mycket roligare att spela med riktiga människor.
SvaraRaderaJag blev utslängd från Svenska Spel när jag flyttade från Sverige. Faktum är att SvS var snabbare än norska myndigheter på att berätta att mitt folkbokföringsärende var klart. Så jag vet inte hur det är nu, men tidigare gick det att tjäna pengar sena helgkvällar/-nätter. Då kom Svenne Banan hem från krogen och trodde sig vara Phl Ivey. Fast det gällde ju att hamna vid samma bord som de där idioterna medan de hade pengar kvar.
RaderaOch ja, livepoker är bra mycket roligare.
Ett missbruk är sällan rationellt.
SvaraRaderaNej, det är väl inte det, men det kan ju ha rationella tendenser så att fenomenet åtminstone går att begripa. Kanske.
RaderaFast det är inte så mycket att behöva begripa. Vi har alla olika typer av personligheter och vissa har lättare att fastna i beroendekickar, andra fastnar i adrenalinkickar och åker offpist i lavinfarliga områden medan andra är lata och helst sitter i soffan och äter chips. Våra hjärnor är olika helt enkelt.
SvaraRaderaInternetkasinon bygger på forskning om belöningssystemet och de försöker maximera dina kickar för att hålla dig kvar så länge som möjligt. Inga problem för någon utan en beroendehjärna att sluta, men är du inte byggd så är det en annan femma.
Fast även om man inte är i riskgruppen borde det inte vara omöjligt att begripa den, tänker jag.
RaderaEn skillnad mot stavhopp eller plattsättning när det gäller verksamhet med stor slumpartad komponent är att det faktiskt är väldigt lätt att ha en enstaka session med vad som verkar vara elitnivå. Jag kan inte råka hoppa 6 meter i stavhopp eller plattsätta ett badrum, men det är inte alls ovanligt att flerdubbla kassan på en dag på spel eller daytrading. Det är lättare att felskatta sin förmåga i den sortens verksamhet. Någon sorts golv för att klara av att nyktert analysera hur man faktiskt utvärderar en fördel i spel eller liknande torde vara en iq i övre tredjedelen. De flesta har inte tillräckligt med tankeförmåga för att förstå alls. Indirekta resonemang som att ett lotteri som betalar ut 30 miljoner av 100 miljoner intäkter äe e
SvaraRaderadålig investering kanske når fram, men säkert en tredjedel av befolkningen klarar inte av det heller.
Slutligen är det en fråga om hur belöningssystemet fungerar för individen. Det finns en hel del speltorskar med väldigt hög iq och matematisk förmåga, de förstår precis vad de gör fel men kan ändå inte låta bli. Antagligen är det för att belöningen vid slumpartad belöning är kraftig och det inte finns någon liknande motkraft för förlust. Inte så konstigt eftersom den evolutionära historien innefattat gott om situationer där individer kunnat vinna mycket på att söka efter mat med slumpartat resultat men aldrig kunnat förlora särskilt mycket i materiella insatser eftersom inga arter, människor inkluderat, fram till väldigt nyligen aldrig haft möjlighet att långsiktigt lagra värde över huvud taget.
Enstaka session ja, men långsiktigt är chansen att jag skulle kunna livnära mig på trav eller roulett ungefär likvärdig med möjligheterna inom stavhopp.
Radera"Någon sorts golv för att klara av att nyktert analysera hur man faktiskt utvärderar en fördel i spel eller liknande torde vara en iq i övre tredjedelen."
Jag trodde att MIN tro på mänskligheten var låg, men din är lägre. Jag vet inte vem av oss som har rätt, men att vid dagens/veckans/månadens slut kunna jämföra sina resultat mot index eller andra "spelare" tycker jag borde gå fint vid medel-IQ.
Det där med att inte kunna låta bli tror jag på, även om det är lite konstigt att kunna förena det med väldigt hör matematisk förmåga. För går det inget bra så går det ju inget bra. Då hjälper det inte att man vet varför.