måndag 30 december 2024

Där ingen skulle tro att någon kunde bo

Den norska tv-serien Der ingen skulle tru at nokon kunne bu är en långkörare som hittills är uppe i 23 säsonger, varav många sänts även i Sverige. I varje avsnitt får man följa en person eller familj som valt att bosätta sig så åt helvete att andra varken kan förstå hur de tänkte eller hur det är möjligt. Det kan vara högt upp på ett berg utan bilvägar eller på en ö i Nordnorge där man på grund av eländigt väder blir isolerad från omvärlden i flera månader varje år. Så hur är det ändå möjligt?

Ibland är de helt sanslöst kreativa och hittar sätt. Det som är ren galenskap för de flesta av oss kan t ex funka som turistparadis för människor som under en helg eller vecka vill komma bort från civilisationen. Eller så kan de bedriva jordbruk trots att platsen knappt går att nå för människor, och då är det oftast får eller getter som gäller.

Men inte sällan är svaret på hur det är möjligt att bo så att det inte är det, inte utan bidrag. I ett avsnitt fick en kille betalt för att dela ut post på ön där han bodde – han, hans familj och ett hushåll till. Jag kan tänka mig värre postdistrikt. Men det gjorde å andra sidan att han fick tid över för att agera skolskjuts, i praktiken att med båt köra sin egen dotter till skolan. Barn har rätt till skolskjuts, men enda anledningen till detta något udda behov var ju att hennes föräldrar valt att bosätta sig på en ö utan skola eller andra serviceinrättningar. Lite som att mordbrännaren får betalt för att släcka sina egna bränder.


Hallå, är det jag själv? Ja hej, det är jag igen...

Jag är kluven. Å ena sidan älskar jag Norge för att de – till skillnad ifrån Sverige – inte bara pratar om levande landsbygd utan faktiskt är beredda att pytsa in pengar för att få det att hända. Å andra sidan måste det kosta multum att få hemtjänst till en trädkoja förton mil från närmaste plats, och det är pengar som hade kunnat gå till andra – mer rimliga – behov. Vad säger ni? Är det bara jag som fortfarande är lite för svensk för mitt eget bästa eller har jag en poäng här? Jag är osäker själv.

25 kommentarer:

  1. Med tanke pa hur mycket annan skit det läggs skattepengar pa sa har jag inga problem med detta, det är kaffepengar i sammanhanget. Norge har en oljefond med hur mycket stalar som helst (18 miljarder NOK enl google), sa varför inte använda de till nagot vettigt som att lata människor bo där de vill?
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror du missade några nollor där på hur stor oljefonden är 😀
      /Håkan

      Radera
    2. Ja, artontusen miljarder ska det vara. Men trots det är det alltid underskott lite här och var, det läggs ner skolor och höjs skatter så att norrmännen står i kö på Gardermoen att flytta härifrån.

      Radera
    3. Ja hoppsan, tre nollor är lätt att missa :)
      /Annika

      Radera
    4. Det är lätt hänt. Jag följer en tv-serie där en liten skuldtyngd kommun av misstag och inkompetens har satt en autist att valutaspekulera med kommunens pengar. Hux flux har de fyra miljarder:
      https://no.wikipedia.org/wiki/Roeng_(TV-serie)

      Radera
  2. Jag förstår hur du tänker ang att pengarna kan gå till annat viktigare. Å andra sidan det jag hellre a att pengarna går till detta än ful överbetald offentlig konst
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/kostnaden-for-konst-till-vastlanken-fordubblad-ser-ut-som-en-rosa-elefant

    Kul att folk vågar gå sin egna väg, och man kan nog vara rätt säker på att majoriteten av folk är alldeles för bekväma att göra samma sak, så ingen risk att kostnaderna skenar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns definitivt sämre placeringar av pengarna, det håller jag med om.

      Radera
  3. Ja inte har jag någon lust att finansiera någons excentriska boende iallafall. Tycker de kan ha det som ett fritidsboende om de inte kan bo där utan att dia skattespenen. Det påminner om våra politiker som skriver sig på något utedass i obygden för att få inkassera traktamenten och extra ersättning för dubbelt boende.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är en sak om man pga ålder eller sjukdom behöver hjälp att bo kvar, och en annan om man behöver ekonomiskt stöd från dag 1.

      Radera
  4. Jag kan inte se att det är sämre än Sveriges variant, där målet tycks vara att alla ska bo i Stockholm och ställa sig i en bostadskö med 100 års kötid. Fast det kanske är bra, för då fiser korna mer så att co2 målet uppnås, eller?
    Mvh Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med om att den svenska modellen är sämre (som så ofta).

      Radera
  5. Jag undrar om pengar är ett problem i Norge. Har dom inte fått ganska så bra betalt för gas och olja sedan Ukrainakriget startade och affärerna med Ryssland upphörde? Så varför inte ge bidrag till människor på landsbygden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jadå, pengar kan man aldrig få nog av.

      "Vi vil ha penger, en bag av penger.
      Cash til å kjøpe all driten vi trenger."

      Norsk hiphop :-)

      Radera
  6. Det Sverige hade behövt för 30 år sedan var höga bidrag till matbutiker i obygden och att kommunerna behöll små skolor på samma ställen. Men utan butik och skola är det svårt att stanna kvar och när sånt väl lagts ner är det inte så enkelt att starta upp igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ligger nog mycket i det. Särskilt skola är svårt att komma runt och den vill man ha på plats innan man flyttar dit.

      Radera
    2. Samtidigt: hur många av de jobb som finns i glesbygd är välbetalda? I teorin skulle man ju kunna flytta ut stora delar av datacenter, e-lärande, och annat till obygden - i praktiken sker det inte. Fysisk hantering har stora fördelar av att ligga "centralt", men inte allt. Socialt kan det kännas isolerat att bo 2,6 mil från närmsta vägkorsning. Kvar blir de verksamheter som måste äga rum på en specifik plats, jord-, och skogsbruk, mineralutvinning, lite service till dem mm. Handeln flyttar, det blir ännu glesare.

      Radera
    3. I praktiken går väl rätt mycket nuförtiden att göra på nätet hemifrån så att det åtminstone räcker att komma till kontoret en dag i veckan eller en vecka i månaden. Norge har jobbat hårt med utbyggning av bredband. För de ställen som fortfarande inte går att nå med kabel finns en satellitvariant.

      Radera
  7. När man passerar gränsen mot Norge från tex Åre så slås man av hur välskött allt är på den norska sidan. De mer eller mindre ovårdade husen på den svenska sidan ersätts av mycket välvårdade gårdar på den norska. Skogarna och lägdorna är välskötta. På den svenska sidan används markerna och husen i många fall bara under första älgjaktsveckan. Övriga året står de övergivna och förfaller sakta. Ägarna bor i Sundsvall eller Stockholm. Bygden dör ut. Kommunerna leds mestadels av socialdemokrater utan visioner. I Åre kommun skedde ett uppblomstrande när nyinflyttade borgerliga tog över styret.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har slagits av samma tanke. I Norge satsar man pengar på landsbygden, i Sverige satsar man på Malmö:
      https://sparosverige.blogspot.com/2020/01/en-obonhorlig-trend.html

      Men när jag skrev om att Norge jobbar aktivt för att landsbygden inte ska avfolkas (https://sparosverige.blogspot.com/2021/10/livlost-pa-landet.html) var det flera i kommentarsfältet som berättade om liknande projekt i Sverige, men det känns som att det är för lite och för sällan.

      Radera
  8. Kan tipsa om att hela serien kan ses i Sverige genom att ladda ner NRK play. Älskar den och har tyvärr sett alla avsnitt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha, det visste jag inte. Men jag ser ett problem. Jag antar att det inte går att få svensk text på NRK play och en del dialekter är svåra till och med för mig att förstå trots att jag bott i Norge i över tre år. Men med textremsa på bokmål funkar det kanske för många.

      Radera
    2. Där kan du ha en poäng. Man kan få norsk text i alla fall och för mig har det varit lugnt då. Men har umgåtts en del med norrmän så trots att jag aldrig bott där har jag nog bättre förståelse än många andra svenskar.

      Radera
    3. Ja, för generellt tror jag att svenskar tror sig bättre på norska än de är. Jag var det själv.

      Radera
  9. Jag skulle önska att de nordiska länderna samarbetade och bara över en dag drog över att alla lagar i varje land gäller hos alla länder. Om det är otydligt gäller den lagen som är logisk och mest rätt och alla juridikstuderande i länderna får gå igenom lagarna för att få allt att klaffa. Med en klausul där brottslingar inte får välja vilket lands regler som gäller dem själva vilket då endast gynnar "hederliga" medborgare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som biodlare försöker jag undvika andras bin eftersom de kan bära på sjukdomar som hotar att ta sig in i min bigård. Ungefär så ser jag på Sverige ;-)

      Radera