I Norge kostar en plastpåse i
matbutiken 3 kr. Det är ju kul när något kostar hälften än i
Sverige istället för tvärtom. Det innebär dock inte att jag
börjat handla matkassar. Det har jag inte gjort en enda gång på
väldigt många år, varken i Sverige eller Norge. Jag har alltid med
mig tygkassar.
Det är jag dock ganska ensam om.
Nästan 800 miljoner plastpåsar förbrukas varje år i Norge. Det är
i stort sett en påse per hushåll och dag! Så mycket mat handlar
jag inte ens, så det hade jag inte kommit upp i ens om jag handlat
påsar vid varenda handlingstillfälle och fyllt dem till hälften.
Ett av mina första inlägg på den här bloggen handlade om kostnaden för plastpåsar.
Jag gjorde då ett räkneexempel med den för den tiden smått galna
hypotesen att framtidens påsar kan kosta 5 kr. Nu kostar de ännu
mer i Sverige, vilket gjort att försäljningen gått ner. En del
använder tunnare bärkassar inhandlade på rulle, andra
papperskassar.
Redan tidigare var den svenska
konsumtionen klart lägre än den norska, men det handlas fortfarande
en massa engångspåsar, och de är ju dyra oavsett material. Och
ganska onödiga. Tygkassar håller för hundratals användningar och
är i stort sett gratis. Jag har säkert tjugo stycken och har inte
betalat för någon av dem. Jag har fått grejer i dem, som reklam
eller plockat upp dem där andra kastat dem, för de är ju tvättbara
också.
Visst, det kräver framförhållning när man shoppar,
men hur stelbent kan en människa bli? Det är inte svårare att
komma ihåg tygpåsen än det är att ta med sig plånbok och
hemnycklar. Men detta är väl bara ett av alltför många exempel på
att folk köper sig frihet att slippa tänka, troligen också ganska
ovetandes om hur mycket det egentligen kostar dem.