måndag 27 mars 2023

Offer för egna beslut

Lokaltidningen Mitti har en artikel jag inte blir klok på. Det är familjen Wessberg/Björk i Brottby norr om Stockholm som har väldigt höga kostnader. De har ett lån på 4 miljoner och betalar varje månad 22000 kr i ränta. Det blir över 6 procent om det stämmer att amorteringarna inte är inräknade. Det låter extremt högt med tanke på att de bott där i fem år. Har de bolån på Bluestep?

Sedan har familjen med två vuxna och två döttrar på 5 och 7 år ett matkonto på 14000 kr/månad. Även om jag tycker att det är en väldigt hög siffra kan man absolut ha det om man har råd. Och det verkar de ha, vilket gör mig ännu mer konfunderad kring artikeln. ”Än så länge lever vi inte så tajt att vi är nära att behöva sälja eller jobba ännu mer”. Men här blir det ändå lite intressant:

Min pappa förstår inte hur kan vi ha ett matkonto på 14 000 i månaden. Men det är ju inte så svårt. Han säger att vi inte måste ha pålägg på mackorna. Man kan ju bara ha smör. Jag fattar ju det, men samtidigt känns det ovant, säger Roger Wessberg.

Jag känner varken Roger eller hans pappa, men för 14000 kr behöver man knappast stryka smörgåspåläggen. Jag gissar att pappa Wessberg haft tio relevanta funderingar kring familjens matkostnad och i samband med en diskussion om huruvida det är rimligt att köpa enrisrökt serranoskinka från NK:s delikatessdisk när ungarna antagligen lika gärna äter Pärsons rökta skinka för en bråkdel av priset har pappan slängt ur sig att det går utmärkt att skippa pålägg, och vips gör man detta till en diskussion om huruvida två heltidsarbetande föräldrar borde ha råd med pålägg till sina växande barns mackor.

Så ja, familjen kan fortsätta som tidigare tills skiten träffar fläkten, men eftersom de låter oroliga, familjefadern är företagare i en osäker bransch och de bedömer att huslånet är ungefär lika högt som värdet på huset vore det kanske inte fel med större marginaler. Eftersom de antagligen redan nu jobbar mer än heltid är möjligheten till det främst att minska kostnaderna.

På plussidan är sparpotentialen hög. Matkostnaden kan med lätthet halveras, de säger själva att det finns ”spelrum” i elförbrukningen och även om monstertrucken som står utanför familjens hus på Google Maps ägs via företaget betalar man rimligtvis förmånsvärde och diesel för privatresor själv, så det går att spara. Om man vill! Vill man hellre gnälla över hårda tider kan man göra det, men det sparar man inte en enda krona på.

61 kommentarer:

  1. En matkostnad på 14000 låter onekligen extremt, men där måste väl ingå uteluncher då. Vi har barn i samma ålder, äter själv lunch ute en gång per vecka, våra matkostnader ligger mellan 7000-8000 i månaden, och då spar vi inte in på maten o äter faktislt pålägg :D (men väl anpassar oss efter veckans erbjudande o liknande). Skulle säkert gå att få ner kostnaden mer om det behövdes.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi vet ju inte vad som ligger i kostnaden, utöver det som framgår av artikeln. Men om du har rätt, och det är inte alls omöjligt, blir det ännu ohederligare att börja dra upp mackor utan pålägg, ifall de samtidigt äter på restaurang.

      Radera
  2. Stackare, fattigt och eländigt, att de överlever överhuvudtaget? Hela situationen är motbjudande. Hur kan man slösa så mycket pengar på mat när man samtidigt har skyhöga lån. Elstöd får de säkert också, pengar som kunde gå till annat, istället för människor med ogenomtänkt ekonomi./M

    SvaraRadera
  3. Är i samma ålder och har liknande familjekonstellation fast tre barn. Ligger på 8500kr i månaden för mat men har som mål att ta oss ner till 6000kr. Om vi införde släng varannan tugga som familjeregel skulle vi möjligen kunna komma upp i 14kkr som familjen i artikeln

    SvaraRadera
    Svar
    1. För mig är det också svårt att förstå hur man kan komma upp i de där summorna. Jag hade inte ens själv klarat att komma upp i "min" andel 3500 kr, och det borde vara ännu svårare för barn på 5 år.

      Radera
  4. Uj, uj, vänta bara tills barnen blir tonåringar! Det man sparar in på dagis- och fritidsavgifter går lätt åt till mellanmål och fritidsaktiviteter.
    Men nu är det så att de har valt att ha barn och att bo i Brottby. då får man räkna med kostnader som tex transporter (ja, jag vet var Brottby ligger, det ligger före kokosbollsförsäljningsstället i Roslagsstoppet så det ligger inte heeeeelt ute på landet ;-) bara lite). Även om man oftast brukar ha billigare boendekostnader än på mer centrala platser.

    Jag skulle gärna se en intervju med den familjen om 10 år. Hur klarar de ekonomin då? Med 2 tonåringar som vill ha var sin EPA- eller moppebil (så slipper föräldrarna skjutsa), telefoner och shopping, gaming och fotbollsträning åtta gånger i veckan. Skulle kunna se ut så här: "vi trodde att vi hade det tight när barnen var små, men det var rena lyxlivet jämfört med nu". Och då skulle alla andra kunna gotta sig åt att de själva inte har det sämst.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att tonåringar gör av med helt andra pengar är jag med på. Nu är äldsta barnet en tjej på 7 år.

      Jag kände en företagare som hade som regel att aldrig hyra ut maskiner till människor från Brottby :-)

      Radera
  5. Om 6% i bolåneränta stämmer så skulle min motivation att amortera ned bolånet öka rätt ordentligt. Låter också som att de nog skulle kunna förhandla ner den räntan också. Kanske inte om de står med mössan i handen hos Bluestep dock.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, som vanligt i sådana här artiklar känns det som att de bara visar en bråkdel av verkligheten.

      Radera
    2. Som vanligt inga vettiga följdfrågor av journalisten. Det är regel i den yrkesgruppen idag. Frågan är om de inte borde kalla sig aktivister istället.
      Skulle också vilja veta mer om hur dessa väldigt höga kostnader är fördelade och varför. De flesta i min bekantskapskrets skulle konka direkt med de utgifterna. /K

      Radera
    3. I ekonomiartiklar tror jag oftare det handlar om okunskap än om aktivism. Fråga hundra elever på journalisthögskolan vad de hade för favoritämne i grundskolan och jag gissar att max en säger matematik. Inte ens ekonomijournalister verkar särskilt förtjusta i siffror eller ha möjlighet att kontrollräkna logiken innan publicering.

      Radera
    4. Med risk för att vi hamnar lite utanför ämnet skulle jag vilja påstå att okunskap och aktivism går hand i hand, inte alltid men ofta. Varför ens skriva om ämnen som man har låg kunskap i utan att läsa på? Kanske för att man vill föra fram en viss vinkling eller bara vill locka till klick.
      En annan trend är att Dunning-Kruger-effekten blir mer och mer tydlig i media och i den offentliga debatten. Menar då den delen av skalan där man anser sig ha djupa kunskaper men i verkligen är det tvärt om. /K

      Radera
    5. Vi är absolut utanför ämnet, men jag ger dig rätt i att aktivism och okunskap kan gå hand i hand. I detta fall tror jag dock inte det. Möjligen att journalisterna i vissa privatekonomifall anar att de har ett svagt case, men ändå väljer att publicera. Fast då tror jag oftare att det handlar om lathet. Jag vet själv hur trist det är att researcha och skriva ett halvt blogginlägg för att sedan radera det.

      Radera
  6. Det står ju att de betalar 22000 på lånet, tror de räknar in amorteringen där (eftersom det under står att de amorterar mer än de 2% de måste). Sen om det är korrekt att räkna så är ju en annan diskussion.

    Har en kollega som släppte att han och hans tjej äter för 12.000 i månaden! Inga barn, bara två tjugonågonting. Och då pratar vi ingen som går till någon saluhall och finsmakar, det här är riktig "grillkille" i bruksort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se där! Nu har de ändrat texten. När jag skrev inlägget stod det att amorteringskostnaden tillkommer, men jag tyckte redan då att det lät tveksamt. Det var därför jag skrev "om det stämmer att amorteringarna inte är inräknade".

      Det är snabbt gjort att bränna hundralappar i grillkiosken om man ger sig tusan på att aldrig använda sin egen spis.

      Radera
    2. Jag kom på att jag skärmdumpat artikeln (eftersom Mitti ofta låser). Där inleddes ingressen istället så här:

      "När de köpte sitt hus låg räntan runt 1 procent. Idag betalar de 22 000 i månaden i låneräntor - plus amorteringar."

      Radera
    3. Jo de anger att de har skrivit om texten
      Publicerad 2023-03-17 12:42 Uppdaterad 2023-03-22 11:12

      Så låt oss klä det hela i siffror, det är alltid kul att räkna på något som journalister skriver om. Det är ytterst sällan det stämmer, men ibland så hittar även en blind (döv och stum) höna ett korn:

      Det anges att de amorterar mer än 2%, låt oss gissa på 3%:
      3% på 4Mkr = 120.000kr amortering = 10.000:- månaden

      Av de 22.000:- som anges återstår 12.000:-/månaden

      Ränta som anges längre ned i artikeln 3.7%:
      3,7% på 4Mkr = 148.000kr = 12.300 kr/mån (och efter skatteavdrag 8.600kr/mån)

      Summa:
      Amortering: 10.000:-
      Ränta: 8.600:-
      18.600:- (22.300:- utan skatteavdrag) per månad
      Så de här 22.000 kr/mån verkar vara i rätt storleksordning, om vi dessutom räknar i elförbrukning ("rörligt elavtal" enligt texten) på 3-4-5 tusen i månaden så ligger vi helt klart inom vad som uppges i artikeln.

      Ja, det finns helt klart mer "snyftutfymme" om man velat, men det var ju inte Aftonbladet som publicerade det här...

      Radera
    4. Ska vi vara petiga har jag inte påstått att de låtsas som att de inte skrivit om texten. Skit detsamma, det har de ju bevisligen gjort eftersom jag har kvar originalet på min hårddisk.

      Jag gissar att dina siffror är korrekta (men tycker att det är lite skit att vi som läsare ska vara tvungna att gissa). Hur som helst så tycker jag att de bör sänka sina utgifter rejält och för mellanskillnaden skaffa sig en redig buffert och öka amorteringstakten. Inte bara för att de har barn och en av föräldrarna är företagare med osäkerheten som kommer med det, utan också för att de säger sig ha ett bolån på lika mycket som huset är värt.

      Radera
    5. Håller med Sparo. Sedan borde de gifta sig för barnens skull, om det skulle hända något så kommer de alla att få det (ekonomiskt) bättre jämfört med icke-gifta.
      Det är jobbigt, såväl tidsmässigt och som ekonomiskt ansträngande att juridiskt täcka upp för sambors alla delar som man får som gifta. Ja, i vissa fall så gott som omöjligt.

      Om de skulle vilja flytta isär och dela upp allting, så är det inte svårt, det är bara att lägga in om skilsmässa. Gifta med barn har det helt enkelt bättre förspänt jämfört med sambos med barn.

      Radera
    6. Det där kan jag väldigt lite om, men det kan ju inte uteslutas att de faktiskt har tänkt upp för alla juridiska fallgropar det innebär att inte vara gift.

      Radera
  7. Fast i artikeln så nämns inte att det är 22000 kr som är räntekostnad. Det står bolån. Däremot står det att de valt att amortera mer än de begärda 2%. Otydligt i artikeln vad som är ränta respektive amortering. 14000 kr i matkostnader bör väl innebära utelunch, men också det otydligt. Vi två vuxna och matkostnader + hushållsartiklar på ca 3000-4500 kr /månad och då ingår matlåda. /C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt, när jag skrev bloggtexten (i tisdags kväll) var ingressformuleringen: "Idag betalar de 22 000 i månaden i låneräntor - plus amorteringar."

      Möjligen lite tvetydigt. Eller uppenbarligen, eftersom det tycks felaktigt och de nu ändrat till något helt annat. För med den ursprungliga texten tycker jag att journalisten säger att amorteringarna lades ovanpå tjugotvåtusenkronorsräntan.

      De 14000 kronorna i matkostnad kan mycket väl inkludera både uteluncher och utemiddagar, men om de är oroliga ser jag stor sparpotential där oavsett vad som ingår idag. Antar att du inte ser er matkostnad som den absoluta botten och deras är mångdubbelt högre.

      Radera
    2. Lurigt när texter uppdateras. De kanske läst din text… Deras matkostnader är i mitt tycke helt sanslös, vare sig med eller utan utelunch. Vi äter väldigt bra mat (med kött och med hembakat, men utan halvfabrikat) för vår kostnad och skulle säkert kunna snåla in ännu mer, om vi skulle vilja…

      Radera
    3. Nej, jag sparade ner artikeln på kvällen 21/3, så antagligen var det då jag skrev min text, men jag publicerade den inte förrän idag, 27/3, och enligt tidningen är deras uppdatering gjord 22/3. Med facit i hand kunde jag ha dubbelkollat igår kväll att den inte ändrats, men det är ingenting jag någonsin räknar med.

      Radera
  8. Jag kommer ju aldrig läsa den artikeln, eftersom jag vägrar grispressen. Vem är målgruppen och varför? Hade de velat hjälpa personen ifråga så hade de ifrågasatt och och pekat på orimligheter. Enkla problem har enkla lösningar. Även om nog rätt så många familjers ekonomi idag inte är anpassad efter de normala tider vi nu går till mötes.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Njae, då tycker jag att du ska vara konsekvent och undvika även referat av artikeln ;-)

      Radera
    2. Nja jag slipper framförallt ge pressen klickstöd, även om Reinfeldt tvingade på oss betala via skatten. Men nästa artikel kanske blir en om familjer som inte hamnat i dessa problem? Dvs vad som skiljer i beteende? Nej, jag skojar bara, det skulle de aldrig skriva om.

      Radera
    3. Det finns nog sådana artiklar också, men om du inte kan läsa dem blir det ju svårt att ta del av dem.

      Radera
  9. Otroligt märkliga artiklar som jag tycker är ett hån mot de som faktiskt har det tufft, kanske ensamstående med några barn och sjukskrivning. Att bränna 14" på mat är vansinnigt om man nu ska vara med i en skvallertidnings offerartikel om höga räntor eller vad det nu var tänkt att artikeln skulle handlat om. Kändes mest löjlig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast jag uppfattar inte denna artikel riktigt som en snyftare. Vet inte om det beror på mig eller om det faktiskt inte var meningen att det skulle vara det.

      Radera
    2. Då fattar jag inte vad artikeln ska tjäna för syfte alls... mer än kanske som reklam för extremt dåligt omdöme?

      Radera
    3. Nej, det är ju det jag säger, jag fattar inte heller:

      "Även om jag tycker att det är en väldigt hög siffra kan man absolut ha det om man har råd. Och det verkar de ha, vilket gör mig ännu mer konfunderad kring artikeln."

      Radera
  10. Tyvärr är det nog en del som inte kan skilja på ränta och amortering. Men att de amorterar tycker jag är bra. Men matkostnaden är ju uppåt väggarna. Hur jag än räknar kommer vi närmare 4000 än 5000 per månad för två vuxna, inklusive lunchlådor (har mer eller mindre slutat med uteluncher). En annan sak som irriterar mig med snyfthistorier är att visst har banker tagit höjd för att man ska klara en räntenivå på 5-6% (och där är vi inte ännu), så de allra flesta bord fortarande klara sig OK.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är himla märkligt att inte kunna skilja på ränta och amortering eftersom det ena är en ren kostnad och det andra en nedbetalning av skuld, men du har säkert rätt. Jag tycker mig minnas att de fick förklara för någon i Lyxfällan vad ränta är, och vet man inte det vet man garanterat inte vad amortering är.

      Och ja, 14000 kr i matkostnad för två vuxna och två små barn, då är det definitivt mer än smörgåspåläggen man kan dra ner på.

      Sant, har banken gjort sitt jobb ska det finnas marginal.

      Radera
  11. Har du något spelrum i din ekonomi, Sparo?

    Tom-Hjördis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det korta svaret är ja. Fast riktigt hur stort vet jag inte. Jag håller på med min första riktiga deklaration i Norge och inte ens med den färdig har jag järnkoll på utgifterna på det sätt jag hade i Sverige.

      Radera
  12. Tror ändå att undantaget matkostaderna är detta en ganska vanligt scenario just nu. Jag och min sambo och flera runt om oss köpte hus förra året för gandka exakt pengarna i artikeln. Vi köpte alltså på toppen, fick sen se värderingen gå ner och räntan 3-dubblas. Summan är runt 20k i ränta och amortering på ett hus som just nu värderas till typ bolånet. Det är skit kort sagt, men var svårt att undvika om man inte är synsk.
    Nu är kanske inte vi något fall för en snyftartikel, då vi är högt belånade med flit för att tron ligger på att börsen avkastar bättre över 10 års sikt, men är ändå riktigt trist att betala räntan.
    Min poäng är att den typen av belåning förmodligen inte är så ovanlig. Jag tänker på de bekanta som har hus i 7-10 mill-klassen, där kan vi snacka panik när räntan sticker och snabbt raderar ut allt utrymme "oavsett" lön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, jag tror också att det kommer att bli vanligt att folk har lån på 100 procent av bostaden och kanske ännu mer. Femton procents kontantinsats kan ätas upp på ett par månader när det går åt fel håll. Enda lösningen som jag ser är att folk slutar att köpa bostäder med så högt lån. De som själva kan finansiera åtminstone halva bostaden har ett mycket bättre läge.

      Radera
  13. Denna artikel är så långt från min verklighet och mina referenspunkter att jag har svårt att förhålla mig. Jag kan förstå läget med boendekostnaden om man dristat sig till att kliva i bassängen i den djupa änden i närtid utan flytväst, jag hade inte vågat chansa på något i närheten så riskabelt. Men så har jag väl varit "bubbelbabblare" ett drygt decennium också o lever som jag lär.

    Matkostnaden är bara nej...
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har just sett Exit. DET är så långt man kommer från min verklighet det är möjligt att komma. Det enda jag känner igen är att de bor i Norge.

      Radera
    2. Ursäkta en ignoramus, men vad är Exit?
      /JB

      Radera
    3. Jag har ocksa sett Exit, en serie som gick pa svensk tv för nagra ar sen. Den handlar om klippare som lever pa stor fot, och tror att de star över alla andra, men egentligen har de sorgliga liv.
      /Annika

      Radera
    4. Tack Annika, låter mkt intressant, ska se om jag kan hitta den i SVT Arkiv eller liknande!
      /JB

      Radera
    5. Aha, den trodde jag var världskänd hela vägen till Sverige. Norsk tv-serie som utspelar sig i finansmiljö. Tredje säsongen precis släppt:
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Exit_(TV-serie)

      Radera
  14. Förstår inte varför man vill sätta sig i den sitsen.
    Ja, jag skaffade ett bostadslån för ett par år sen.
    Var "tvungen" att låna minst 500 000 kr vilket ändå var mindre än hälften av vad min bostad är värd.

    Och maten. Jag är en riktig slösa. Strax under 3000 kr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många - inklusive denna familj - verkar sätta sig i den sitsen för att de tror att de måste, att det inte skulle finnas alternativ.

      Radera
  15. Jag har nog aldrig räknat ihop matkostnaden för 31 dagar för 31 dagar bakåt tidigare, blev nyfiken och gjorde det.

    Landar på 1809 kr totalt.

    Då är det för två fullvuxna personer (sambon har noll i inkomst för tillfället men kämpar på för att ändra det läget) samt kattmat och kattsand för 4 kattskrällen som det ej snålas på, de har ju inget val.

    Det var faktiskt mycket mindre än jag hade tippat!
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har räknat på sex månader och delat i sex. Insåg att det kan slå väldigt mycket på en månad. Särskilt nu när jag köper mjölk från grannen. Någon månad har jag inte ens varit inne i en matbutik.

      Kattsand behöver man inte snåla på (även om jag ställer undan lådan när det blir vår), men det är stor skillnad i pris och kvalitet. Jag rekommenderar Klump på Willys, 27,90 kr/5 kg. Har däremot testat andra lågprismärken, som Ö&B:s Klumpe - riktigt uselt.

      Radera
  16. Jag hör nog tyvärr till de som lätt spenderar 3000+ på mat i månaden, för mitt singelhushåll, men då äter jag gott och frfa nyttigt, vilket är viktigt för mig. Jag vet att man kan äta nyttigt även för en mer frugal penning, men med mina kostpreferenser blir det såhär. Jag har dock hyfsat små utgifter i övrigt så mina totala utgifter per månad hamnar ändå runt 10k för basutgifterna plus mat och SLkort. Sparar oftast en generös del av min lön.
    /K

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det värt så är det värt det, men du ligger ändå långt under familjen i artikeln där de ju snittade 3500 kr per person när två av barnen är 5 och 7 och gissningsvis väger 30 kg.

      Radera
    2. Om man antar att de vuxna äter dubbelt så mycket som barnen så blir det 2333 kr per barn och månad och de vuxna äter för 4666 kr var per månad.

      Radera
    3. Om vi utgår ifrån att din uppdelning stämmer äter den femåriga dottern mat för nästan tre gånger mer än jag, vuxen man på 185 cm som löptränar tre gånger i veckan. Liiite mycket, kan jag tycka :-)

      Radera
    4. Då är vi lika långa :) Och jag äter nog för ungefär det där, kanske 2000 kr i månaden. Men ja, det är mycket för ett barn. Det är dock inte dotterns fel att hon får dyr mat, vilket hon sannolikt får. Utan det mest anmärkningsvärda är ju föräldrarnas kostnad. Och att pappan tycker att nu blir det inget mer pålägg på mackorna.

      Radera
    5. Kvinna på 185 cm (nu "könade" jag dig helt baserat på fördomar om vilka som brukar heta Victoria) är nog ännu ovanligare än femåringar som äter för 2000 kr i månaden.

      Och nej, ingen skugga på barnen (eller dig), det är föräldrarnas ansvar att köpa mat till rimligt pris. Egentligen tror jag inte att han ser valet som antingen 14000 kr i matbudget eller också inga smörgåspålägg, men säker är jag inte.

      Radera
  17. När Riksbanken sätter en artificiellt låg ränta så fattas enormt korkade beslut, att belåna sig till taknocken är ett av dem. Läste att svenska folket har över 4000 miljarder kronor i bolån, varav den större delen skall förhandlas/bindas om i år. Många kommer få det extremt tufft.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter galet högt, men det kanske är så. Nästan en halv miljon per person i snitt.

      Radera
    2. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-vantar-tuff-bolanesmall-for-manga-svenskar

      Radera
    3. Wow! Bägge jobbar och redan nu går de alltså back trots att räntan mycket väl kan fortsätta upp.

      Radera
    4. Korrekt ;) Lyxfällan kommer inte ha brist på deltagare de kommande 10 åren.

      Radera
    5. Nej, inte kommer de behöva lägga ner av det skälet. Ingenstans i världen, gissar jag.

      Radera