Jag tror att jag har hört talas om Sveriges Radios ekonomipodd Ekonomiakuten, men hade aldrig hört den innan jag snubblade över ett avsnitt där de diskuterade hur man blir rik på kort tid, eller åtminstone ganska rik.
Ganska rik.
De inbjudna journalisterna, Gunnar Harrius och Alexander Norén, känner jag till och tycker att bägge haft en del vettigt att säga tidigare. I detta avsnitt besvarar de bl a en lyssnarfråga om ekonomiskt oberoende som lyder ungefär:
”Jag stör mig på att svaret alltid är att tänka långsiktigt, typ 40 år. Hur blir man rik nu eller snart, inom några år? Jag fattar att jag inte blir ekonomiskt oberoende inom tio år, men vill kunna resa vart jag vill på semestern och inte behöva avstå från roliga grejer jag vill köpa.”
Själv stör jag
mig på att man alltid fokuserar på inkomsterna när det är så
mycket lättare att påverka utgifterna och det var likadant här.
Gästerna fastslår att tid och risknivå är de enda faktorerna. Ska
man inte låta det ta tid måste man höja riskfaktorn till
bingonivå.
Jag menar att det finns en tredje
faktor – kostnadsminimering. Den som halverar sina utgifter blir,
något förenklat, dubbelt så rik. Givetvis bör det inte vara det
enda verktyget man jobbar med på vägen mot rikedom, på samma sätt
som varken tid eller risk heller räcker för att nå ekonomiskt
oberoende, men för mig har det varit betydligt mer effektivt att jobba med utgifterna än inkomsterna för att bli ekonomiskt fri.
Nätdiskussioner om ekonomisk frihet
slutar nästan alltid med att någon säger att det krävs väldigt
många miljoner (har sett allt från 30 till 100) för att nå
finansiellt oberoende, och eftersom nästan ingen av oss tror att vi
ska nå dessa nivåer dör diskussionen där. Jag vill inte fastslå
en exakt siffra. Den blir lika ointressant som att bestämma vad som
är en bra tid på maraton eller vid vilken temperatur det är kallt.
För egen del krävs otroligt mycket mindre än 30 miljoner i dra-åt-helvete-kapital för att kunna kalla mig ekonomiskt fri, men poängen är att utgiftssidan är det verktyg vi har mest kontroll över, och utan den blir de andra uddlösa med mindre än att vi kommer upp på Elon Musk-nivå och kan shoppa jetplan för att få tiden att gå.
Utan att ha lyssnat, så verkar ju personen inte särkilt intresserad av att jobba på sina utgifter, utan tvärtom undrar hur man kan göra för att finansiera sina utsvävningar.
SvaraRaderaSjälv tänker jag ibland tvärtom - hur kan jag göra för att [ha råd att] minska mina inkomster? Då tittar jag in här.
Jag vet inte. Jag upplevde det som att han ställde en öppen fråga, "hur blir man rik", och experterna svarade genom att bara pratar inkomster, ingenting om utgifter.
RaderaDå har du hamnat rätt :-)
jag är själv lite dålig på att leva så billigt som man fantiserar om, men när man räknar efter i huvudet så känns det som jag skulle kunna leva på hur lite som helst. fantiserar om sluta jobba köra så länge det går på det lilla kapital man har
SvaraRaderaFrågan man får ställa sig är hur billigt man är bekväm med att leva. Det mesta går, men behöver inte vara önskvärt.
RaderaAtt helt planlöst köra på så länge det går låter som en dålig idé om pengarna tar slut.
Jag tycker ofta att bli-rik-snabbt personer heller inte är intresserade av att anstränga sig på något sätt. Inte starta (eller iallafall driva) företag, inte läsa på eller lära sig något. Bara bli serverad med en metod där pengarna väller in helt automagiskt. Om någon haft en sådan metod, varför dela med sig?
SvaraRaderaSå kan det vara och då har de en tråkig överraskning framför sig. Med mindre än att de vinner på lotto kommer de inte bli rika utan ansträngning, och att spela lotto för att bli rik är inte heller en bra idé.
RaderaJag noterade nyordet "automagiskt". Det passade i sammanhanget. Tack för det.
RaderaJa, den var inte dum!
RaderaI takt med att jag tjänade mer och mer ändrade sig mina köpvanor inte mycket och ända har jag aldrig känt att jag saknat nat. Visst, jag tänkte nagon gang att jag skulle flyga Concorde, men sen när det sista planet störtade tror jag ända att jag aldrig gjort det, har för mig att det da kostade 50,000 kr för en biljett. Inget jag saknat alls. Däremot har jag rest mycket bade i jobbet och pa semestrar och ända kunnat spara.
SvaraRaderaOch idag när jag är FIRE är snarare "problemet" vad jag ska använda mina besparingar till. Jag har ju allt jag behöver och gör det jag vill göra. Men jag inser förstas att inte alla har det sa, även om manga fler skulle kunna uppna det med sunt förnuft.
Och jag haller med om att det är lättare att spara pa utgifter än att öka sina inkomster, särskilt i dagens läge.
/Annika
Jag har aldrig ens åkt bergochdalbana :-)
RaderaJag tror inte att det är speciellt för nutiden, så länge inkomsterna beskattats har det nog alltid varit så.
Bor du i Sverige kan du, tack vare utmärkta politiker, nu bli kontraktsmördare, även som barn. De som avrättade koranbrännaren nu senast fick enligt rykten 20 miljoner. Politikerna har verkligen skapat en ny värld i Sverige och eu måste man säga.
SvaraRaderaMvh Investeraren
Jag tror att de behöver ta reda på vem so utförde mordet innan de fastslår hur mycket han fick betalt, men du har säkert rätt i att det kan vara en lönsam bransch.
RaderaJag lyssnade på länken och min första reflektion var att frågeställaren måste vart extremt bortskämd. Har man som relativt ung en månadslön på 43k och lever som par utan barn, då har man det relativt bra ställt. Om inte så gör man något i grunden helt fel med sina prioriteringar. Det spelar ingen roll hur mycket pengar du drar in, om du inte har koll på dina utgifter. Det är det viktigaste att inse. I övrigt anser jag att det kan vara viktigt att reflektera över varför man konsumerar i din mängd man gör. Är det för att imponera på omgivning så finns det en annan bra mycket bättre väg, som gör dig både rikare och mer lycklig i längden.
SvaraRaderaMvh Investeraren
Helt sant! Utan koll på utgifterna är det nog nästan omöjligt att bli rik.
Radera"Är det för att imponera på omgivning så finns det en annan bra mycket bättre väg, som gör dig både rikare och mer lycklig i längden."
Ja, man ljuger :-)