Jag har aldrig skrivit anonymt på
nätet. Av flera skäl. Främst för att jag tänker att om jag inte
kan stå för en uppgift eller åsikt är det antagligen bäst att
inte formulera den i skrift. Men också för att jag tror att det är
en överhängande risk att jag i skydd av anonymiteten skulle skriva
dumheter.
En som troligen borde tänkt likadant
är byggbolaget Sernekes huvudman Ola Serneke, som skrivit 226 Placera-inlägg under pseudonym.
Jag vet inte vad han skrivit eller om han brutit mot insynsreglerna,
men hur ser det ut när en 49-årig börs-vd lägger tid på att
skriva anonyma foruminlägg?
Paradox styrelseordförande Fredrik
Wester berättade i en intervju (som jag inte hittar nu) att han
suttit en hel natt och svarat på foruminlägg när företagets
kunder var besvikna över ett försenat spelsläpp, men då kallade
han sig inte ”Filsnorkum” eller något annat dumt utan gjorde det
under eget namn.
Om Ola Serneke har rätt i att han inte
brutit mot några regler med sina inlägg hade han ju kunnat använda sitt eget namn. Och om han skrivit under själv är jag
övertygad om att han hade anpassat texten därefter.
Invändningen mot dylikt beteende
brukar vara att det skulle se amatörmässigt ut om höjdare ”sänker”
sig ner till att svara på tilltal, men tänker du så om du får
svar från en kändis på nätet? Jag gör det inte, jag tycker
snarare det tyder på självkänsla och självdistans om de pratar
med vanligt folk.
Men Serneke är i ”gott” sällskap.
Hamid Safar, mer känd som Rektor Hamid, blev årets svensk och sedan
kastad till vargarna när det visade sig att han skrivit hatiskt om
bl a judar, bögar och Hoforsbor (kanske var det var
Hoforsattacken som blev droppen). Och så har vi allas vår
favorittwittrare Annika Strandhäll, socialdemokratisk
riksdagsledamot och ex-minister som vid ett par tillfällen glömt
att logga ut mellan inläggen och istället svarat sig själv som sig
själv:
Jag är övertygad om att alla tre (och
många fler) hade framstått i mycket ljusare dager om de valt att
vara sig själva hela tiden. Ja, till och med Strandhäll.