Arbetsförmedlingen i Gävleborg slår larm om att det saknas auktoriserade tolkar. Chefen Mohamed Chabchoub drar följande slutsats:
”Konsekvensen för arbetssökande som inte kan få rätt hjälp är ju att vi förlänger den tid de går arbetslösa.”
Det kan jag inte förstå, förutsatt
att han pratar om riktiga jobb (men sådana slutade väl
Arbetsförmedlingen att förmedla för 30 år sedan?). Jag skulle tro
att det snarare förhåller sig tvärtom. Genom att erbjuda tolk i
alla lägen en invandrare har kontakt med det svenska samhället
minskar man intresset för att lära sig svenska.
Det finns exempel på invandrare som
behövt och fått tolk vid domstolsförhör efter att ha bott över
tjugo år i Sverige! Hur stor chans har en sådan person att fixa ett
riktigt jobb? Mohamed Chabchoub säger att tolk behövs för att
”klargöra arbetsförutsättningar”. Ja, det låter ju rimligt
att man måste berätta för den arbetssökande vad jobbet går ut
på, men arbetsgivare som betalar lönen ur egen ficka brukar ha
högre krav än så.
Flera riksdagspartier har lanserat
olika typer av språkkrav. Särskilt populärt tycks det i
valrörelser. Sedan rinner det ut i sanden, kanske begravs det i en
utredning, eller också säger samma partier tvärtom att svenskarna behöver lära sig alla andras språk.
För i andra änden, att se till att man inte behöver kunna svenska,
tycks resurserna nästan outtömliga. I Gävleborg är flaskhalsen
alltså inte pengar utan att det finns för få utbildade tolkar att
få tag i.
Som invandrare i Danmark har man rätt
till tolkhjälp i tre år. Efter det förväntas man kunna göra sig
förstådd på danska och får vid behov skaffa egen översättare.
Det är svårt att jämföra språk rakt av, men jag har aldrig hört
någon hävda att danska är lättare att lära sig än svenska.
Åtminstone inte när man är nykter.
”Du Perikles...”
Antagligen är Danmark ändå ett av världens liberalaste länder i frågan med sina tre år. Hur mycket tolkhjälp tror ni man får som skandinav i Syrien eller Somalia? Ingen alls, och det är ingen kritik. Det är inte alltid snällt att hjälpa någon med precis allt.
Rimligt att ha några år på sig att studera språket och att göra sig förstådd ändå, men livslång hjälp är bara en björntjänst.
SvaraRadera/Arbetsplanen
Ja, extremfallen känns helt galna.
RaderaOm 50 år, när vi/någon blickar tillbaka på den här tiden och de senaste 10 åren, så kommer det skakas på huvudet. Sverige och dess politiker har målat in sig i ett hörn där vi absolut aldrig får börja ställa krav på invandrare. Nu har vi tillåtet gratis tolk-hjälp i all myndighetskontakt i många år. Den som föreslår en tidsgräns kommer hängas ut. Oavsett om avsikten är att att uttrycka rasism, spara pengar, eller hjälpa/motivera personen till att lära sig svenska.
SvaraRadera”Vi har inga problem, vi har bara utmaningar”.
Det måste bli lite värre, innan det kan bli bättre.
Min syn på felsökning är att om något inte fungerar är det enda man vet säkert att man måste testa något annat, men i Sverige är det allt som oftast tvärtom. När man gett pengar till någon/något som inte fått avsedd effekt verkar första tanken alltid vara att skicka ännu mer pengar i samma åtgärder.
RaderaOT tips till redaktören, det här måste vara en satir i rörlig form. SVTs nya komiker, känner du honom, du som är i branschen? (1min men känns som en evighet..)
SvaraRaderahttps://www.svt.se/nyheter/inrikes/pausa-dammsugaren-i-ett-par-dagar-for-klimatets-skull
Det framgår inte vem som är redaktör, men jag ser att reportern vunnit Stora Journalistpriset. Fast det var ju inte för det här dammsugningsreportaget.
RaderaHade varit ganska bra om alla bara pratade engelska ändå
SvaraRaderaÄnnu bättre om alla talade arabiska, för det är guds språk
RaderaJag tycker att det är lite kul att vi har egna språk. Sen vore det såklart praktiskt om alla kunde prata engelska, och hade varit betydligt enklare om Sverige bara erbjudit tolkning till/från engelska, men det kommer inte att hända.
RaderaSå länge man kan överleva utan att behöva lära sig svenska så lär det fortsätta. Där jag jobbar behövs tolkhjälp för att sköta sitt jobb som lärare. Elever har bott hela livet i Sverige men deras föräldrar kan ibland inte ens tillräckligt för att förstå inbjudan till ett möte. Tragiskt. Undrar ibland vad tolkarna själva tänker om sina landsmän. De flesta tolkar jag mött genom åren, antingen irl eller via telefontolkning, är ofta långt över 40 år, men vissa av dem har lärt sig språket och blivit tolkar efter fem, sex år här. Elever som anländer hit kan ibland mer på ett år än elever som bott här nästan hela sitt liv. Skillnad: vilja och motivation. Vad händer med dem? De flyttar snart till annat bostadsområde och/eller byter skola. En nyanländ jag hade som elev 2011 är idag läkare. Men just det fallet var helt otippat faktiskt.
SvaraRaderaOlika människor har olika fallenhet och språköra, men är man inte efterbliven borde det krävas ett aktivt ointresse för att inte på några år hjälpligt lära sig språket i landet man lever. Att sluta erbjuda tolkhjälp i decennier är ett sätt att skapa denna motivation.
RaderaSkåningar kan ibland vara födda i Sverige och ha bott här hela livet. Ändå begriper man inte ett ord av vad de säger.
SvaraRaderaJo, om de skärper sig:
Raderahttps://www.youtube.com/watch?v=byctK-ar2YI
Men, menar Mohamed då att tolken även kommer vara med arbetstagaren på jobbet? Om den sökande alltså får jobbet tack vare att tolken varit med och förklarat vad jobbet innebär?
SvaraRaderaDet är sorgligt att behöva läsa om hur urbota korkat och kortsiktigt politiker och myndigheter tänker. Alla normalbegåvade förstår att språket är en direkt avgörande faktor för alla former av hållbar integration (det kan inga tolkar i världen lösa).
Jag antar att han menar att det är ett jobb där han nästan inte behöver prata om han väl får det.
RaderaJa, svårt att komma in i samhället utan att ha språket. Det kan funka med teckenspråk ihop med lite svenska och engelska, men i praktiken behöver man ha ett gemensamt språk.
Min farfar invandrade från Finland på 60-talet och fick jobb på Volvo utan att kunna ett enda ord svenska. Han blev lite bättre innan han gick bort för ca 15 år sedan, men det var marginellt.
SvaraRaderaHan lyckades ändå göra sitt jobb ända till den dag då han skadades i en arbetsplatsolycka och blev sjukpensionär något år innan han skyllde gå i pension på riktigt.
Han bodde i Sverige i strax över 40 år men skulle nog säga att han inte hade kunnat ha ett mer avancerat samtal med någon på svenska. Ändå klarade han sig bra, men han blev aldrig riktigt integrerad i det svenska samhället utan höll sig till finska föreningen och de i hans närhet som pratade finska. Farmor lärde sig bättre svenska även om det finns luckor där med.
Finländare är ett specialfall i och med att det kom så många. Jag antar att hans närmaste chef på Volvo också kunde finska.
RaderaFast den typen av jobb som fanns på 60-talet finns heller inte längre. Idag tror jag att det vore omöjligt för finnar att funka i Sverige utan okej svenska. Som väl i och för sig också fler finnar har nu eftersom de lärt sig svenska i skolan.
Till Södertälje kom det många arbetskraftsinvandrade till Scania på 60-talet(?). Många år sen är det i alla fall. Hur som helst, det finns finskspråkiga äldreboenden och det kan man ju vid en första anblick tycka är lite konstigt då de bott här så länge. Men det är tydligen relativt vanligt att de vid eventuell demens på äldre dar glömt bort all svenska och bara kommer ihåg finskan.
RaderaJa, vid demens blir det tydligen så. Fast då behöver vi antagligen ändå hjälp med i stort sett allt. Det finns även äldreboende för arabisk- och spansktalande.
RaderaDet blir som med pengar framöver, kontanter (svenska språket) kommer att vara undantaget, kort/elektriska pengar (utrikiska språk) det vanliga och det som accepteras till 80-90%.
SvaraRaderaOch som bankerna som sa om de som hanterade kontanter var terrorister eller kriminella, på samma sätt kommer väl att sägas om de som talar det svenska språket.
Det är möjligt att du får rätt, men i så fall kommer Sverige vara ett U-land.
RaderaDet funkar inte att ha samma rättigheter till tolk i Danmark som i Sverige. Systemet hade kraschat direkt då alla där behöver tolk då de inte längre förstår varandra:0)
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=s-mOy8VUEBk
Men så är det också norrmän som gjort sketchen :). För övrigt fantastiskt hur bra de snackar engelska med dansk brytning.
RaderaDen som behöver tolk ska finansera den själv från dag ett. Punkt. Och vi som inte behöver det bör fundera på varför det plötsligt behövs så mycket tolkar och om det verkligen är sunt.
SvaraRaderaJag vet inte om det är rätt väg att gå, men vi kan åtminstone inte ha ett system där man har rätt till tolk under 30 år varje gång man inte förstår något. Bevisligen inte.
RaderaHär måste jag ändå slå ett slag för att jag tycker att tolk vid domstolsförhandlingar alltid bör vara en rättighet. Just pga att det är ett tillfälle där små subtila detaljer i språket spelar stor roll. Däremot bör huvudregeln här vara att om man döms så får man betala hela eller delar av denna kostnad själv, precis som vi har för kostnaden för försvarare idag.
SvaraRaderaProblemet är väl att det behövs. När Fadime Sahindals (en av de första kända exemplen på hedersmord i Sverige) bror mördat någon annan för några år sedan var deras mamma kallad som vittne och behövde tolk efter 28 år i Sverige. Klarar man inte även hyfsat subtila språkdetaljer efter nästan tre decennier tror jag vi kan vara ganska säkra på att hon inte arbetat en dag eller tillfört vårt land någonting av värde överhuvudtaget.
RaderaKostnaden för tolkar just under rättegångar är säkert försumbar på det hela taget. Det är mer principen jag är ute efter.
Håller med om principen men ser just rättegångar som ett tillfälle där undantag nog kan vara befogat förhållandevis ofta. Mycket pga den utsatta situationen och att juridiskt språkbruk kan vara extremt svårt även för den som har svenska som modersmål. Men till exempel arbetsförmedlingen så länge låter... tveksamt...
RaderaJag kan köpa undantaget vid rättegångar. Att exemplet överhuvudtaget kom upp är för att det uppmärksammas, till skillnad mot när samma människa efter 30 år i Sverige behöver tolk för att träffa en biståndshandläggare på socialen.
Radera"Konsekvensen för arbetssökande som inte kan få rått hjälp är ju att vi förlänger den tid de går arbetslösa", säger Mohamed Chabchoub.
SvaraRaderaRått?
För mig är inte den konsekvensen så självklar att jag t o m skulle slänga in ett "ju".
RaderaNär jag jobbade upptäckte jag vid vissa tolksituationer att människan som
SvaraRaderaskulle ha tolk ville veta innan mötet vem det var som skulle komma och tolka.
Något som man som tolkbeställare inte visste. Ibland sade den tolkbehövande nej till tolk när han fick se vem det var.
Ibland ville den behövande ha med sig en person som var lite duktigare på
svenska för att den skulle hålla koll på att tolken översatte rätt.
Jag tycker vi ska göra som Danmark, efter tre år är det slut med gratis tolk för brukaren.
Jag har för mig att det uppdagats att tolkar visat sig vara spioner för regimen i hemlandet. Kanske var det därför.
RaderaSå den tolkbehövande hade alltså ett nätverk, bara ingen som heller kunde göra sig förstådd på tillräckligt bra svenska? Det bådar inte gott för svensk ekonomi.
Jag kan inte bedöma hur lång tid som är rimlig, men obegränsad tid är det definitivt inte. Kanske tre år är lagom, det viktigaste är nog signalen att här förväntar vi oss anpassning från den inflyttandes sida. Det har varit för klent med det.