onsdag 7 september 2016

När bra nyheter blir dåliga

För en timme sedan beslutade Riksbanken som väntat att lämna reporäntan oförändrad. Men är sänkningar bra och höjningar dåliga? Eller är det egentligen tvärtom?

Styrräntor sänks för att öka konsumtionen. När Riksbanken sänker reporäntan försvagas svenska kronan vilket stimulerar svensk export. Där är vi nu med en reporänta på -0,5 % efter fem års sänkningar. Utvecklingen ser likadan ut i övriga världen där FED, ECB, Bank of England och andra också sänkt sig till runt nollan.


Nu händer det intressanta. I takt med att världens ekonomier stabiliseras minskar behovet av stimulansåtgärder och det blir istället dags att höja tillbaka räntorna till någonting mer normalt (vad tusan som är normalt numera). Det är i det skedet dåliga nyheter kan bli bra och tvärtom.

För marknaden vill ju ha den lustgas (okej, liknelsen är inte klockren) som räntesänkningarna innebär och således vill den slippa höjningar. Därför kan den tolka varje nyhet på två sätt. Vi säger att en sysselsättningssiffra blir betydligt högre än förståsigpåarna förväntat sig. Då kan man tänka:
  1. Vad bra! Det är snurr på ekonomin, vilket kommer gynna börsen. Bäst att handla medan det är så billigt.
  2. Skit också, med så hög sysselsättning kommer Janet Yellen snart lägga i handbromsen genom att höja FED-räntan och sedan är det bara en tidsfråga innan Riksbankens egen Farbror Melker gör detsamma.

För att krångla till det ytterligare höjs och sänks räntor inte bara för att världens riksbankschefer ska ha något att göra. De vill ju uppnå diverse effekter av åtgärderna. Om dessa effekter uteblir eller slår fel måste de kanske ladda om. Alltså kan det bli större effekt av att Ingves snackar om att höja räntan än när han faktiskt gör det. Därför kan han antyda att han ska höja i förhoppningen om att slippa göra det. 1992 höjdes Riksbankens marginalränta till 500 procent, det var ett sätt att berätta att man menade allvar. Gick ändå sådär...

Så det vi har framför oss nu är en tid då dåliga nyheter kan tolkas positivt, bra nyheter negativt, rykten kan tas mer på allvar än fakta och ingen vet vart vi är på väg. Och om jag inte lyckades tappa unga läsare när jag började yra om marginalränta (ett begrepp som försvann för över tjugo år sedan) ska jag nog lyckas med denna sammanfattning från en tv-serie som försvann ännu tidigare:

4 kommentarer:

  1. Bengt Dennis körde lite extremt åt andra hållet.
    Många anser att detta med minusränta inte leder till något bra, jag är en av dem. Jag tror att det leder till många dåliga investeringar med "gratis" pengar. Men det får visa sig på sikt..
    Nu har det pratats ett tag om att det inte finns några alternativ till börsen, alltså måste man investera i fonder och aktier för att hänga med tåget. Vad är det för fel på cash? eller guld eller kaffe etc..?

    mvh
    kortap

    SvaraRadera
    Svar
    1. Framförallt är det ju inte självklart att en 0,25-sänkning från exempelvis -0,25 till -0,5 ger samma resultat som en sänkning från +1,0 till +0,75. På så vis har ju Riksbanken gjort sig själva lite tandlösa.

      Jag blir otroligt tveksam till börsen när det börjar lanseras argument som att det inte skulle finnas alternativ. Finns det liksom inget bättre att säga känns det verkligen som att man letar efter halmstrån.

      Radera
  2. Japp, lite som ett flipperspel - bollen kan studsa lite hursomhelst. Tokigt är det.

    När jag var ung gick det faktiskt att spara pengar på bankbok och får ränta på insatta pengar. Detta var ganska motiverande och är nog en starkt bidragande orsak till att jag är hyfsat sparsam (inte tillnärmelsevis som vissa extremer med stiligt skägg, men åt det hållet).

    Det här med minusränta känns riktigt skumt. Tänk den dagen när vanliga sparare drabbas av detta som några banker redan varit inne på.

    Tokigt, tokigt... Vi får se hur det set ut om några år. Jag tror personligen inte att vi har någon aning om vart detta kan ta vägen.

    Tack för återigen ett intressant inlägg.

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var tider det, när bankboken gav ränta högre än inflationen. Och riktig bankbok, inget virtuellt internettjafs! Jag hade en grön om jag minns rätt (minns däremot inte vad banken hette).

      Jag vet inte om minusränta på privatkunders konton någonsin skulle kunna bli allvar. De flesta har nog inte mer kontanter än att de skulle välja byrålådan, och dessförinnan välja bort bank efter bank. Men vart det tar vägen vet inte jag heller. Tror nog att det dröjer minst ett år tills reporäntan är på 0, kanske två.

      Radera