tisdag 6 september 2016

Det där med snålmånad

September är tydligen sedan gammalt en månad när många försöker leva sparsamt i något som på nätet kallas ”snålmånad”. Jag har sett åtminstone fem ekonomibloggar välkomna detta.

Och kanske är det bra. I alla fall om det leder till att fler människor upptäcker att det inte är en naturlag att exakt 100 procent av lönen ska gå åt varje månad, märker att det finns fler sparmöjligheter än de tidigare visste och att en del minskade utgifter inte ens skulle leda till försakelse.


Men … Jag har svårt att inte göra kopplingen till kvällstidningarnas bantnings- och motionstips. Precis som att man kanske inte tagit så väl hand om sin plånbok under sommaren gäller detsamma ofta för kroppen, och detta vill löpsedlarna råda bot på.

Felet med metoderna är att de aldrig går till botten med problemen på ett positivt sätt. Istället för att hitta en hållbar livsstil med bra balans mellan mat och motion ska man hitta en ”quick fix” vars största fördel är att den strax är över. Gäller det motion framhålls hur lite man behöver träna, inte hur kul det ska bli. Gäller det mat (för lustigt nog är det aldrig både motion och mat, alltid bara det ena) ska man chocka kroppen med en extremt ensidig diet där det är målfoto på om kroppen eller hjärnan först skriker stopp. "Bara fyra veckor" är inte så "bara" om varje sekund känns som ett helvete.


Förstår ni vart jag vill komma? De flesta som använder dessa kost- och motionsmetoder kommer att misslyckas, några lyckas, men ingen kommer att se tillbaka på dem som kul eller långsiktigt hållbara.

Jag är rädd att ”snålmånad” leder till är att människor 1 oktober känner att ”usch, vad jobbigt det där var, men nu är det över och vi kan äntligen återgå till det (bättre) liv vi hade innan”. Förmedla den känslan till era barn så kommer även de känna att slösa är kul, spara är trist.


Men som sagt, hatten av för den som kan göra snålmånaden till något bra och roligt, eller i alla fall inte tråkigt. Själv fortsätter jag att leva ett lustfyllt snålliv istället.

10 kommentarer:

  1. Klockrent!

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag var (och är) lite rädd att få mothugg från kränkta ekonomibloggare som tycker att jag pekat ut dem. Vilket - och det är viktigt! - jag inte alls haft för avsikt att göra.

      Radera
  2. Intressant, jo det här med utmaningar och mål vekar verkligen dela världen i två grupper. Jag gillar små "utmaningar" tycker det gör livet roligare.

    Har tidigare haft framgång med olika "utmatningsmånader" eftersom de utmanar min kreativitet. Vad äter man för gott när man inte tillåter sig själv köpa en dyr ost? Vad gör man en lördagskväll om man inte dricker vin? Varken Ost eller Vin är något som jag permanent vill ta bort från livet...jag gillar båda..men det är bra att avstå ibland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, då tycker jag (helt subjektivt) att du antar utmaningen på rätt sätt - ser möjligheterna, tänker till och får nya insikter. Min tveksamhet gäller de som går i "bantningsläge", som antagligen kommer börja fuska med snålmånaden redan om en vecka och sedan får en klump i magen varje gång snålande kommer på tal.

      Radera
  3. Ett lustfyllt snålliv rockar bäst tycker jag :)

    SvaraRadera
  4. För många är det ju så att det är när det finns ett mål som de fokuserar på att nå målet. Är det mätbart så kan det följas upp, är man flera och om det finns ett mål som man kan samlas kring så är det något man kan göra tillsammans.
    Om jag tex i vanliga fall inte särskilt noga vet vad jag lägger på mat (som verkar vara ett omskrivet ämne) utan säger att det verkar vara intressant att ta upp "kampen" under en månad och så väljer jag att minska mina matutgifter med 20%
    Efter att ha grävt bland kontoutdragen ser jag att min sambo och jag i genomsnitt detta år har spenderat 4500kr/mån på mat. Så då tar vi ner det till 3600kr denna månad. Dåligt? 900 kr som vi sätter in på sparkonto inför framtiden.
    Omöjligt kanske vår första tanke skulle varit utan att haft det som en utmaning, men den ter sig inte så svår egentligen, man kanske bara behöver planera några minuter per vecka istället för att göra som vanligt, dvs greppa första bästa som ser gott ut och som man känner för just där och då.

    Nu finns verktygen på plats för den som inte orkat ta sig fram ända hit tidigare; underlag finns, och praktisk erfarenhet finns också.
    Varför kör mataffärerna med de här eviga lockpriserna? Jo, för det funkar på många människor (inte alla, inte du Sparo ;-) )
    Störtskyltning, ta2-betala för 1, köp nu - betala nästa år, räntefritt, ny telefon bara 450:- i månaden, TV-reklam osv, osv, Det är ju helt idiotiskt för den rationella människan, men många, många människor är inte lika rationella som de tror, och vissa vill inte vara rationella, och vissa kan inte vara rationella. Och så finns det ju dom som inte vet vad rationellt betyder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är såklart inte dåligt varken att ni tar reda på era utgifter eller att ni försöker och lyckas sänka matkostnaden (som antagligen är ett omskrivet ämne just för att det är en stor utgift för många, och en utgift med stor potential att sänka för den som vill).

      Jag är, som sagt, helt för aktiva val, och för att kunna göra aktiva val måste man ju först få kläm på verkligheten så att man vet vad man väljer mellan.

      Jag är för övrigt den förste att haka på lockpriser i matbutiken. Hyrköp av telefon passar jag dock vänligt men bestämt. Vad eller vem som är rationell vågar jag inte riktigt uttala mig om, folk är ju olika. För mig är det mest rationellt att inte "intervallspara" utan istället försöka ta lika kloka beslut jämt. Om någon annan vill leva som en kung första helgen efter löning behöver inte det vara fel, så länge det är resultatet av ett aktivt val.

      Radera
  5. Tack för intressant inlägg. Att göra stora förändringar kräver enorm viljestyrka, vilket de flesta (inklusive mig själv faktiskt!) saknar.

    Med risk för att få på dängen av språkpolisen: Heter det verkligen "gå ner med 12 kg i fyra veckor"? Borde det inte vara "...på fyra veckor" eller "...3 kg i veckan under fyra veckor"?

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Framförallt blir det svårt om man ska göra våldsamt stora förändringar på kort tid. Jag förstår inte varför det ska vara så bråttom. Är det något man behöver när det gäller ekonomi så är det tålamod.

      Jag håller med om "på" istället för "i". Vidare skulle jag ta bort ordet "med" i "gå ned med 12 kg". Oklart om reklammakarna ser en poäng i att det ska gå att tolka lite hur man vill, för det där skulle ju kunna innebära en 48 kilos viktnedgång på fyra veckor :-).

      Radera