måndag 14 november 2016

”Mest utsatta”

- Är det några grupper som är särskilt utsatta?

Den frågan ställs ofta i media. Underförstått: Hur kan man förhindra att människor ska behöva ta ansvar för sina egna beslut?

Ofta gäller det pengar och köpvanor. Konsumenter köper saker med undermålig kvalitet, sånt de egentligen inte behöver eller som inte är bra för dem. Det samhället kan göra är att försöka förbjuda produkterna, eller reklam för dem. Eller också slänga på punktskatter för att förmå oss att ändra vårt köpmönster.


Fast det blir allt svårare, eftersom vi kan handla utomlands eller på nätet där dessutom svenska myndigheter har svårt att få genomslag för sina förbud (även om de inte alltid förstår det själva). Många skulle må bättre av mindre sprit, tobak, spel och socker. Många borde också helt undvika lån, särskilt lån med riktigt dåliga villkor.

Risken är överhängande att dessa ”många” tillhör flera riskkategorier. Dels rena beroendepersonligheter, men främst människor som okritiskt litar på vad som sägs. De som inte tror att företag eller myndigheter talar i egen sak, väljer att förtiga fakta eller rentav blåljuga som det passar dem.


I tidningar står det ofta ”Hela denna sida är en annons” trots att innehållet är utformat som journalistik. Så här gör man för att det funkar. Förresten behöver inte övrig medieinnehåll vara mer sanningsenligt. Allt är ju baserat på mer eller mindre tillförlitliga källor. Dessutom är inte journalister förskonade från den aningslöshet som innebär att man låter sig luras.

Det är föräldrars ansvar att uppfostra kritiska konsumenter som ser till att hålla sig informerade och skaffa sig den bildning som krävs för att inte luras. Lite hjälp borde de få av skolorna, men allvarligt talat, det utbildningsväsende som inte ens lyckas få elever att lära sig de fyra räknesätten och att läsa och skriva begripligt lär knappast göra dem källkritiska. Så:
- Är det några grupper som är särskilt utsatta?
- Ja, idioter.

7 kommentarer:

  1. Många kanske inte ens har föräldrar som är medvetna och kritiska vad det gäller konsumtion, finns nog i alla läger, men om du tar typ en sådan miljö där "Svinalängorna" utspelar sig, ( jag har sett värre)Så är livet oftast så kaotiskt så det frambringar inga kritiska konsumenter, miljömedvetna eller människor som tänker på sin hälsa i första hand, man övas inte i sitt tänkande, behöver inte vara idiot för det.Har man inte föräldrar som lär en, så är det skolan som ska förmedla den kunskapen. vet inte om det finns konsumentkunskap på schemat, men det borde införas. För att tänka kritiskt behövs träning, och att någon ger en förutsättningarna. Marianne

    SvaraRadera
  2. Ja, med "fel" föräldrar är det absolut inte lätt. Möjligen om de beter sig så ansvarslöst att det i sig ger en motreaktion hos barnen, som en slags revolt. Men man måste ju ha kunskaperna också, de kommer inte av sig själva.

    Det närmaste konsumentkunskap som finns på riksnivå tror jag är att detta ska sugas upp av samhällskunskap och hemkunskap. Min känsla är att mycket få av dessa lärare känner det "kallet". Samhällskunskapslärarna tycker sig ha viktigare saker att prata om och hemkunskapslärarna tog jobbet för att de tycker om att laga mat.

    SvaraRadera
  3. Jag tänker på Murphys andra lag "Det är omöjligt att göra saker idiotsäkra för idioter är så uppfinningsrika".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sant som det är sagt! Enda sättet att skydda alla i alla lägen är att låsa in dem och gömma nyckeln, men vem ska gömma den om alla är inlåsta...

      Radera
    2. Haha, jag fullkomligt älskar Murphys lagar. De går att hitta tillämpningsområden mest överallt.

      //Humankapitalisten

      Radera
  4. Återigen är vi inne på ämnet idioter. Trevligt.

    Tyvärr nyttigt, så fortsätt sprida sanningen!

    Tack!

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. På något vis faller det sig naturligt att hamna där.

      Radera