Du blir vad du heter

Varumärken är viktiga för dem som tycker sig göra något bra och har minst en säljbar produkt. Något som ska sticka ut och vara lätt att komma ihåg, funka som webbadress och vara sökbart på internet. Kort och slagkraftigt, samtidigt lätt att förknippa med dess ägare, och helst inte ge en negativ eller pinsam känsla.

Efter en titt på börsen undrar jag om det bara är jag som tänker så. Ett exempel på dumt namn är H&M. Här har vi i princip alla fel i min lista ovan. Första Hennes-butiken startade 1947. På den tiden brydde man sig inte så mycket om sökbarhet på internet, och det säger sig självt att ”hennes” inte går att söka på. 1968 köpte man upp Mauritz Widforss och bytte namn till Hennes & Mauritz. Genast har vi två namnproblem:

1. Ska det vara Hennes & Mauritz eller Hennes och Mauritz?
2. Hur stavas Mauritz?

Tvåan kan tyckas självklar, men större börshajar än jag har gjort det slarvfelet.

1974 byter man namn till H&M och genast har vi ännu fler kombinationer: H&M, H & M och HM att lägga till de tidigare Hennes & Mauritz, Hennes&Mauritz och de ”güntherska” felstavningsvarianterna Hennes & Maurits och Hennes&Maurits.

Nu är ändå H&M ett inkört varumärke som troligen inte drabbas så hårt av förvirringen. Mindre företag har större behov av unik särart. T ex har vi företag som valt latinska namn, som Opus, Dignita, Capio och Catella. Sök på dessa i sökmotorer och sociala medier och du skall finna... nästan vad som helst!

Bildsökningsresultat av "Opus"

Det sistnämnda får mig att tänka på ytterligare ett (eller rättare sagt två) företag som nyttjat det latinska konceptet, men dragit det ett steg till: Catena och Catena Media. Catena betyder kedja på latin och trots att namnet annars mest för tankarna till inkontinensskydd har alltså inte mindre än två av varandra oberoende bolag på Stockholmsbörsen valt detta namn!

Och så har vi andra företagsnamn som betyder något helt annat, som Bahnhof, Bulten och Cherry. Och företaget Litium som inte ens jobbar med litium! Det är lite som om en möbeltillverkare skulle kalla sig Brödbolaget. Sedan har vi företag med ortsnamn, som Kopparbergs och Trelleborg. Och för all del även Nokia, för att nämna ännu en gammal stöveltillverkare som hamnat snett i tillvaron.

Har ni enskilda firmor får ni kalla dem vad ni vill, men kan vi enas om att börsbolag, vars investerare ska försöka hålla reda på nyhetsflödet från och med nu kallar sig något begripligt, lättstavat och unikt?