Sjuka val

De senaste dagarna har jag gått igenom en helvetesförkylning som aldrig verkar ta slut. När det var som värst hostade jag en gång var femte sekund i snitt, vilket gör sömnen obefintligt, liksom rösten. När jag orkat sitta uppe har jag gjort de jobb jag redan åtagit mig och klarat alla deadlines tack vare att jag är en envis jävel och normalt strävar efter marginaler. När jag märkte vart det här var på väg slet jag rätt hårt.

Men sjukdom är ändå dålig ekonomi. Jag brukar bli förkyld en gång per decennium, men det här är min andra vecka i katastrofläge i år! Om det är otur eller ifall mitt tidigare så bra immunförsvar håller på att ge upp vet jag inte. Irriterande lika fullt.

Att stoppa i sig en massa piller ligger inte för mig. Det är min bestämda uppfattning att förkylning inte har någon känd bot. Att äta Echinagard eller Kan Jang känns lika rationellt som den gamla huskuren att svälja en fisk på snöre och sedan dra upp den igen. De som gjorde så blev i och för sig friska från förkylningen, men det blev alla andra också.

Men ett ekonomiskt dilemma har jag varje gång jag blir snuvig. Eldorados toapapper är bra till mycket, men det är inte skonsamt mot näsan. Efter att ha snutit bort två rullar ser jag ut som en alkoholiserad jultomte.

Därför borde jag antagligen unna mig pappersnäsdukar eller åtminstone ett riktigt mjukt papper de gånger jag ska slå världsrekord i snytning. Men jag reparerar i alla fall näsan genom att stryka den med aloe vera från en planta jag fått gratis.

Och matkontot är beskedligt så länge halsen är så uppsvälld att jag knappt kan svälja. Jag har till och med gått ner något kilo. Beach 2017, here I come! Men först ska jag sova ett dygn till.