torsdag 15 februari 2018

Vegetarianism

Jag fick en fråga från Att Välja Lycka om varför jag är vegetarian. Jag vet inte om ämnet håller för ett ekonomiblogginlägg, men jag ska försöka väva in pengar när jag betar av påståenden om vegetarianism.

Vegetarianer är hälsofreaks.

Det finns alla varianter. Möjligen är den genomsnittlige vegetarianen aningen mer hälsomedveten än köttgenomsnittet, men jag är inte ens säker på det.

Nej, Ozzy Osbourne äter inte fågel eller andra djur, men hälsofreak...

Vegetarianer är miljömuppar och djurrättsaktivister.

Det behövs generellt mindre yta för växtodling än djuruppfödning, men jag vet väldigt lite om hur mycket bekämpningsmedel som används för att odla grönsaker eller hur mycket antibiotika en ko eller kyckling käkar och vad det gör för jordens fortsatta existens, och jag tror inte andra vegetarianer är mer insatta än vad folk är mest.

Beträffande djuren har jag inte sprängt en enda Scanbil. Jag gillar inte ens djur, mer än några enstaka undantag, ungefär som med människor.

Man blir inte mätt av vegetarisk mat.

Det här är så dumt att jag inte hade tagit upp det ifall jag inte mött åsikten så många gånger. Jag är en fullstor människa som har ätit mig mätt flera gånger om dagen på enbart vegetarisk föda de senaste 27 åren.

Idrottare som ultralöparen Scott Jurek och den gamle sprintern Carl Lewis har hållit världselit på enbart vegankost. Vanlig näringslära säger att man inte håller världsklass i konditionsidrott om man ständigt är hungrig, och om man som Jurek kan sträcklöpa 25 mil går det åt rätt många kalorier.


Vegetarisk mat är billig.

Det går att få hög matbudget även utan kött. Tryffel och saffran kostar runt 50000 kr/kilo, men den här ”fördomen” tycker jag ändå stämmer. De dyraste grönsakerna jag köper har ett kilopris på 40 spänn. Samma för ost. Pasta, ris, bulgur, matvete och bröd ligger på 10-25 kr/kilo. Mjöl, socker och mjölk ännu mindre.

Och även om jag blev vegetarian av några slags moraliska skäl i början av 90-talet när jag var ung och dum har nog de ekonomiska skälen tagit över nu, ihop med hälsan. Men även den är ju ekonomisk. Att dö i förtid vore förlorad ränta-på-ränta-effekt. Det sägs att den som har mest pengar när den dör vinner, men att inte dö alls måste ju trumfa det.

37 kommentarer:

  1. Om man gillar riktigt heta diskussioner, så är det väldigt tacksamt att säga att man slutat dricka mjölk av hälsoskäl. Testa på din omgivning, och du skall se! Som det mediasmarta företaget Oatly säger: googla på mjölk + hälsa ...

    Men att köpa till exempel färdig havredryck på Konsum, det förstår jag inte. Mycket enkelt att göra egna alternativ till mjölk.

    Wien-Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul! Det kan jag tänka mig.

      Jag har provat färdig havremjölk och tyckte den var riktigt usel ur smaksynpunkt. Men eftersom jag nästan bara använder mjölk i matlagning skulle den kanske funka ändå.

      Radera
    2. Testa ikaffe - klart bäst smak. Funkar som ersättning för all mjölk.

      Radera
    3. För egen del fortsätter jag nog helst med vanlig hederlig mellanmjölk (eller annan fetthalt beroende på vilken som för tillfället säljs ut för halva priset pga kort datum).

      Radera
  2. Onödig fakta: manliga vegetarianer har sämre spermaproduktion och därmed svårare att få barn (enligt en studie för några år sen). Vilket helt klart är #sparadkrona. Titta, ännu en ekonomisk aspekt du missat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://record.adventistchurch.com/2014/11/04/how-a-vegetarianism-and-sperm-project-went-viral/

      Wien-Lars

      Radera
    2. Sabba inte det här nu, Lars! Jag tyckte att det var en kul uppgift att ta med sig. Vem kunde ana att Huffington Post skulle publicera fake ;-)?

      Fast även om vi skulle ha lägre spermaproduktion känns det som att det borde räcka till. Det behövs ju bara en duktig simmare och drar man av en salva med några miljoner borde det ändå kunna funka.

      Soja, som varnas för i artikeln, är jag försiktig med. Inte för att det skulle ge sämre sperma eller förvandla mig till en manstant, men det kanske man undviker av bara farten.

      Radera
    3. Haha, ni är för roliga!

      Jo, det borde bli något typ av resultat. Om man nu är ute efter resultat :)

      Radera
    4. Än så länge håller jag fast vid att resultatfritt ger #sparadkrona.

      Radera
  3. Det finns ganska många bra skäl att helt skippa köttet: Även om man inte bryr sig ett skvatt om djur kan man tänka på de människor som drabbas. 45% av världens grödor går till att mata boskap: https://me.me/i/every-morsel-of-meat-we-eat-is-slapping-the-tear-stained-5957018

    Det är en etisk katastrof med 6 000 000 djur per timme som dödas i världens slakterier.

    Dessutom gör den intensiva antibiotikaanvändningen att bakterierna får allt högre antibiotikaresistens och snart får väldigt svårt att bota exempelvis blodförgiftning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå. Åtminstone känner jag att det åtminstone inte lär skada världen att leva vegetariskt även om jag överlåter till andra att rädda världen. Dessutom mår både jag och plånboken bra av det.

      Radera
    2. Egentligen har vi väl ingen matbrist i världen sett i ett världsperspektiv. Vi slänger otroligt mycket mat och vi har en allt ökande fet population. Så om vi åt normala portioner och slutade slänga mat så skulle ingen behöva gå hungrig. Det skulle även resultera i smalare och hälsosammare personer samt mindre avhallshantering.

      Radera
    3. Ingen aning. Men samma där, det skulle säkerligen inte skada någon.

      Radera
  4. HaHa. Jag gillar verkligen den här bloggen. Fast jag har observerat att denna vegetarianism leder till ett ganska stort fixerande kring den egna hälsan. Man blir jag-fixerad. Man kan helt oblygt delge omvärlden sina tankar kring färgen på sin avföring.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Som det gamla ordspråket lyder: En jämn och fin avföring är den bästa huvudkudden :-).

      Osäker på om vegetarianism leder till hälsofixering. I mitt fall handlar det nog mest om hypokondri. Och när jag började springa ledde det till en viss fixering, särskilt i samband med maratonlopp där det är mycket koll på vikt, puls och sånt vid sidan av distans och km-tider, men jag brukar inte delge avföringsfärg och vill betona att den kroppsvätsketråd som startats här ovan drogs igång av Sara.

      Radera
  5. Ärligt talat fattar jag inte varför man år 2018 fortfarande ska behöva motivera varför man är vegetarian? Visst, folk är nyfikna och det är en naturlig fråga att ställa vid en första lunch med en vegetarian för att artigt visa sitt intresse men ändå...

    Det finns ju en hel uppsjö skäl av vilka du listar flera. Kan folk inte bara nöja sig med att vissa människor tycker det är etiskt, billigt men framförallt gott?

    Det där om hälsan kan i alla fall jag dementera, min vegetariska kost är säkert inte nyttigare eller proteinrikare med allt vad det innebär än vad genomsnittet äter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länge det inte drabbar någon annan borde man nästan inte behöva motivera någonting. Jag har ingenting emot frågor vid en jobblunch, men redan den tionde personen (många år sedan nu) som sa något i stil med "Höhö, du som är vegetarian kan väl gå ut och beta av gräsmattan" ville jag döda genom att trycka in en slö oshyvel i ögat.

      Jag känner inte heller att min kost är idealisk. Idag har jag visserligen ätit både kikärtor och spenat, men det är lite för mycket vetemjöl och raffinerat socker i min mat för att vara perfekt.

      Radera
    2. :-) Min fråga var nu inte ställd i syfte att få en vegetarian att förklara sig utan snarare en intresseanmälan. Idag är det inte särdeles ovanligt att man väljer att äta vegetariskt, snarare tvärt om. Idag börjar det dessutom bli vanligare att vegetarianism inte är ett aktivt val utan någonting man fått med sig hemifrån men för 27 år sedan var det inte lika vanligt och det var inte särdeles många i vårt avlånga land som valde att avstå animaliskt protein. Därför var jag intresserad av motivationen bakom beslutet för på 80/90-talet vill jag minnas att man inte nödvändigtvis kunde välja den banan utan att bli ganska hårt ifrågasatt och inte bara på arbetsplatser inom industrin utan i hela samhället.

      Så det var mest en nyfikenhet.

      För mig är vegetarianism ett fullständigt logiskt livsval som jag inte klarar av att göra själv i dagsläget men det beror inte på att det finns någonting som talar emot att välja bort köttet (mer än att jag skulle sakna det något enormt) utan snarare tvärt om.

      Hälsoaspekten torde exempelvis vara solklar för även om ni äter massa socker och vetemjöl så gör ju vi det också. Ni får i er arseniken från riset men det gör ju jag också. Det ni slipper är tungmetallerna från fisken och medicinresterna som finns i den animaliska produktionen för att nämna några "småsaker".

      Radera
    3. Det var ovanligare -90-91 än nu, men inte jättekonstigt då heller. För mig började det väl mest med etiken, att jag inte ville vara en del av köttindustrin. Hälsoskäl hade jag inga alls. Det har jag idag, men det handlar inte främst om att äta vegetariskt utan att undvika hel- och halvfabrikat och äta så oprocessat som möjligt. Och visst, att man ständigt och jämt hör larmrapporter om antibiotika och annat i kött stärker mig i mitt beslut.

      Radera
  6. Jag tycker nog mig se en högre koncentration av "miljömuppar" som är vegetarianer än allätare, de radikalveganer jag känner är uteslutande "miljömuppar" och helt omöjliga att föra en vuxen diskussion med. Men det kan vara tillfälligheter. Jag har funderat på att äta mer vegetariskt för att få ner livsmedelskostnaderna, men med undantag från ren ärtsoppa och några få andra rätter så ser jag inte riktigt hur det ska löna sig - så jag ser fortsatt till att inkludera kött i alla måltider.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där var jag inte lika kategorisk för visst finns det gott om "miljömuppar" bland vegetarianerna, men jag gissar att koncentrationen minskar ju högre upp i åldrarna man letar.

      Nog tusan lönar det sig rent ekonomiskt! Åtminstone om man lagar mycket av maten själv (och gör man inte det får man ner kostnaden genom att börja göra det, oavsett om man äter kött eller inte). Som sagt, nästan inga livsmedel jag köper kostar över 40 kr/kilo. Vilket kött får man för det?
      Möjligen blandfärs och falukorv på extrapris, men inte mycket mer.

      Radera
    2. Det råder inte direkt någon brist på militanta köttätare …

      Wien-Lars

      Radera
    3. Det är i det här läget någon brukar säga "Men Hitler var vegetarian" med en anklagande min som att jag skulle behöva stå till svars för var en gubbe som dog 30 år innan jag föddes åt :-).

      Radera
    4. Mycket möjligt att "miljömupperiet" avtar med ålder, många rebelliska tingest brukar tendera att göra det. Mina "bekanta" är 28-38år ungefär, så de får kanske mogna på sig lite till :)

      Kan minnas följande köttprodukter inköpta under 40:- kilo senaste året:
      Fläskkarré: 20:-/kg
      Högrev: 29,90:-/kg
      Bacon: 24,90:-/kg
      Putsad kotlettrad (aka. "fläskytterfile") 40:-/kg
      "Helgskinka": 19:-/kg (försvinner lite i puts dock)
      Pollock: 29,90:-/kg
      Kvarts gris (=blandat kött): 40:-/kg styckat och klart.

      Och sen helfabrikatsmodeller aka. falukorv 13:-/kg, köttbullar 24,90:-/kg, fiskpinnar (sällan rea dock, så vet inte priset i skallen).

      En helgskinka med lika delar vitkål blir grymma kinagrytor som räcker i många dagar - kanske ska börja räkna bättre på portionskostnader.

      Jag vidhåller att det inte lönar sig (nämnvärt) ekonomiskt! Men visst kan man säkerligen få ner kostnaderna något om man håller sig till billiga råvaror, som morötter, vitkål, och sen nånting med protein i...bönor?

      Radera
    5. På samma sätt kan jag rabbla priser för bönor, ärtor, linser, rotfrukter, olika sorters kål och annat som ligger under 10 kr/kilo.

      Min totalsumma för mat är 663 kr/månad (https://sparosverige.blogspot.se/2016/04/vad-kostar-mat.html). Jag är tveksam till om någon köttätare kan komma ner dit, men med billiga råvaror och genom att handla direkt från bonden (kvarts gris lär väl vara det?) går det nog att göra mycket.

      Radera
    6. Just dessa använder vi en hel del i matlagning också, rivna morötter fyller ut köttfärs på ett fantastiskt bra sätt - billigt och adderar vitaminer (tror jag?).

      Vår totalsumma ligger på exakt 1700:-/månad i "willyskostnad" (ibland lidl). Två vuxna, två barn och en katt. 1700-663x2=374:-. 374:- kvar för 2 barn inkl. blöjor + kattmat + kattströ + skithuspapper + div. alufolie/plastfolie/etc låter lite lågt, men jag ska låta det vara osagt då jag har varit nöjd med att hålla 1700:-/månad. Ska ta och räkna på det nästa månad tror jag :)

      Märk väl att jag inte har någonting emot varken vetetarianer, veganer eller lufterianer - alla får göra precis hur de vill så länge de låter mig göra detsamma. Lufterian skulle man ha blivit - det verkar klart billigast, nackdelen verkar vara att man dör - och då förlorar man ju som du säger "ränta-på-ränta" :(

      Radera
    7. Det är kul att räkna på ibland, men jag tror att man måste göra en längre utvärderingsperiod för att få tillförlitliga siffror.

      Hur som helst tror jag både ni och jag är undantagen här och inte normen. Lufterianismen är klart billigast, men jag tror fortfarande att vegetarianism är god tvåa. Veganism är nog generellt dyrare, så där kan nog sparsamma köttätare tävla.

      Radera
    8. Jag kanske skulle göra ett experiment - äta vegetariskt i en månad och se om det blir pengar kvar i plånboken eller ej. Skulle ha hittat en månadsmatsedel eller nåt att följa bara.

      Radera
    9. Det borde finnas någonstans på nätet, men jag tror en månad är för kort tid. Med all mat man redan har i skåpen går det nog nästan att klara sig från att handla i några veckor, och det innebär ju inte att du blivit lufterian :-).

      Radera
    10. Haha, du har helt rätt. Problemet är ju att det är svårt att hitta typ "månads-matlista" med ekonomi i fokus - de människor som är som oss är tyvärr (eller tack och lov när man är hårdinvesterad i axfood?) lätträknade.

      Radera
    11. Du får väl ta en lista och modifiera den ur ekonomiaspekt. Här finns några länkar: https://sparosverige.blogspot.se/2016/09/lagst-matbudget-vinner.html

      Radera
  7. Snälla Micke dela med dig av några favoriträtter (recept).

    Vill så klart också spara några kronor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även om jag kan göra mer har jag gjort det flera gånger.

      Ärtsoppa: https://sparosverige.blogspot.se/2016/07/billigast-middag-vinner.html
      Blåbärspannkaka: https://sparosverige.blogspot.se/2016/10/blabarspannkaka.html
      Vegobiff: https://sparosverige.blogspot.se/2016/08/vegobiff.html
      Pizza: https://sparosverige.blogspot.se/2018/02/pizza.html
      Semlor: https://sparosverige.blogspot.se/2017/02/semlor.html

      Radera
    2. Tackar!

      Nu ska det redan skapligt ekonomiska levernet nå nya höjder.

      Dock tveksamt om jag slår dina 663kr/månad (663/30=22kr/dygn), återkommer med rapport.

      Ganska häftigt (som Mona säger) att man kan leva riktigt gott på ytterst få kronor.

      Radera
    3. Det märkligaste är att jag inte ens försöker. Jag letar billiga priser i affären, plockar gärna på mig storpack och extrapriser och märkte att det blev billigt, men det krävde två sexmånadersperioder av kvittoräknande innan jag insåg att jag faktiskt bara gör av med en dryg tjuga för frukost, lunch, middag, mellanmål och förbrukningsvaror.

      Radera
  8. Hatar man djur accepterar jag fullt ut att man inte vill äta dem. Lika så om man har svårt att se likdelar på sin tallrik. För det är ju vad det är. Men dubbelmoralen att vissa djur är helt okej att utnyttja för sällskap och gull (och dessutom utfodras med näring vi kan tillgodogöra oss som människor så som foder till hund och katt) eller med ensilage/hö från odlingsmark (häst och andra växtätare i pälsväg) förstår jag bara inte. Vi behöver gödsel. Vi behöver växtföljd. Vi behöver djuren. Dvs produktionsdjuren inte klappdjuren. = mellan vegansk/vegetarisk kost och rädda världen lätt som en plätt är en illusion. Lite av varje, varierad kost odlad eller uppfödd på de breddgrader du bor på. Ingen avokado, sojamjölk och mandlar. Inga inredningsbloggar. Ingen ny telefon. Ingen flygsemester. Ingen stadsodlad (med go belysning) basilika till pastan. Inga avkommor. Inga nya våroutfits. Inga sällskapsdjur du inte kan äta upp när det kniper. Vanliga spartips på en vanlig sparblogg helt enkelt. //livsmedelsproducent i Sverige som inte lärt sig den ädla konsten att producera fram mat till ica/axfood UTAN RESURSÅTGÅNG.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var mycket på en gång... Att samtidigt som man äter oxfilé förfasa sig över att andra äter kanin eller hund har jag aldrig förstått. För en indier är det lika hemskt att andra äter kor som det är för oss att någon äter katt, men ett djur är ett djur. Det hemska består väl i så fall i att människor som inte behöver äta djur ändå gör det. Andra har kanske inte lyxen att kunna välja.

      Att det skulle vara helt förkastligt att importera mat från andra breddgrader eller köpa nya kläder är jag inte helt med på. Med måtta, alla kan inte flyga överallt hela tiden, men att odla basilika under en värmelampa tror jag världen överlever.

      Radera