söndag 11 februari 2018

Ekomat humbug?

Om det man gör inte funkar måste man tänka om, inte bara på börsen. Om den som tränar blir skadad och sjuk stup i kvarten är det ingen vits att fortsätta träna enligt samma schema som tidigare. Går karriären eller företaget bakåt måste något ändras och den som håller på att tappa sina pengar måste byta spår innan plånboken är tom.

Nytt exempel! Ekologisk mat är varken nyttig för konsumenten eller miljön. Här är källan en dansk rapport, men professor Lars Bergström på Sveriges Lantbruksuniversitet säger att det finns omfattande forskning i samma riktning. “Samtliga experiment vi gjort visar att växtnäringsläckaget blir mycket större vid ekologisk odling.


Om detta stämmer är det inte bara privatpersoner som betalar för mycket för sin mat. Staten subventionerar ekomat för miljarder varje år, till skolor, sjukhus och andra vårdinrättningar. Enligt professor Bergström skulle extrapengarna man lägger på ekologiskt odlad mat i Sverige räcka till 3000 lärare. Ifall nuvarande prioritering varken gynnar elever eller miljö känns det som ett lätt val.

Uppenbarligen inte, för det här är ingen ny information som man inte hade en aning om för en vecka sedan. Hur kommer det sig – starka lobbyorganisationer, skygglappar hos beslutsfattarna eller ren och skär populism? Man blir nog inte Månadens medarbetare i kommunalhuset eller i det politiska partiet om man förespråkar att sluta servera ekologiskt eller att aktivt undvika miljömärkningar.


Men inte nog med att missriktade miljösatsningar bränner pengar helt i onödan. Det finns dessutom gränser för hur stora miljöanpassningar människor är villiga att göra. Varje gång vi läser att en återvinningschef erkänner att hans företag blandar soporna från returstationens olika kärl blir vi lite mindre benägna att sopsortera. Den dag ekologisk mat är nyttig är det bra om vi fortfarande tror på idén.

28 kommentarer:

  1. Svensk media verkar ha fått det om bakfoten. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/danska-forskare-kritiserar-svenska-nyheter-om-ekomat

    SvaraRadera
    Svar
    1. Festligt! Den här nyheten ska tydligen dras hur många varv som helst :-). Fast (för att försvara att jag ändå valde att skriva om det) det jag reagerade mest på i min länk var att Statens Lantbruksuniversitet tycker en sak medan samhällets beslutsfattare kör på i en helt annan riktning. Jag tänker att själva poängen med SLU är väl att ska hjälpa amatörer att förstå, men de kan inte gärna tvinga dem att lyssna.

      Radera
  2. Ang blandningen av sopor från återvinningens olika kärl så sker sorteringen idag ofta maskinellt när den kommer till avfallsanläggningen. Det handlar mer om att vår sophantering i bostäderna inte hängt med i utvecklingen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men om den sker maskinellt (fast inte i de exempel jag sett, där har företagen sagt en sak i upphandlingen, sedan inte efterlevt det), varför ska jag då behöva separera kompost, plåt, glas, papper osv?

      Radera
    2. Redan idag finns tekniken för att fixa det men det krävs en förändring i sophanteringen och i kommunernas hantering av sopor. Kanske inte när det gäller komposten men vad avser det övriga.

      Radera
    3. Jag tycker att det är relativt enkelt att slänga rester i olika burkar och påsar, men då vill jag ju att det är någon som har användning av det i andra änden, annars kan det kvitta.

      Radera
  3. Nu är tomtarna på SLU igång igen, tydligen. Den här typen av artikel dyker upp någon gång då och då. Saken verkar vara den att folket på SLU totalt har snöat in på växtnäringsläckage, dvs. huvudsakligen kväve och fosfor. Småsaker som giftiga och hälsovådliga kemikalier i jordbruket (besprutning etc.) verkar gå dem helt förbi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan ha rätt. Min egen erfarenhet från SLU låg helt på skogsbruk, och där upplevde jag att deras medarbetare var både kunniga och balanserade.

      Radera
  4. Planekonomi är alltid av ondo, det leder till felallokering av resurser, bristande konkurrens och utslagning av branscher som inte subventioneras.

    Det gäller oavsett om det är vindkraft, ekomat eller något annat. Finns det en marknad för det kommer det vara livskraftigt i sig självt utan subventioner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, subventioner, kvotering och annat externt skruvande brukar få bakslag så det räcker och blir över.

      Radera
  5. Det finns dessutom delade meningar inom SLU i den här frågan (jag har arbetat där, inom ett annat fält men kunde följa med lite grann i diskussionerna), där olika forskargrupper har olika ingångsvärden och agendor och därmed driver olika teser om ekologisk odling.

    Det visar på att frågan är komplex och egentligen inte kan förenklas på detta sett utan måste brytas ner i sina beståndsdelar så att man kan fatta beslut utifrån vad man prioriterar: är det minskade växthusgaser? minskad användning av mer eller mindre giftiga insatsmedel? maximerad areaproduktion? o.s.v, o.s.v.

    Min egen uppfattning är att den främsta anledning att köpa ekologiskt är att skydda jordbruksarbetare från att exponeras för giftiga ämnen. Men jag tror också att det konventionella jordbruket i Sverige idag sköts så pass bra att egenvärdet i att köpa ekologiskt producerad mat från Sverige är ganska lågt. Däremot köper jag ekologiska ägg och en del annat av djurskyddsskäl. Kött äter jag inte alls men skulle nog även köpa det ekologiskt om det blev aktuellt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant! Och kanske verkar det som att jag märker ord nu, men jag reagerar på att du pratar om forskarnas agendor. Ska verkligen statsfinansierade vetenskapsmän forska utifrån en agenda? Själv poängen med att betala dem med skattepengar borde väl vara för att få deras oberoende?

      Radera
    2. Jag delar anonyms uppfattning. Jag köper också ekologiskt livsmedel med anledning av arbetarnas exponering för kemikalier men om det ekologiska är mycket dyrare i förhållande till det icke ekologiska så avstår jag eftersom jag anser att jordbruket generellt har en hög nivå i Sverige. Jag skulle inte heller köpa utländskt ekologiskt framför konventionellt svenskt. Generellt när det gäller livsmedel så handlar jag svenskt. Speciellt besprutning är problematiskt för vissa av våra exportprodukter som t.ex bananer där jag köper ekologiskt.

      Alla har egna agendor eller utgångspunkter oavsett om de jobbar statligt eller privat. Jobbar du med kemikalier och kemikalieanvändning har du en ingång på ekologiska produkter än om du jobbar med näringsläckage eller minskade växthusgaser. T.ex jag som har jobbat statligt i olika former och nu jobbar privat inom samma område har tre olika ingångar till ett problem. Alla arbetsplatser har sina egna ingångspunkter och beroende på personalens bakgrund så har man mer eller mindre förståelse gör andras problem. Så mer rörlighet och mer nyfikenhet till alla organisationer.

      Radera
    3. Sen undrar jag ju hur mycket svenska jordbruksarbetare kommer i närheten av maten och därmed kemikalierna. Det är fler maskiner och dataskärmar än drängar och pigor på en svensk bondgård 2018.

      Jag är kanske romantiskt lagd, men om man som forskare har sin inkomst säkrad av staten tycker jag att den enda agendan man ska följa är att man vill hitta sanningen.

      Radera
    4. Problemet är att olika agendor ställs mot varandra. Ska du producera ekologiskt får (ofta) inte bekämpningsmedel eller växtgifter användas. Att försöka odla utan bekämpningsmedel kan fungera nåt enstaka år men kan lika gärna sluta med att skörden bara blir ogräs. Likaså användningen av konstgödsel, överanvöndning leder till ökat markläckage men utan blir skörden skral. Att odla helt ekologiskt leder då till ökada utsläpp per mängd produkt då utsläpp från transporter och jordbrukandet blir orimligt höga i förållande till den magra skörden.

      Dock är användningen av bekämpningsmedel i Sverige låg jämfört med resten av EU. Enligt SLU:s kemikalierapport från 2005 låg Sverige på ca 1 kg per hektar medan andra länder låg på mera, upp till ca 7-8 kg för Grekland, Italien och Portugal.

      Visst kan vi säkert bli bättre men viktigast är väl att fasa ut extrema gifter och minimera överanvändande och hålla nere transporterna. Försöker numera köpa mera okalproducerat och ratar bl.a. kött som flygit från Australien eller Argentina.

      Radera
    5. Ja, att köpa grekiskt har jag förstått sällan är liktydigt med bästa miljöval. Och visst känns det fel att köpa sydamerikansk frukt istället för skånska äpplen oavsett hur många svanar och pandor det är på förpackningen.

      Radera
  6. "Jag är kanske romantiskt lagd, men om man som forskare har sin inkomst säkrad av staten tycker jag att den enda agendan man ska följa är att man vill hitta sanningen."

    Ja, det där var veckans finaste uttalande. Det sorgliga är att det idag inte anses finnas någon sanning att följa, att allt är särintressen, eller agendor, som ni valt att kalla det i denna tråd. Att du skulle vara romantiskt lagd var det sista jag trodde! /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Joråsörru... :-). Men för att det inte ska låta som att det fanns erotiska undertoner kanske jag skulle säga idealistisk syn. Och det är klart att det finns sanningar! Såväl bekämpningsmedel som miljökostnader vid transporter måste gå att räkna på och svart på vitt konstatera om ekologiskt kostar mer än det smakar, miljömässigt.

      Radera
    2. Att vara romantiskt lagd har inte i första hand något att göra med erotik, det är bara ett missförstånd. Ett romantiskt förhållningssätt handlar i första hand om att se tillvaron ifrån en synvinkel som, utöver det rationella förnuftet, även tar hänsyn till känsla och intuition. Dessutom förknippas romantik med längtan efter djupare dimensioner av tillvaron, det outsägliga, det dunkla, det som går utöver det synbara, det ibland lite mystiska, men som ändå har en betydelse för människans liv. Nyckelordet är väl meningssökande istället för nyttoinriktning. Båda behövs och romantiken på slutet av 1700-talet växte fram som en motreaktion på den starka upplysningstron, dvs tron på att det rationella förnuftet ensamt kunde bidra till lösningen på tillvarons gåtor. /Eva

      Radera
    3. Ja, men idealistisk eller ljusblå funkar också :-).

      Radera
    4. Fan va djupt.
      Här hemma har vi också romantik.
      Frugan och jag har en lag : Står han ska han in.
      /Roffe

      Radera
    5. Ett tag hade jag en förhoppning om att denna tråd inte skulle spåra ur :-).

      Radera
  7. Du är go Micke.
    Får inte bli för seriöst ju.. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det får det, och ibland lyckas det. Jaja, kanske i morgon...

      Radera
  8. "Man blir nog inte Månadens medarbetare i kommunalhuset..."
    Haha där sammanfattade du dagens Sverige i en mening. Allt i Sverige handlar om att ingen får sticka ut, för då mobbas du lätt ut av gruppen. Därmed har Sverige fått en galet enfaldig ledning och förfall av samhället.
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. När det gäller negativ framtidssyn har du alltid en växel till ;-). Men visst är Sverige konsensusvärldsmästare och ibland är det väldigt dåligt.

      Radera
  9. Problemet är mer komplext än eko eller inte.
    Kolla på detta programmet som beskriver problemen från en annan vinkel.
    https://www.svtplay.se/video/13357996/sista-skorden/sista-skorden-1

    Tack för en bra blogg Micke. Har läst mycket av dina gamla inlägg och jobbar nu med att ändra vanor hemma. Vi har inte gått över till helt vegetarisk mat men minskat köttintaget till en 1/4 del samt på sätt sparat pengar. Äter uteslutande eko och närproducerat kött då jag har en gårdsbutik nära hemmet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är många delar på ett spett :-). Hinner inte se en timmes dokumentär nu, men ska försöka knöla in den framåt för den verkar intressant. Har hört en del om den tidigare också.

      Och tack för berömmet! Kul att höra, blir avundsjuk på det där med gårdsbutiken. Det är något jag verkligen vill utveckla i framtiden, att kunna handla mer mat utan mellanled.

      Radera