Det är så himla lätt att dra ner på
skolan för på kort sikt kostar det ingenting. Om årets tioåringar
får en dålig skolgång drabbar det inte samhällsekonomin i någon
större utsträckning förrän om runt tio år när de hade börjat
ge lite intäkter.
Problemet är att när man märker det,
och det gör man nu, då är det inte bara att öppna kranen och
släppa till resurser, ens om det hade funnits resurser i röret och inte
bara rostvatten. För om tweeten stämmer (och jag tvivlar inte) är
det inte bara elevernas kunskaper som brister utan även deras lärare
och i värsta fall deras lärare. Inte konstigt när man kan bli
lärare genom att låta slumpen fylla i högskoleprovet.
Även om utvecklingen skulle vändas nu
kommer det att ta decennier innan vi får bra lärare och
generationer innan de utbildar vettiga elever. Lyckligtvis finns
undantag både i den ena och den andra gruppen, men jag undrar om
dessa undantagsfall räcker för att försörja alla andra.
Fast det där med att vända utvecklingen är ju ändå hypotetiskt. Politikerna tävlar om vem som är bäst på att göra ingenting. Jan Björklund hade åtta år på sig att hitta gaspedalen. Fridolin... Ja, ni vet. Och nu sitter Anna Ekström på utbildningsministerposten. Återstår att se vem hon ska skylla på.
Fast det där med att vända utvecklingen är ju ändå hypotetiskt. Politikerna tävlar om vem som är bäst på att göra ingenting. Jan Björklund hade åtta år på sig att hitta gaspedalen. Fridolin... Ja, ni vet. Och nu sitter Anna Ekström på utbildningsministerposten. Återstår att se vem hon ska skylla på.
Tre starkt bidragande orsaker
SvaraRaderaDagis, inkludering, och mindre begåvade lärare.
Jag får en känsla av att många som känner sig kallade nu aldrig skulle kommit på tanken att försöka bli lärare på den tiden det fortfarande var ett aktat yrke.
RaderaOch tvärtom, många som kunde tänka sig bli lärare när det var ett aktat yrke vill inte jobba i det kaosett som svenska skolan är.
RaderaFullt förståeligt. Jag tyckte att det var en skitmiljö redan när jag gick i den och inte blir det bättre.
RaderaEnklare än så 1940-60 hade smarta tjejer i princip två val. Lärare eller sjuksyrra. De senaste trettio åren har de haft roligare och mer lönsamma alternativ. På det hela taget en bra utveckling i samhället, men katastrofal för skolan.
RaderaDagis suger därför att barn/vuxenkvoten är för hög. Förkrigstidens barn levde med tre generationer, dagens träffar sina stressade föräldrar tre timmar per dag. Ingen orkar uppfostra.
Inkludering ledde till omöjlig situation även före den stora invandringen. Om man har så stora skolor att det är minst tre parallella klasser kan man dela 90 ungar i fyra gruppen på (ungefärliga tal) 40 starkaste/med bra hemstöd, 20 medelmåttiga, 15 svaga och 10 hjälpklassmässiga. Humant för alla, utom självkänslepedagoger och man har börjat smyga tillbaka åt det hållet på en del håll, men det är 40 förlorade år. Om du tyckte jag räknade hjälpklassmässigt beror det på att jag sparade 5 till obs-klass. En eller två av de eleverna ska egentligen inte vara i skolmiljö alls.
Missriktad välvilja hos nyrika socialdemokrater med minnen från en orättvis förkrigsskola och en stark vurm för DDR ledde till nuvarande katastrof.
Det är inte så att jag vill ha tillbaka 1940-talet och visst finns det god utveckling också.
RaderaEtt problem med att försöka jämka ihop elever på olika nivåer tror jag är att man alltid lägger resurserna på de svagaste eleverna. Det anses bättre att snittkunskapsnivån är lägre ifall bara alla är ungefär lika dåliga. På det här sättet blir alla elever frustrerade över undervisningen.
Anna Ekström skyller på SD som tydligen ska sänka lärarlönerna med "tusentals kronor", det hade hon i alla fall tid att skriva i en debattartikel i Expressen.
SvaraRaderaDet låter helt tokigt att man sänker kraven på utbildningarna, detta kommer ju att leda till en nedåtgående spiral av allt sämre kunskaper, när Sverige istället måste ÖKA sin kompetens föra tt inte bli omåkta av andra länder. Konkurrens är bra, men tydligen anser Sverige att vi redan är "bäst klassen" så varför sträva efter att förbättra oss ytterligare. Om denna utveckling fortgår kommer vi antagligen endast vara kända för en sak och det är "hela världens socialkontor". På alla andra punkter där vi en gång var ledande kommer vi att bli frånåkta.
Titta bara på polisutbildningen, där är det helt fel att sänka kraven, enbart för att fler ska komma in. Så kan man inte göra. En polis ska förväntas prestera på ett visst sätt för att inte vara en fara för sig själv och andra, då polisen i fråga trots allt har en del farliga grejor i sitt bälte. Den typen av poliser som har figurerat i media senaste året, där man ansåg det nödvändigt att peppra en kille som inte var en fara för någon där han stod omringad på en innergård med ett plastvapen, eller där inte ens tre poliser räckte för att omhänderta en asylsökande som gick bärsärkagång. Ett rent skämt om du frågar mig.
Åter igen utmärker Sverige sig som landet där vi inte vågar ställa krav. Det SKA vara svårt att bli lärare, det ska inte vara nån sorts slaskutbildning där vem som helst kommer in. Då får man hitta på andra sätt att göra läraryrket mer lockande, men att sänka intagningskraven är helt fel väg att gå.
Ekström har räknat bakåt utifrån SD:s budget. Huruvida hon har rätt har jag ingen aning om. Vad jag däremot vet är att det knappast kan vara framtida budgetars fel att svenska skolan redan nu tappat mark i internationella jämförelser.
RaderaJag håller inte med om att Sverige kommer att vara "hela Sveriges socialkontor" om utvecklingen fortsätter, för gör den det finns inga pengar att dela ut.
Och det är väl där vi landar, både beträffande polis- och läraryrket. Pengar är inte lösningen på allt, men utan dem kan man inte handla, varken kompetens eller något annat.
Sen kan man ju undra över hur det kommer sig att Socialdemokraterna hela tiden vill marknadsföra SD? Ju mer Sossarna håller på i alla sina kanaler desto större blir SD och sossarna allt mindre. Men sossarna är väl trötta på att styra och har väl något internt dokument (hemligstämplat) där det står att målet är att sossarna ska få under 10% i kommande eller nästkommande riksdagsval.
RaderaAtt polisen enligt traditionell socialistiskt (socialdemokratisk) retorik är ett verktyg för borgarna är nog fortfarande levande inom partiet. Som sådant ska det naturligtvis oskadliggöras och/eller ställas om på sådant sätt att det inte kan användas emot oss socialister. Även efter eventuellt ändrade maktförhållanden i riksdag och regering.
Och vad ska man med högutbildade och duktiga lärare till - de kan ju vara fritänkare och agera efter eget huvud. Det är inget som statsmakterna vill ha, här ska det nämligen ageras enligt läroplan och ju mindre lärarkollegiet vet om (eller kan tänkas ta reda på) alternativ desto bättre
De är nog inte trötta på att styra, jag tror att de på allvar tror på taktiken. Varför begriper jag inte.
RaderaVet inte om andelen fritänkare är högre bland högutbildade, och om det i så fall gör någon skillnad huruvida utbildningen är bra eller dålig.
https://www.expressen.se/debatt/desperata-sossar-forsoker-skramma-en-hel-yrkeskar/
RaderaSamma där, ingen aning om det stämmer. Tänk om Sverige hade haft journalister, så kunde någon av dem lägga tid på att ta reda på vem av dem som faktiskt ljuger.
RaderaSkrev lite om detta inför "skolans dag" i september. Jag ser hur elever kommer till gymnasiet med allt lägre kunskaper och faktum är att jag är... rädd.
SvaraRaderahttp://fermentumvitae.blogspot.com/2019/09/om-den-svenska-skolan.html
Önskar dig allt gott!
/Sofokles
Intressant! Skrämmande att det kommer saknas så många lärare, särskilt om de som blir kvar inte håller måttet.
RaderaMen jag är rädd att jag stämmer in i Utlandsutdelarens tveksamhet inför friskolornas eventuella "glädjebetyg". De genomgår väl samma centralprov som alla andra elever? Är det inte så enkelt som att personer i skolvärden retar sig på att friskolorna får bättre resultat än de kommunala och letar efter alla halmstrån att förklara det på annat sätt än att marknad är bra?
För övrigt förstår jag inte alls din liknelse om att maratonlöpare gör femmilapass för att klara en 4,2-mara. Jag känner ganska många maratonlöpare och vet ingen som springer längre än maraton på träning. Förutom skaderisken skulle det kräva lång återhämtning som tär på träningstiden. Inte ens elitlöpare som snittar 20 mil i veckan springer femmilapass. Men nu sprang jag visst från ämnet ;-).
Alla lärare följer inte np betyget utan kan lägga högre. Trots riktlinjer från skolverket.
RaderaMen gör de det? Ger friskolor verkligen glädjebetyg?
RaderaNej det har jag inget belägg för. Jag menade inte just bara friskolor utan kan gälla olika lärare olika skolor. Vet lärare som satt en del högre betyg än np visar, fast detta på kommunalskola. Då anser väl läraren att eleven presterat bättre lektionsmässigt än vad proven visar och att det inte är ett glädjebetyg, men en annan lärare kan hålla mer på vad np visar, så därför kan lärare tycka att andra lärare gett glädjebetyg, blir en tolkningsfråga. Tror eg inte att det är hela skolor som gör så utan enskilda som kan jobba på friskola likväl som kommunal. Så tror inte att det är så bara för man är på friskola. Sen har jag läst påståenden om friskolor, men inget jag själv undersökt eller vet något om. Orsaker till att detta kan förekomma bland lärare: Lärare kanske har mer press att ge höga betyg på olika skolor. Eller enskilda lärare vill verka duktig och därigenom löneförhandla. Ett lönekriterium kan vara elevers resultat. Föräldrar tjatar och hör av sig. Eller olika lärare har olika syn på hur man tolkar kunskapskraven, behöver inte vara fel eller rätt bara att det finns tolkningsutrymme och olika personligheteter eller olika tolkningar på olika skolor. Nu har skolverket gått ut med att np ska vara vägledande.
RaderaSynd, hade hoppats få facit här. För ryktet om att friskolor sätter ogrundat högre betyg känns lika gammalt som friskolorna, men jag har inte sett bevis för det.
RaderaDessutom har man väl inte nationella centralprov i alla ämnen? Särskilt i grundskolan är det ju en massa mer eller mindre tramsiga ämnen som ingen skulle bry sig om ifall det inte vore för att betygen behövs för att ta sig vidare.
Ja som du skriver finns det rykten och jag skulle också gärna ta del av undersökning om detta.
RaderaDu har helt rätt i att proven inte genomförs i alla ämnen. Tex bild, idrott, hkk har inga prov. I år 3 genomförs prov i sv (sva) och ma, men inga betyg ges utan endast omdöme. I år 6 har alla skolor prov i sv (sva), ma och engelska. Kärnämnena. I år 9 sv (sva), eng, ma samt i något ämne i so och no. På gymnasiet är det sv, ma och eng. Finns prov i so och no som lärare/skolor frivilligt kan använda sig av.
Tror att med detta betyggssystem kommer man inte kunna garantera att alla ges likvärdiga betyg eller att glädjebetyg inte förekommer eller tvärtom att det även finns elever som missgynnats av lärare. Det är lätt att det blir inflation när alla ska kunna få beyget A. Det blir upp till läraren att tolka kraven.
Vet inte om det skulle vara enklare med gamla relativa systemet met betyg 1-5, där ca 7% får 5, Läraren följde givna procent men kunde tex ge färre 5:or och då tex ge fler 4:or. Lärare fick till viss del avvika från procenten. Men skulle aldrig kunna lägga 5or enbart. Här kan det då inte bli så mycket snack om glädjebetyg. Det skulle nog inte bli samma hets kring betyg. De som fick betyg 1 var godkända men tillhörde de 7% som var svagast i årskursen men ändå klarat ämnet, Problemet nu med sånt system blir väl om det är en mycket lågpresterande klass, då krävs inte så mycket för de högre betygen i just den klassen, där behöver det då kunna vara möjligt att avvika stort nedåt i betygssättning.
Jag föredrog siffersystemet även om skalan hade lite väl få steg. Men var betyget 1 verkligen godkänt? Jag trodde det var 2:a som ansågs vara det.
RaderaHelt rättvist blir det aldrig, det tror jag vi kan utgå ifrån.
Jo när du nämner det, så var det nog!?Tror det var så som du skriver att betyget 1 med tiden sågs som underkänt. Fick själv betyg i det systemet.
RaderaJag fick också betyg i det systemet, men det är snart 30 år sedan, så minnet är inte glasklart. Och några ettor eller tvåor fick jag lyckligtvis inte, så jag behövde aldrig lära mig vad de betyder.
RaderaSorgeliga saker hända ännu i den svenska skolan. Att de svaga blir än sämre kanske samhället kan hantera genom stödutbildning, praktiska utbildningar, lärlingsplatser eller i värsta fall socialbidrag. Att de bästa (som ska driva samhällsutvecklingen och få landet att behålla sitt försprång mot tredje världen) blir sämre är ett allvarligare problem. Statistik från de tekniska högskolornas diagnostika prov för nya studenter visar på en drastisk nedgång under perioden 1994-04. Är det en slump att den sammanfaller med nya gymnasieskolan 1994?
SvaraRaderahttps://fof.se/tidning/2016/11/artikel/aven-de-basta-blir-samre
Finns någon vd som raljerat över risken med att anställa annat än A-personer i ledningen. Helt plötsligt har en B-person kommit in i ledet och den kommer därefter anställa fler B-personer och snart kommer någon av dessa att anställa även en C-person och sedan kommer det att gå utför med företaget. Sedan finns det ju sätt att gardera sig mot denna utveckling; t.ex har "oraklet från Omaha" rekommenderat investerare att köpa aktier i företag som är så fantastiska att en idiot kan leda dem.
Just så! Den aspekten tycker jag väldigt sällan lyfts fram. Så länge alla är lika dåliga är det liksom okej.
RaderaBra idé att köpa aktier i företag som en idiot kan driva, men om till slut hela landets företag drivs av sådana investerar man nog hellre i ett annat land.
Jag jobbar som lärare och har som största kritik att möjligheten att koncentrera sig i sitt arbetsrum är ungefär lika stor som att möjligheten att pissa stående på tågtoaletten. Det är kolleger som kacklar i det oändliga om allt möjligt, elever knackar på och vill något o.s.v. Undervisningen i klassrummet har man själv ansvar för och det går att göra bra. Men miljön där man skall förbereda sig tar musten ur en. Jag skulle säga att bra lärare blir dåliga, mig själv inkluderat, av miljön. Jag förbereder min uppsägning från cirkusen.
SvaraRaderaVad säger dina chefer när du påtalar detta? För när det gått så långt att du är beredd att säga upp dig pga detta kan de knappast ha missat problemet.
RaderaHuga! Jag slängde ur mig kommentaren lite bittert. Jo, jag påtalade detta för ca ett år sedan. Jag föreslog att man skulle enas om att inte prata rakt ut i eller inte alls i arbetsrummet och att man inte skulle tillåta elever förutom på vissa tider säg mellan 13-14 på tis och tors. Det mottogs med entusiasm. Men sedan hände inget konkret. Det är nog svårt att ändra i en kultur som har etablerat sig under lång tid. Jag själv är relativt ny lärare från att ha jobbat med annat tidigare. Med kultur menar jag att man som norm pratar mycket och att man värderar ordet tyngre än vad jag är van vid. Det kan vara så att chefen genom att lyssna på min kritik och säga något i stil med "jag skall ta upp det på nästa arbetslagsmöte" upplever att denne faktiskt har gjort något. Jag vet inte. Det är skrämmande (och jag blir besviken, ledsen och bitter) att veta att kvaliteten på undervisningen blir sämre på grund av arbetarna inte har arbetsro och att de förstör för varandra genom att inte ha en uppsättning regler att förhålla sig till. Det är naturligt för människan att prata med varandra och därför svårt att låta bli, därav krävs tydliga regler om var och när man pratar. Tänker jag.
RaderaSjälv jobbar (och bor) jag i ett hus där det renoverats en del. Då sitter jag med hörselkåpor vid datorn. Jag tror inte att jag skulle höra om någon försöker få kontakt med mig då. Kanske skulle funka även i lärarrummet.
RaderaJag har provat det. Då kommer någon och knackar mig på axeln. För ett tag sedan var det en person som avbröt mig för att fråga vad jag tänkte på. Helt otroligt! Jag har givetvis eget ansvar här, jag behöver bli lite mer otrevlig. Jag beundrar de lärare som utstrålar att vara så oerhört tråkiga eller sura att ingen vill prata med dem. Någon gång har jag pratat med dessa gamla rävar och de har en hel del vettigt att säga. Ironiskt nog upplever de nog mig som en störande jävel som vill stjäla deras uppmärksamhet.
RaderaAh, trodde det var en smart idé, men det funkar nog inte om dina kollegor är helidioter.
RaderaHar en god vän som arbetar som lärare, för en tio år sedan gav hon upp att arbeta som lärare i en "socialt belastad" skola i malmö och pendlar till en skola i en kranskommun. Hon gick ner ganska mycket i lön plud tappar över en timme om dagen i pendeltid men får syssla med att vara lärare istället för en jourhavande uppfostrare.
SvaraRaderaJag förstår valet.
RaderaLäste till lärare när det fortfarande ställdes hårdare krav för att komma in på utbildningen. Nu har jag slutat som lärare och kommer nog aldrig jobba med det igen. Känner flera duktiga lärare med lång erfarenhet som också vill säga upp sig. De står inte ut. Är så nöjd över att jag lämnat skolvärlden.
SvaraRaderaDet förstår jag. Näst efter vården är det den arbetsplats som skulle ta emot mest för mig.
RaderaLöner och hyra för skolans lokaler verkar stiga mer än vad de flesta skolorna får i ökade anslag. Det kommer bli svårare med finansiering och beslut kring vad man måste dra ner på. Dra ner mer på personal (lärare eller elevstödjare), läromedel eller skollunch? Även större klasser givetvis om man på skolan inte redan ökat. Tror det är de troligaste åtgärderna.
SvaraRaderaLite intressanta länkar för de som orkar läsa om skola gällande ekonomi och tystnadskultur.
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/dOz8MA/tystnadskulturen-rader-i-den-svenska-skolan
https://tankesmedjanbalans.se/skolnedskarningskartan-hur-gor-kommuner-nar-de-sparar-pa-skolan/
http://tankesmedjanbalans.se/wp-content/uploads/2018/06/Budgetgranskning-2018.pdf
https://skl.se/download/18.7fdee1ba16dcb4999d646783/1571659045514/Ekonomirapporten-Oktober-2019.pdf
Tur att man gått ut skolan :-).
RaderaVerkligen tur:) Men trist för barnen att det bara verkar blir värre...
RaderaSom tur är har vi Skolverket som kommer ordna upp detta? Nej, just det ja. De lade istället förslag om att avskaffa både svenskundervisning och historia, i utbyte emot indoktrinering i genusteori.
SvaraRaderaBetänk även att dagens pensionssystem är upplagt som ett kontrakt mellan generationerna. Ska det bli någon pension i framtiden så vill det till att de förmår åstadkomma något de unga. Men, det kanske inte spelar någon roll det heller, för politikerna lär väl ändå skänka bort alla pengarna i bistånd eller andra bidrag.
Det går fort nu, på resan mot U-land. Fast tydligen inte så pass fort att gemene svensk ännu begriper det man kunde inse för 10 år sedan.
Mvh investera-pengar.blogspot.se/
Troligen är det därför vi släpar efter omvärlden, för att vi haft för lite genusstudier. Eller inte...
RaderaÄr det bara jag som tycker att det är tröttsamt med medelålders män som gnäller på genusteori? Tror ni på allvar att världen i ett trollslag skulle bli bättre om vi INTE studerade det? Det finns ju en anledning till att genusteori "finns", och även om en inte tror att det är viktigt, är det alltid viktigt att lyssna på andra och hur de ser på världen.
RaderaJag är själv medelålders man, men har genom min sambo "tvingats" läsa på om ämnet. Och det är intressant, att se världen från någon annans ögon även om synen kanske inte alltid stämmer överens med ens egen.
Trevlig lördag!
Nej, det är inte bara du. Det finns fler extrema vänstermänniskor för vilka ideologi alltid trumfar fakta.
RaderaÄr du på allvar intresserad av ämnet och inte bara vill bekräfta dina egna åsikter rekommenderar jag den norska dokumentärserien Hjernevask: https://www.youtube.com/watch?v=E577jhf25t4
Men att du lyfter fram det faktum att jag är medelålders man som en antydan att jag därigenom vet mindre tyder på att det inte handlar om att jämföra kunskaper utan använder dig av förenklande plakatpolitik.
För de som är genuint intresserade av en mer djupgående analys rekommenderar jag att ni lyssnar på någon som faktiskt vet: https://larafranlarda.com/133-radda-det-svenska-skolsystemet/
SvaraRaderaJag håller med om att det är förjävligt att kraven sänks på våra utbildningar, samtidigt måste en betänka att det behövs en viss mängd lärare. Så hur löser en det problemet på kort sikt?
Själv är jag civilingenjör med 25 års erfarenhet av avancerade beräkningar, och funderar på att om några år läsa Kompletterande pedagogisk utbildning för att bli lärare, när portföljen betalar merparten av "lönen". Men ... jag har tydligen inte tillräcklig teoretisk kunskap att bli lärare i matematik på gymnasiet. Så där är kraven höga, väldigt höga kan jag tycka.
Ja, att lyssna på en docent med lärarerfarenhet samt Lärarnas tidning, som är det jag länkar till ovan tyder kanske på att jag inte "är genuint intresserad". Jag menar, eftersom deras bild inte överensstämmer med din.
Radera