tisdag 19 maj 2020

Låt företag dö

Flygbranschen verkade överetablerad redan innan en pandemi slog undan landningsställen för den, och efter bara någon vecka behövde Norwegian statligt stöd. Förra veckan krävde Jacob Wallenberg, storägare i SAS, att ägarstaterna skickar in mer skattepengar även i det bolaget.


Och flyget är långt ifrån ensamt. Reseindustrin kräver pengar, hotell, turism, detaljhandel, artister... Alla som drabbats ekonomiskt vill ha pengar. Det är fullt förståeligt och gäller inte bara nu. Genom åren har massor av branscher och företag krävt och fått hjälp att överleva, det är allt från varvsindustri till skotillverkare.

Men bara för att något går dåligt är det inte automatiskt rätt med konstgjord andning. ”Den tuffa situation bolaget nu hamnat i ställer frågor om hur viktig flygtrafiken är för Sverige, Danmark och Norge”, säger Jacob Wallenberg om SAS, men är flygtrafiken viktig kommer någon att tillhandahålla den. Om det sedan blir nuvarande SAS och Norwegian, köparna av konkursbona eller några andra avgör marknaden.


Personer som Jacob Wallenberg brukar ha en stark tro på marknaden, men när det svider i den egna plånboken måste den räddas av andra. Så funkar inte marknaden och det vet han. Egentligen.

35 kommentarer:

  1. Helt rätt. Finns det ett behov i en marknadsekonomi kommer någon att tillhandahålla produkten. En favorit bland många sparare är denna Xact Högutdelande. Nu siktar man på att dela ut fyra gånger per år. Helt enkelt för att spararna älskar att bokföra sina utdelningar. Xact anpassar produkten efter behovet helt enkelt.

    Hoppas verkligen inga pengar kastas in i detta SAS.

    Mvh

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag äger själv Xact Högutdelande, men tycker tvärtom att det är bökigt med utdelningar. Vore nästan bättre om den automatiskt återinvesterades i fonden. Vill inte ha FLER utdelningar, jag vill ha mer pengar :).

      Radera
    2. Ja så är det ju. Man får antagligen mer courtagekostnader på det här sättet. Dock tycker jag det är bra med kvartalsutdelningar kontra klump. Men det måste finnas någon vinning för det vilket jag är osäker på om det finns.

      Radera
  2. Fast fallet SAS är ju lite speciellt då staten är störste ägare.
    Wallenberg hade ju kunnat göra det lite smartare dock genom att begära att styrelsen gör en nyemission för att rädda bolaget.
    Svenska regeringen hade då haft valen att
    1. Kliva in med pengarna för att garantera emissionen och dra politiska poänger på att det är ägarnas ansvar att rädda bolag, inte statens
    2. Bli utspädd i sitt ägande och förlora skattebetalarnas andel och därmed liga pyrt till i nästa val
    3. Sätta SAS i konkurs och förlora val för all framtid då de hade varit direkt ansvariga föra 10.000 tals arbetslösa som blir effekten av om SAS går omkull. Sen att de kanske får andra jobb behöver inte oppositionen bry sig om :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Egentligen ingen skillnad, det är ju fortfarande skattepengar. Möjligen rättfärdigar det (lite) att Wallenberg ropar på staten utan att själva göra något.

      Jag tror faktiskt inte att väljarna skulle straffa de politiker som har modet att låta marknaden vara marknad, men jag kan ha fel.

      Radera
    2. Jag tror på marknaden och inte på statliga bidrag, varken till bolag eller privatpersoner. En av staten garanterad nyemission är således mitt förslag.

      Radera
    3. Mitt Sverige garanterar inga nyemissioner, för att parafrasera vår statsminister ;-).

      Radera
  3. Hade det inte varit så att Miljöpartiet hade ställt till det fullständigt för flyget hade jag hållit med dig. Men flyget har tvingats konkurrera med villkor som är fullständigt irrationella.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den risken finns ju i alla företag som jobbar på statsreglerade marknader. Ingen kräver att staten borde hjälpa gamblingföretag med problem.

      Radera
  4. Är det ingen som känner igen den gamla goda socialistiska "Den brända jordens strategi"?

    På tretti och fyrtio talet, var nationalsocialister och socialdemokraterna tajta.

    Nationalsocialisterna hade sin "den slutliga lösningen" på sitt upplevda problem, nu har socialdemokraterna sin slutgiltiga lösning på sitt demografiska problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känner till begreppen, men ser inte riktigt kopplingen mellan nationalsocialister, demografi och statligt stöd till svenska företag 2020.

      Radera
  5. Är väl ganska enkelt:
    Om staten går in så fort det krisar så ger man ju inte direkt företagen bilden av att de måste ta ansvar och då kan de ju ta större risker när saker flyter på. Då är det lätt att förstå att man borde tagit ansvar men göra ett tappert försök pga "det brukar ju alltid fungera".

    Detsamma gäller också privatekonomi där man så fort det börjar krisa ordentligt nu ska lätta upp krav för A-kassa och liknande, ger ju inte direkt folket mer incitament att vara med (eller ta ansvar för att klara sig på annat sätt) när det går bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det blir ju den signalen, och till de som trots allt sköter sig ger man signalen att det har ni ingenting för, vi kommer ändå hålla era konkurrenter under armarna.

      Det är därför "snälla föräldrar" som ger sina barn allt de pekar på inte alls är så snälla när det kommer till kritan.

      Radera
  6. Frågan är vilket samhälle vi vill ha. Vill vi att även de sämst bemedlade ska ha ett hyffsat liv måste staten stötta. Renodlad marknadsekonomi är bra om landet är i fullständig kaos och de på samhällets botten inte kan få det sämre. Marknadsekonomin är hänsynslös, girig och saknar empati. Det är bra egenskaper i vissa lägen men i samhällen som har kommit längre och vill lyfta även de på botten duger det inte. Staten och kapitalet måste helt enkelt sitta i samma båt och ssmarbeta dynamiskt.

    Vad detta har med SAS att göra vet jag inte. Det där med nyemission är kanske en smidig väg för staten att backa ur sitt engagemang.
    /nils

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med om att vi kommit en bit från ämnet, men jag svarar på de kommentarer som kommer.

      Du tycks förutsätta att det alltid är bättre att hjälpa. Samtidigt kan ju slutresultatet när staten hjälper företag bli att dessa slutar se om sitt eget hus eftersom de vet att de får hjälp om det kniper.

      Och statens kaka är inte oändlig. Som en direkt följd av ett gigantiskt räddningspaket för företag och/eller branscher som inte har kraft att klara sig på egen hand kommer canceroperationer skjutas upp, åldringar dö för att det inte finns syrgas och skolelever ramla ur andra säkerhetsnät. Politik är inte främst att prioritera utan att prioritera bort.

      Radera
    2. Jag uttrycker mig kanske oklart. Det är inte alltid bättre att hjälpa, verkligen inte. Men en riktad tidsbegränsad hjälp i vissa situationer är bra. Eftersom staten och näringslivet lever i symbios kan det kosta mer för staten att inte hjälpa. Det är lättare att lägga ner företag än att starta nya och då hamnar kostnaden iallafall i statens knä. Om man nu inte tillämpar strikt marknadsekonomi där var och en får klara sig bäst de kan.

      När det gäller SAS kan man ju inte precis säga att de har fått tidsbegränsat stöd. SAS har väl nästan aldrig stått på egna ben och därför är det nog inte fel om staten backar ut ur sitt ägande. Men detta handlar om prestige för att ha ett "nationellt" (?) flygbolag ingår i begreppet framgångsrik stat. /nils

      Radera
    3. Aha, jag uppfattade dig mer kategorisk. Och låter kanske så själv. Det finns lägen när staten bör hjälpa, det är ju det en stat ska göra. Men i vissa av de drabbade branscherna (som rese- och flyg-) har det länge funnits sjuka element och behov av att tänka nytt. Om då staten pumpar in mer pengar blir det kanske aldrig någon ordning.

      För min del tycker jag att det ligger betydligt mer prestige i att ha ett eget försvar eller att i en stor skogsnation som Sverige ha egna plan och helikoptrar som kan vattenbomba istället för att vara beroende av att polacker och italienare kommer hit och hjälper oss när det brinner.

      Radera
  7. Personligen är jag mer beredd att skjuta pengar till infrastruktur såsom SAS och tågtrafiken om man utgår från devisen att hela landet ska leva och inte bara våra storstäder. En konkurs riskerar att leda till stora transportproblem från de norra delarna av landet. Ser man dock från ett strikt södra Sverige perspektiv så kan vi ju låta det gå i konkurs. Skåningarna och Göteborgarna kan väl ta tåget.

    Däremot är jag betydligt mindre intresserad av att rädda restauranger, butiker och andra tjänsteverksamheter.

    Försvaret har vi ju inte haft någon nytta av precis så den kostnaden kan ifrågasättas. Eftersom de verkar ha svårigheter att flyga i närheten av vindkraftverk så kan vi istället omringa Sveriges gränser med vindkraftsverk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns behovet av Norrlandsflyg (och det gör det helt säkert) kommer någon att leverera, det är jag helt säker på, men det är svårt att konkurrera med ett företag som har staten i ryggen i vått och torrt.

      Håller med om att försvaret levererat dåligt och jag är inte säker på att pengar är lösningen där. Det enda vindkraftverk levererar är nog fågeldöd och usel miljö, att det ska hindra en invasion tror jag mindre på.

      Radera
    2. Nyttan av försvaret är svår att mäta eftersom en stor del av nyttan är att vara avskräckande. Dvs framgångsscenariot är att vi inte blivit invaderade.

      För att förstå Försvarsmaktens aversion mot vindkraftverk så måste man inse att det är nödvändigt att flyga på låg höjd för att undvika att bli upptäckt av fienden via radar. Ju lägre desto bättre skydd.
      I fredstid gör man inte dessa lågflygningar där det finns människor eftersom det skulle spräcka varenda trumhinna och glasruta i närheten. Men i en krigssituation så kommer man vilja ha möjlighet att lågflyga över så stora ytor som möjligt. Varje vindkraftverk/mast/skorsten kan då liknas vid att ställa ut en betongklump på motorvägen, bara det att man åker 2000 km/h istället för 110 km/h.

      Radera
    3. Att vi inte blivit invaderade känns som mindre av försvarets förtjänst och mer för att ingen vill ha oss.

      Jag ska aldrig flyga i 2000 km/h, men hatar vindkraft ändå. Det verkar vara det absolut sämsta, dyraste och mest miljövidriga sätt att framställa elektricitet. Särskilt i ett land där temperaturen då och då går ner på frysnivå.

      Radera
  8. En aspekt är att fungerande flygtrafik är en samhällsviktig funktion. Därför är det ett statligt ansvar att den fungerar även under kriser o krig. Det var dåliga erfarenheter under andra världskriget som gjorde att SAS en gång bildades och samägdes av staterna i Danmark,Norge,Sverige. Jag ser detta som en del av vår beredskap som nog alla nu är överens om är sorgligt försummad.

    Med detta sagt anser jag att marknadskrafterna ska råda, så långt möjligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fungerande flyg är samhällsviktigt, men det betyder inte att det måste vara samhället (staten) som levererar.

      Radera
    2. Nej det stämmer, men hur annars säkerställa det? Avtal med vem?
      En trend i tiden är att avtal man ogillar kan man bryta.

      Radera
    3. Om avtal kan brytas hur som helst hjälper det inte att avtala, men då får man väl skriva avtalen på ett sånt sätt att det kostar för mycket. Det har funnits infrastruktur längre än det funnits stater, så det känns inte som oöverstigliga problem.

      Radera
    4. Det mesta är inte oöverstigligt, men kan kosta mycket mer än ursprungligen tänkt, kanske i en krissituation orimligt mycket. Jag menar att den pågående krisen visar hur viktig beredskap är, det handlar inte bara om att ha tillräcklig och rätt utrustning i lager.

      Radera
    5. Visst kan det bli dyrt hur man än gör, men som man säger på börsen: Släng inte bra pengar efter dåliga. Om SAS inte är värda att rädda är det bättre att spara pengarna. Hur det är med det vet jag inte, men Norwegian känns vansinnigt att slänga mer pengar på, de borde ha fått somna in redan innan den här krisen.

      Radera
    6. Mitt svar handlar inte direkt om SAS eller något annat specifikt flygbolag. SAS krisar ju regelbundet så snart det inte är högkonjunktur, och är inte definitivt inte på egna meriter värda att rädda.

      Det handlar för min del mer om hur man till rimlig kostnad och utan avbrott kan upprätthålla den samhällsviktiga flygtrafiken, även under kriser.

      Radera
    7. Och det är där jag tror att man istället bör ge marknaden optimala förutsättningar. Sedan löser den sånt. Börjar man peta in krispengar och nödresurser får man varken billig eller livskraftig service.

      Radera
  9. Problemet för flygbolagen är att kunderna har en förväntan om priser som är långt under vad som egentligen är rimligt. Därför måste beläggningen på planen vara höga liksom turtätheten.

    Wallenberg har råd att flyga privatflyg om han tycker det behövs och skulle ha råd att betala för ett nischbolag med SAS kvalitet, för han betalar redan idag mer för sina biljetter och loungeförmåner. Det är kunder som Wallenberg som flygen drar in pengar på, sedan fyller de ut med marginalbiljetter som egentligen säljs till förlust bara för att ha en hög beläggning.

    Kan tycka att fler borde fråga sig hur det kan vara möjligt att flyga utrikes för några hundralappar när man knappt får en tågbiljett mellan Göteborg och Stockholm för samma pris...

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Därför måste beläggningen på planen vara höga liksom turtätheten."

      Eller också fokusera på beläggning, på bekostnad av turtäthet. Det gäller förresten även tåg och bussar. Det är inte självklart att man ska kunna resa exakt när man vill.

      Ja, när jag åkte mycket mellan Göteborg, Stockholm och Malmö tog jag ofta flyget eftersom det var billigare än tåg, vilket känns helt galet.

      Radera
    2. Känns det verkligen helt galet?
      Jämför infrastrukturbehoven för tåg kontra flyg på sträckan Stockholm-Malmö.
      Tåg: 600km järnväg, ett tåg. Samt underhåll av dessa.

      Flyg: Två flygplatser(asfaltsytor), ett flygplan. Samt underhåll av dessa.

      För 100 år sedan kunde kalkylen gå ihop eftersom underhållet kunde skötas av lågavlönade. Idag ser det annorlunda ut.

      Radera
    3. Spåren ligger ju redan där. Jag förstår att de, liksom flygplanen, måste underhållas, men jag fattar ändå inte hur en flygbiljett kan kosta hälften mot att skumpa ner med SJ på 3-5 timmar.

      Radera
  10. Jag tycker vi gör som så att vi plundrar Miljöpartiets partikassa och skickar in de pengarna i SAS. Det är inte mer än rätt så, med tanke på att de gjort allt i sin makt att sabotera, i tron att de åstadkommer något önskvärt och vettigt.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om de tror att de gör något bra ska jag låta vara osagt, men att plundra partikassor känns som fel väg att gå :).

      Radera