onsdag 13 maj 2020

Synd om unga ... igen

Idag skriver jag om ett mejltips från Christoffer. SVT gör ett knäck som går ut på att det är synd om ungdomar eftersom de inte har råd att köpa sitt boende. Riksomfattande reportage, så det spelar nästan ingen roll var de bor, det är synd om dem ändå.

Vi börjar med rubriken ”Kommunerna där unga inte har råd att köpa lägenhet”. För SVT är det alltså en ”överraskning” att tjugoåringar med ”normal inkomst” inte har råd att köpa lägenhet i exempelvis Sigtuna, Åre eller Vellinge, men däremot i Vindeln, Älvsbyn och Ovanåker.


Utan att ha funderat över vad tjugoåringar har råd med sedan jag själv var tjugo kommer ingenting av detta som en överraskning för mig. Möjligen att det skulle vara så dyrt att skaffa en lägenhet i Växjö. Det känns inte som en expansiv stad med hårt tryck på alldeles för få bostäder, men jag kan ha fel.

Sen är det kanske inte en mänsklig rättighet att kunna köpa sin första bostad i ett attraktivt område när man är tjugo, särskilt om man inte kommit ut i arbetslivet. Det betyder inte att de aldrig kommer ha råd eller att hyrorna måste sänkas så att alla kan spara ihop till en kontantinsats inom ett år.


Men att unga har liten köpkraft är verkligen ingen nyhet, knappast för SVT heller. Läsarnas/tittarnas reaktioner var ändå förutsägbara. Man varnar för marknadshyror (som av någon anledning alltid förutsätts bli högre) och kräver ”ett nytt grönt miljonprogram med låga hyror”. När någon skriver att man måste spara för att ha råd att köpa ett boende får han svaret ”Hur gör du det när halva lönen går till hyra?” Ja, vad sägs om att spara och investera en del av den andra halvan?

Trots högt skattetryck har svenska ungdomar stora möjligheter att spara pengar. De kan bo kvar hemma något år extra och spara alla pengar de tjänar, de kan ta ett extrajobb och hitta olika sidoinkomster. Eller också kan de sitta på Facebook och gnälla över att världen är orättvis för att deras ekonomi är sämre än föräldragenerationens. Det kommer inte jämna ut den skillnaden, men kanske känns det bättre?

72 kommentarer:

  1. När jag var 20 bodde jag hemma, hade precis gjort klart lumpen och funderade på vad jag skulle bli när jag blev stor då barndomsdrömmen om att bli polis inte riktigt kändes aktuell längre.

    Nej jag begriper inte varför alla ska ha möjlighet och rätt att bo var och när de vill oavsett sin egen situation.

    Det är helt vrickat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och DET är inte nytt för denna ungdomsgeneration. Att försörja sig är ett steg i att bli vuxen och man kan inte hoppa över de steg man tycker är jobbiga och överlåta dem till samhället.

      Radera
    2. Sen kan man ju vidare diskutera vad ha råd med betyder.

      1. Du får inte låna oavsett vad, allt ska betalas kontant?
      2. Du får låna men endast till en av staten reglerad summa?
      3. Du får låna men lånet ska betalas till baka på X antal år?
      4. Äh vafan ta lite pengar, räntan är 0 och du behöver aldrig betala tillbaka?

      Alla fyra scenarion är sannolika och ligger inte långt från verkligheten under olika perioder och så klart klarar sig olika personer olika bra under olika förutsättningar.

      Radera
    3. Just nu gäller 5. Du får låna om långivaren bedömer att du klarar av räntan och om du kan hosta upp startkapital och amortera enligt lag.

      Själv hade jag gärna sett lite mer av 3 med inslag av 1.

      Radera
    4. Hej, förstår inte riktigt argumenten om att bolån måste betalas tillbaka inom xx år. Jag håller med om att om man lånar till en bil, så kommer denna att sjunka i värde, och det gäller då att lån understiger värde på bil. Men de flesta bostäder kommer inte sjunka till 0 i värde inom 50 år. Har man en belåning på - säg - 50%, så har ju banken täckning för ett prisfall på halva värdet. Så, så länge eget kapital är positivt ser jag inte riktigt vitsen med att få ner bolånet till 0, varken från långivare eller låntagares sida. :)

      Och när jag ändå har kommit igång. När skulle marknadshyror leda till lägre hyror jämfört med nuvarande reglering? Försökte komma på exempel utan att lyckas. :)

      Radera
    5. Problemet med lån för stora för att någonsin betala tillbaka är att de ökar risken för bostadsbubblor. En bostad kommer troligen inte att, som en bil, sjunka till 0, men vid en allmän finanskris i kombination med att den enda stora arbetsgivaren flyttar från orten kan det sjunka rätt långt ändå.

      Jag tror att många mindre orter med ett (ofta kommunalt) bostadsbolag redan idag inte skulle behöva oroa sig för högre hyror om marknadshyror infördes.

      Radera
  2. Marknadshyror är problematiska för de ökar segregationen och höjer hyrorna i områden med bostadsbrist.

    I Malmö ska kommunen bygga ett hus med små lägenheter, 18 kvm. Inte bara för studenter utan för vem som helst. Det är ett bra initiativ.

    Vi får nog vänja oss vid mindre bostadsyta och lägre standard framöver, om nu byggnormen tillåter det. Vi har antagligen levt över våra tillgångar och måste förr eller senare backa bandet. Om än motsträvigt.
    /nils

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och varför är ökad segregation ett problem? Kan den förresten bli så mycket större? Och om hyrorna höjs i områden med bostadsbrist är väl den logiska utvecklingen att det byggs fler bostäder där? Som det är nu vill inget bolag bygga hyresrätter eftersom det inte går att tjäna pengar på dem.

      Låter absolut logiskt, och jag känner ingen motsträvighet. Då är det nog värre med byggnormerna (och de som skapat dem).

      Radera
    2. Segregation delar upp samhället i vi och dem. Det leder i förlängningen till konflikter. Jag tror inte att samhället vinner på fler områden som Rosengård. Råkar du vara född där har du en betydligt tuffare väg att gå för att förbättra din livssituation än om du råkar födas på fina gatan.

      Ju fler kontakter du har med människor från en annan social tillhörighet än du själv, desto mer förstår du att vi alla i grunden är ganska lika.

      Det finns inga enkla lösningar men de hyresrätter som byggs idag har ingen från Rosengård råd att flytta om i. Med fri hyressättning blir det ännu färre.

      Radera
    3. Jag tror inte heller att Sverige vinner på fler områden som Rosengård, men segregation är något vi väljer frivilligt. Vill vi umgås över etnicitet och samhällsklasser så gör vi det. Vill vi inte tror jag inte på påtvingad integration genom att som man exempelvis gör i Göteborg nu hindra elever att följa sin klass från ett stadium till ett annat.

      Många i exempelvis Rosengård har egentligen inte råd med några hyresrätter eftersom de inte heller idag betalar sin egen hyra, men genom att bygga nya, dyrare hyresrätter minskar trycket på de i mellanskiktet. Det innebär inte att en 20-åring i Rosengård har råd att flytta till en fyrarummare på 80 kvm i Limhamn, men det är ett steg på vägen.

      Radera
    4. Segregation är inte något vi väljer frivilligt. De barn som växer upp på Rosengård har ju inget val utan skolas in i den miljön vilket präglar dem för livet. De härmar ju sina föräldrar.

      Tycker vi att det är bra att de där håller sig på sin kant, så gör vi inget. Vill vi nå längre än så är blandade klasser i grundskolan en bra början. Det du lär vid ung ålder präglar dig för resten av livet. Kunde vi blanda även vuxna lite mer vore mycket vunnet.

      Jag tror mer på mångfald än enfald.

      Radera
    5. Visst tusan väljer vi det frivilligt! Hur många procent muslimer väljer aktivt att umgås med svenskar och hur många svenskar söker aktivt upp muslimer från exempelvis Somalia? Hur många svenskar hoppar jämfota av glädje när deras barn blir tilldelad en skolplats i ett "utanförskapsområde" med en minoritet etniska svenskar? Tror man att det är fler än en på hundra har man nått peak enfald.

      Så svaret på "Tycker vi att det är bra att de där håller sig på sin kant, så gör vi inget" är att på gruppnivå gör vi bevisligen det. Alltså innebär blandade klasser i grundskolan ett tvång, där vi dessutom inte får välja hemskolning för att slippa undan eftersom Sverige är ett av få länder där det är totalförbjudet.

      Radera
    6. Kan man få en länk till att "kommunen" i Malmö ska bygga lägenheter. Eftersom en "kommun" inte får bygga lägenheter för "vem som helst" vore det roligt att se hur det gått till. Om det nu är sant givetvis.

      Radera
    7. Inser i efterhand att personen förmodligen tror att det kommunala bostadsbolaget är "kommunen".

      Radera
    8. Jag fattar att en kommunalt bostadsbolag är fristående, men är inte ett helägt bostadsbolag (MKB i detta fall, gissar jag) inom felmarginalen för uttrycket "kommunen"?

      Radera
    9. Jo. Jag är byråkrat så jag är inget föredöme vad gäller flexibilitet :(

      Radera
    10. Haha! Du har sjukdomsinsikt i alla fall :).

      Radera
  3. Vet inte om det var bättre förr, iallafall inte i Stockholmsområdet, bodde i andra hand i sex års tid på olika adresser som ung, först när jag var i tjugofemårsåldern fick jag eget kontrakt, det här var på 80-talet.
    Har bott några omgångar i London som har marknadshyror. Mina lärare (3 st) i trettiofemårsåldern delade boende med 4-5 andra för att det är så dyrt att bo. En bekants son har bott hemma hos föräldrarna i flera år efter skilsmässan, är i fyrtioårsåldern, snickare, har ej råd med eget boende. Vet fler exempel där inte direkt purunga barn bor hemma hos sina gamla föräldrar, just i London och även på andra ställen i Storbritannien.Att få ett eget hem är inte bara ett problem för unga där, utan det gäller även upp medelåldern.
    Efter det jag har sett, tror jag inte det blir bättre om marknadshyror skulle införas här, de enda det blir bättre för är cyniska och egoistiska fastighetsägare vars enda mål verkar vara att tjäna pengar och utnyttja människors grundläggande behov av boende. Verkar finnas många med hjärta av sten i fastighetsbranchen. Rekommenderar dig att se dokumentären Push./Em

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har dålig koll på bostadsmarknaden i London. Känns som att det borde lösa sig självt eftersom staden utvecklats till något av ett rövhål.

      Eftersom du är den tredje i kommentarsfältet som värjer sig för marknadshyror kanske jag ska tillägga att jag inte förespråkat dem. Jag tycker bara att det är märkligt att alla problem på bostadsmarknaden ska lösas med mer subventioner och regleringar när de tidigare inte tycks ha gjort någonting bättre. Att unga inte har råd att äga sitt boende verkar snarare vara en utveckling som förstärks med de höga skatter som blir följden av att samhället ska skjuta till pengar. Fullt logiskt.

      En dokumentär på detta ämne är jag rädd måste vara kort och väldigt tillgänglig och gratis om jag ska orka :).

      Radera
    2. Anonym verkar inte vilja tala om att hyrorna utanför London generellt är lägre än i Sverige.

      Radera
    3. Nu har jag var längre tider i Chester, Bath och Hastings och inte var priserna lägre där än i Sverige. Finns förstås gudsförgätna hålor även Storbritannien,men då brukar inte tillgången på arbete vara särskilt stort. Samt att folk med inte så höga löner måste kunna få bo drägligt och tillgängligt även i större städer där jobben finns och där de behövs för sjukvård, brandförsvar,skola, butiker, renhållning e t c./Em

      Radera
    4. Vem tycker du ska betala för de bostäder som folk ska hyra "billigt" i London?

      Radera
    5. Det är inte fråga om billigt utan rimligt, alla som betalar skatt är med och betalar naturligtvis,var och en efter sin förmåga, det betyder att en jurist betalar mer i skatt än ett vårdbiträde. Alla kan ju inte bli jurister eller högskoleutbildade, men alla kan behöva en som torkar en där bak när man blir skröplig sjuk och gammal.
      Människor måste ha råd att bo och dessutom där det finns arbete. För stora klyftor i ett samhälle tjänar ingen på. Fastighetsägare som tjänar ohemult mycket pengar och har det som enda drivkraft att tjäna stora pengar på andras boende skulle inte få äga fastigheter överhuvudtaget.Fördela resurserna helt enkelt på ett mera rättvist sätt, även "fattiga" ska ha råd att bo./Em

      Radera
    6. "Människor måste ha råd att bo och dessutom där det finns arbete."

      Om arbetare behövs kommer det byggas bostäder åt dem. OM - och det här är en viktig poäng - staten håller sig utanför ekvationen kommer marknaden att lösa det, men om staten går in och sabbar marknadskrafterna med orimliga byggregler eller genom att sätta tak på hyror och löner kan det gå hur som helst, sällan eller aldrig bra.

      Radera
    7. Klart att arbetare kommer att behövas, tror varken på att robotisera hela samhället eller att det i det här avseende blir bättre om marknaden styr, sen behöver man bostad oavsett om man har arbete eller inte. Förresten var det viss bland annat just jurist man skulle kunna robotisera till stor del, och bloggare kan ju sitta var som helst, exempelvis tjotahejti tillsammans med alla överblivna jurister;-)Em

      Radera
    8. Jag vet som sagt lite om brittisk bostadsmarknad, men jag vet att den svenska fungerar dåligt och att det dessutom är en av världens mest reglerade. Anar ett samband.

      Radera
  4. Jag tycker det är problematiskt om det inte finns möjlighet att bo var man vill. Självklart kan man inte räkna med att få tag på en tjusig paradvåning på Strandvägen för 50kronor i månaden (om man inte är socialdemokrat då förstås). Men nog borde det finnas möjlighet att hyra något på pendlingsavstånd till våra universitet. Och nog borde man alltid kunna tacka ja till ett jobb utan först kontrollera om det finns något boende.

    Sen tycker jag iofs att man inte får vara så bortskämd. Nu var det ganska många år sedan jag själv var i den sitsen så jag har dålig koll på om det är värre nu. Men jag har själv haft tillfälliga boenden som: hyrt ett rum i ett hus, hyrt en sommarstuga, i husvagn på en bondgård med toa och dusch i lagården, på camping, vandrarhem och t.om tältat(!). Så nog finns alternativ till att köpa en bostad eller hyra i andra hand.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I så fall kan jag glädja dig med att priserna är helt annorlunda ett par mil utanför staden, men när unga pratar om pendlingsavstånd i Stockholm brukar de mena inom tunnelbanenätet och då kostar det och lär fortsätta att göra det. Att alla ska kunna bo "var man vill" är en orimlig utopi om man med det menar att man ska slippa betala kostnaderna för det.

      Radera
    2. Med "var man vill" menade jag pendelavstånd till vad man vill. Jag tycker exempelvis att det skulle vara okej att cykla 20minuter för att ta pendeln från Bålsta.

      Radera
    3. Då kan jag glädja dig med att det nyligen såldes ett helt gäng ettor med låg månadsavgift i Bålsta för 1,225 Mkr. Kräver bara 183750 kr i handpenning för att uppfylla drömmen om ett ägt boende. Och innan man har råd med finns hyresrätter, andrahandsboende, inneboenderum i villa, campingplatser för någon tusenlapp i månaden och husvagnar för 5000 kr och säkert många andra lösningar. Livet är fullt av möjligheter!

      Radera
  5. Jag bodde sex år i en skräplägenhet efter universitetet. Typ 3000 i hyra. I mitt urke tycker vi att sjuksköterskor är rika knösar som borde dela med sig lite så jag var inte bankir. Bevisligen var det möjligt att spara ihop till en miljon och mer ändå under de förutsättningarna. Uppenbarligen har man inte råd med allt på en gång men om man sparar lite så får man plötsligt råd. Trolleri? Alla surgubbar som säger att ungdomar är slöa har rätt i 99 fall av 100 :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, även om jag inser att jag låter som en bitter gubbe som är sur för att jag själv inte är ung längre kan det ju tänkas att jag har en poäng. Fördelen med att ha gått igenom den perioden är att vi lärt oss saker längs vägen.

      Och att spara är verkligen inte trolleri, det handlar ju bara om att inte konsumera. De som tror att exakt det de tjänar nu är vad de behöver för att leva skulle upptäcka att de gick runt även med en tusenlapp mindre, osv.

      Radera
  6. Vi som tror på marknadsekonomi tror att tillgång och efterfrågan även gäller bostäder. Stat och kommun bör hjälpa till genom att ta bort en massa detaljbestämmelser. Attefallshus är ett bra exempel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gillar attefallshus, men hela idén med dem är att kringgå hopplöst krångliga regler, istället för att ta uti med reglerna och se till att det blir enklare att bygga för alla.

      Radera
  7. Hej,
    bor själv i just Växjö. Sparade ihop med min nuvarande fru ihop 500 tkr själva för att ha råd att köpa ett friköpt radhus. Växjö är väldigt expansivt skulle jag säga. Ökad befolkning och stort antal nybyggda lägenheter varje år. Dock ingen rättighet att köpa sitt boende. De som sparar och har fast inkomst har större möjlighet att köpa något. Är skeptisk till att man ändrar villkoren baserat på ålder som verkar vara förslaget. Staten bör inte pilla för mycket i detta...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okej, då lärde jag mig något om Växjö. Tror att det är en av ytterst få svenska städer jag överhuvudtaget aldrig besökt.

      Ja, och istället för att öppna upp för möjligheter att tjäna pengar vill man sänka kraven och öka chanserna att låna. Helt fel väg.

      Radera
  8. Intressant med Växjö. Staden växer så det knakar, enorm byggboom de senaste 5-10 åren. Dock kostar nyproducerade hus, radhus och bostadsrätter ofta mer än äldre så det hjälper ju knappast fattiga studenter och ungdomar.

    Det finns dock boenden centralt (1:or, 2:or och 3:or) även i Växjö för runt 1-1,3 miljoner vilket kräver en insats på max 200 000.

    Är du riktigt fattig eller ekonomisk finns det på hemnet nu en fristående 3:a med garage i Agunnaryd (Ljungby) för 175' och avgift 3279 kr. Eller en etta i Moheda (nära Växjö) för 265' och avgift 2500 kr. Det behövs då insatser på 26 000 respektive 40 000. Dessa slantar borde även "fattiga" ungdomar kuna spara ihop till.

    Lite konstigt om unga inte skulle ha råd (dvs max 36% av inkomsten på boendet). För de mindre Växjölägenheterna ovan ligger avgiften ofta på ca 2000 kr/mån + bolån på dryg miljon till 2% ränta ger ytterligare 1500 kr/mån + fasta avgifter på ca 2000 kr/år. För att klara av ett sådant boende på 3700 kr/mån bör du då ha en inkomst efter skatt på 10 000 per månad. Nu är inte extra kostnad för topplån inräknad men då hyrorna för studentrum ligger på 4000 kr så borde även de med låga inkomster eller deltidsjobb kunna klara dessa boenden.

    Till Isabell i artikeln skulle jag bara vilja säga, låna 200' av en släkting och köp en 3:a så kan du halvera din hyra (och betala tillbaka lånet på fyra år med överskottet). ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, nyproducerade bostäder släpper ju trycket äldre, så visst gynnar de dem som är nya på bostadsmarknaden. Och ja, finns det stora bostadsrättslägenheter på pendlingsavstånd för 175000 känns manegen krattad.

      Om Isabell har nästan 20000 i nettolön borde hon kunna ordna det själv på kort tid.

      Radera
    2. Skulle jag ge ytterligare råd till Isabell skulle de bli:

      nr 2: skaffa en pojkvän/sambo som flyttar in och halvera hyran.
      nr 3: hyr ut ett rum (möblerat och dyrt) till en student.

      Med båda alternativen kan hon spara ihop insatsen på 4 år.

      Radera
    3. Eller skaffa en billigare bostad. 8200 kr kan omöjligt vara det billigaste alternativet i hela Växjö.

      Radera
    4. Långt ifrån alla har släktingar att låna 200000 kr av. Efter att ha bott i hyresrätt ganska många år köpte jag en lägenhet i en Stockholmsförort.Jag hade både fast lön och pengar till insatsen men var tvungen att ha en god vän som borgensman. Det var i o f s 25 år sedan, verkar vara bra mycket lättare att få lån idag.

      Radera
    5. Nej, tvåhundratusen är inte så lätt att få låna av släktingar. Okej om föräldrarna har ett eget, avbetalt boende, men det är ju inte säkert. Men som sagt, kan man spara 8000-10000 kr per månad tar det bara ett par år att göra det på egen hand, utan extrainkomster eller lottovinster.

      Radera
    6. Jag blir galen! Skrev ett långt informativt svar angående din kommentar, Sparo, om att Isabelle skulle kunna skaffa sig en billigare bostad. Sedan försvann hela min geniala tankegång! *rullar mig i självömkan*
      Men i korthet: Det är inte så lätt att skaffa en billig bostad i Växjö eftersom det är svår brist även på hyresrätter. (Bortsett från nyproduktion med hög hyra, men så är det ju även i tex Stockholm.)

      Ska man få en lägenhet (med rimlig hyra) genom den kommunala bostadskön får man ställa in sig på att köa i rätt många år. (Vilket man näppeligen har hunnit med vid 23 års ålder.)

      Det finns förstås även privata värdar, men då handlar det om kontakter och/eller tur. (Eller att vara jäkla enveten och försöka snoka reda på varenda privat värd i hela stan. Sedan får man på charmen. Men vad gör man om man är född charmlös? Hur Isabelle ligger till på charmskalan vet vi ingenting.) ;)

      Radera
    7. Jag beklagar å Blogspots vägnar. Själv gör jag alltid en ctrl+A/ctrl+C innan jag postar en kommentar eftersom just det där har hänt mig flera gånger.

      Jag vet, som sagt, mycket lite om Växjö, men hon bor på 76 kvm tillsammans med sin son (som gissningsvis har ett ganska litet utrymmesbehov) och det är stort överallt. Vill hon spara pengar vore hälften rimligare.

      Radera
  9. På 70- talet fanns fortfarande billiga krypin i gamla ruckel att hyra för billig penning. Toa i trapphuset, bara kallvatten och noll dusch men därför billiga. Bodde i dylika på olika orter under några år. Den möjligheten finns inte idag. Det finns inga ruckel kvar..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, inte ruckel på det sättet även om det finns rivningskontrakt.

      Dagens motsvarighet är kanske bostäder med dåliga kommunikationer. Ingen orkar cykla flera kilometer till en tågstation eller bo vid en busshållplats där det bara går fyra turer per dygn.

      Radera
  10. Det var inte böttre förr. Staten tvingade på 1970-talet mig att bo i tält sammanlagt ett halvår när jag var 20. Och inte bara mig. Alla andra män också....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och dagtid med ett jobb som jag vill minnas betalade runt 30 kr om dagen på min tid. Men jag slapp :).

      Radera
  11. Dessutom tvingades vi vara beväpnade till tänderna.... ��

    SvaraRadera
  12. Haha, bästa delen med Isabells video; "Att det dessutom behövs en kontantinsats gör det ännu svårare..." Att man ska behöva använda sina egna pengar för att köpa saker, det är skandal!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så snett har det blivit på bostadsmarknaden, att man till slut inte ens förstår konceptet köpa.

      Radera
  13. Att det finns folk som hellre klagar än löser en situation de faktiskt kan lösa är väl inget nytt :). För egen del innebar "uppoffringarna" att bo som inneboende i flera år för SEK 3000, ta cykeln till jobbet, inte äta ute, plugga stenhårt, och inte konsumera en massa skit. Satsa på extrajobb och skaffa sidoinkomster. Skjut fram familjeplanen ett par år. Tog 5 år för mig och frun att spara tillräckligt för en lägenhet ca 20 min från centralstationen i Sthlm till 60% belåning.

    Visst, alla som klagar över bostadssituationen har inte förutsättningar att spara till samma objekt. Tror dock många som klagar gör det från en sprillans ny iPhone ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta gör nog än idag precis som du skriver.

      Det fanns gnällspikar förr också som krävde bostäder och annat och de tenderar att höras då de tillhör den så omhuldade vänsterfalangen som lyfts fram snart sagt överallt.

      Jag tror inte den nya generationen generellt sett är mer gnällig än de äldre, men vi vill gärna tro det.

      Radera
    2. Håller med! Alla har inte alla förutsättningar, men många har det och lyckas ändå hitta något att klaga över istället för att sätta igång. Helt säkert har många av dem en ny telefon och en massa annat som hade gått att avstå eller pressa priset på. Att "alla" andra köper samma skit rättfärdigar ingenting.

      Själv använder jag för övrigt en femton år gammal Nokia 1600 som kostat mig 0 kr, men jag äger mitt boende (det är alltså inte banken som gör det).

      Radera
    3. Och ja då, gnäll är inget nytt fenomen men jag tror att det kanske inte hejats på lika mycket tidigare. Då var det inte "åldersrasism" att säga åt unga människor att ta tag i sitt liv (även om vi kanske inte lyssnade).

      Radera
    4. Att ha en sprillans ny iphone är ju inskrivet i de mänskliga rättigheterna och infört som lag i Sverige sedan många år tillbaka ;-)

      Pengar är väl bara att hämta på banken, allt annat är en kränkning och även det har vi ju lagstiftat emot. Att betala tillbaka? Nej, det är faktiskt annorlunda den här gången.
      Allt åt alla är det som gäller, för du har väl varit på överklassafari och sett hur bankirerna och miljardärerna och kapitalisterna vältrar sig i lyx och stora villor i lågskatteparadisen runtom i Sverige. Skattefuskare är de ju självklart, och suger ut arbetarna. Tur att det finns så många lyktstoplar även där de bor, de kommer att bli väl använda när arbetarna genomför revolutionen och marscherar på gatorna och upprättar arbetarnas paradis. Upp till kamp - Halleluja!

      Radera
    5. Allt verkar finnas i de mänskliga rättigheterna nuförtiden, så tusan vet om du inte har rätt om Iphone :(.

      Blir det slut på pengar trycker man bara nya. Det är - verkligen - sen gammalt.

      Radera
  14. Idag läste jag om Per Holknekt som fått flytta ifrån villan efter några månaders Corona påverkan på ekonomin.Hur kan man lyckas bygga så framgångsrika bolag som entreprenör och tjäna så mkt pengar, men inte komma förbi sidan 1 i Årskurs 2s bok om Spara och Slösa..? Men han har ialla fall den goda smaken att inte gnälla utan han gillar läget, det ska han ha kred för, det tar aldrig slut på gnällspikar i dessa tider...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte nog med att han lyckats tjäna så mycket pengar och bygga företag. Han har dessutom varit så långt nere i skiten att det känns konstigare att han hamnar där än någon som säg Karl-Johan Persson som gissningsvis aldrig funderat på att sova på ett härbärge för uteliggare.

      Men jag vet inte. Det är något med Per Holknekt som får mig att undra om han verkligen har alla pommes fritesen i kanoten.

      Radera
  15. Som en tillbakablick till ett tidigare inlägg så hade jag "tur" när jag flyttade hemmifrån och började studera. Jag fick låna av mina föräldrar för att köpa en lägenhet, skönt att jag slapp korridorsboende. Pluggade i Lund men självklart var det inte rimligt att köpa där, så jag pendlade mina 5år från Hässleholm. Då kostade min 1a på 36m^2 ca 150 000kr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Väl investerad restid, och med öronproppar OCH hörselkåpor skulle man ibland kunde plugga på tåget, åtminstone i SJ:s "tysta avdelningar".

      Radera
    2. Ja precis, jag tyckte det var avkopplande (inte alltid) att åka tåg till och från skolan. Då tog man sig tiden att bara ta det lugnt eller läsa en bok.

      Radera
    3. På samma sätt finns de som dagligen arbetspendlar tio mil enkel resa till Stockholm eftersom husen kostar tio miljoner mindre. Även om man har kommit långt både i sitt yrkesliv och bostadskarriär är det svårt att se bort från sådana pengar.

      Radera
  16. Men samma SVT har väl propagerat för att det är oerhört bra med fortsatt massinvandring, långt över vad landets infrastruktur eller finanser klarar av att bära? Men som Annie Lööf har konstaterat i samråd med Reinfeldt, det finns ju väldigt stora ytor i Sverige så vi har råd. Bostäder, sådant växer väl på träd av sig självt? Det kan aldrig blir brist av något i Sverige, det har de bestämt i partiet.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns det människor måste det finnas bostäder. Jag vet inte om bar himmel funkar någonstans, men definitivt inte i ett land där det snöar två veckor innan den varmaste årstiden börjar.

      Radera
  17. Jag fick min första lägenhet i Bergsjön i Göteborgs miljonprogramsområde när jag började studera. Jag ringde familjebostäder som på den tiden hyrde ut till studenter med 10-månaders hyror och fick möjlighet att kolla på en lägenhet efter det samtalet. Det var en tvåa för ca 2400? kr i månaden för ca 20 år sedan. Mina kurskamrater (som bodde i bostadsrätter köpta av föräldrarna) ifrågasatte om man verkligen kunde bo där för det var farligt. Det var 30 min med spårvagn till skolan och jag hade flera kompisar som inte kom från Göteborg som bodde på samma gata i ett familjeorienterat område. Tre år senare flyttade jag genom den interna kön till en central lägenhet i Johanneberg ca 30 mins promenad från skolan. Efter ca 2 år i kön hade jag tackat nej till lägenheter som var sunkiga men låg centralt i Gårda och Majorna, s.k. eftersökta lägenheter. Hyran utgjorde kanske 1/3 av CSN och jag hade "massor" med pengar som student.

    Jag kan tycka att folk har för höga förväntningar på boende i förhållande till sin inkomst. Nu bor jag i ett område som är trevligt men enligt min mening för långt från centrum, vilket gör det till en pest vid normaltillstånd när man måste ta sig till jobbet. Jag vill kunna gå till jobbet utan att det snor alltför mycket av min tid. Jag hade lite bråttom vid köp pga flytt till ny ort och differensen till kostnaden för andrahandshyror var sådan att jag räknade att jag kunde tjäna in mäklarkostnaden på ett år om jag behövde sälja för att jag inte trivdes. Området valdes på grund av att det uppfyllde kriteriet hyfsat nära till jobbet och vettig belåningsnivå. Jag har en inkomst som är 2/3 högre än snittinkomsten i området.

    Efter att jag konstaterat att jag inte trivs med att bo så här långt från centrala delarna så var planen att se om jag kunde få en central hyresrätt under hösten och sälja denna. Nu får väl tidsplanen skjutas något för jag vill se var bostadspriserna landar. Dessutom eftersom jag jobbar hemifrån är det helt ok att bo här. Det enda som är irriterande långt borta är biblioteket som ligger bredvid jobbet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen aning om hur det funkar idag, men har en kusin som tjatade till sig en hyresrätt genom att ringa bostadsförmedlingen varje dag tills de inte orkade med henne längre.

      Det där är ju alltid en avvägning, hur centralt man är villig att betala för, men i Stockholm läser jag vid varje skolstart gnäll från studenter som kommit in på KTH eller Stockholms Universitet som tycker att de uppvisar en himla flexibilitet om de går med på att bo en kvarts promenad från skolan. Möjligen är de helt ovetandes om att människor som köat i decennier skulle döda för en så central bostad.

      Finns det inget närmare bibliotek? De brukar ju kunna skicka böcker emellan också.

      Radera
    2. Hos de kommunala bolagen: Söka på nätet med kötider som fick mig att köpa. Hos de privata bolagen betydligt mer flexibelt men söka på nätet med ngn algoritm som sorterar.

      Jag vet inte om jag ska känna mig fånig men tacksam är jag i alla fall. Det visade sig faktiskt finnas ett bibliotek undangömt på en gata inte alltför långt härifrån som jag kan beställa till. Göteborg verkar ha bibliotek i de flesta stadsdelarna, vilket jag inte insett efter att haft biblioteket runt hörnet från jobbet. Den kan jag slinka in på under min lunchpromenad.

      Radera
    3. Jag tycker att det är svårt att hitta i bibliotek man inte brukar gå till. Här har de gjort om det gamla klassifikationssystemet (skönlitteratur på H, biografier på L osv) och istället skrivit ut avdelningarna. Säkert för att det skulle bli enklare att hitta, men det blev det inte.

      Radera
  18. Inte bara ungdomar som har problem att köpa bostad. ;-)
    Min bolånelöftes-ansökan avslogs idag.

    Jag äger en liten bostadsrätt (inga lån). Har ett litet aktiekapital (inte FIRE på långa vägar men dock ett kapital). Fast jobb (deltid).

    Hade tänkt köpa en liten stuga på landet.
    Summan jag sökte på - knappt hälften av mina tillgångar (bostad + aktier).
    "Nej, du har alldeles för låg inkomst för att beviljas lån!"

    Sensmoral: Sköt absolut inte om din ekonomi så du bara behöver jobba deltid. Då anses du inte lämplig att låna pengar.

    (går tillbaka till mitt hörn och surar). :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har aldrig ansökt om lån så jag vet rätt lite om hur det funkar, men jag har en känsla av att bankerna bryr sig väldigt lite om sparkapital och väldigt mycket om inkomst.

      Jag skulle själv hellre låna ut till någon som visat att de kan hålla i pengar än någon som har stora inkomster som de bränner (och har de inte gjort det begriper jag inte varför de skulle behöva låna), men det verkar inte vara bankernas policy.

      Ett tips är väl att testa fler banker för så mycket har jag i alla fall snappat upp att de gör väldigt olika bedömningar.

      Radera