söndag 14 juni 2020

Är det bara jag som tänker fel?

Irritationen dagar då min depå får stryk av börsindex är vida högre än glädjen då förhållandet är det motsatta. Jag vet inte om det är en fråga om ifall glaset är halvfullt eller halvtomt eller om alla resonerar som jag, men det vore intressant att höra i kommentarsfältet.


Allra värst är det när index går upp medan jag går ner. Säg att index går +0,1 % och jag -0,1 %. Det retar mig antagligen mer än om börsen går upp 0,9 % och min portfölj 0,5 % trots att det är värre.

Sedan är jag inte helt okänslig för vilka papper det handlar om och ifall det finns rationella skäl som kommer att ordna upp sig på sikt. Att min investering i silverfonden AuAG Silver Bullet A är mer volatil än en genomsnittlig tråkaktie är inom kalkylen. Jag får inte sömnsvårigheter om den går ner 3 % på en dag eftersom jag vet att den ändå kan sluta uppåt på en vecka.


Rent logiskt (ja, jag försöker jobba med logik) förstår jag också att enskilda börsdagar kvittar i det långa loppet och att det inte går att ”vinna” jämt. Efter över 30 års börshandel vet jag att mina exempel ovan är synvillor. Det faktum att jag vet, men ändå reagerar som jag gör irriterar mig också. Ni ser, det går fan inte att vinna detta.

36 kommentarer:

  1. Kloka ord, att vara ute på börsen med sitt kapital är en psykologisk kamp i första hand. Jag blir inte nöjd vad börsen än gör. Går den upp blir jag sur för att jag inte köpte mer tidigare. Rasar en sektor blir jag arg för att jag inte väntade med att köpa tills raset kom. Som i första hand utdelningsinvestare önskar jag att jag hade någon som viskade mig i örat varje dag "buy and hold".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hårdrar jag det är jag inte heller nöjd någonsin. Lite dumt egentligen.

      Radera
  2. Personligen ser jag index mest som kuriosa. Eftersom sparandet främst är i utdelningar är utdelade kronor per år mer intressant. Och när det gäller tillväxtaktier har jag ändå egna uppsatta mål för vad jag tycker de är värda så då är det rätt ointressant om de är upp eller ned ett par procent just idag så länge företagets verksamhet rullar på som den ska i riktning dit vi vill.

    Ser börsindex som en produkt skapad av banker och fondmäklare för att enklare sälja sina produkter (och nödvändig för att motivera sina ofta oskäligt väl tilltagna förvaltningsavgifter), som sparare är det egentligen inte relevant då man bör sätta upp sina personliga sparmål och vara nöjd så länge man når dem.

    Däremot är det ju ändå roligt och motiverande för varje hel/halv/kvartsmiljon man passerar, men det har kanske mer med total portföljutveckling att göra än index. Lika roligt och inspirerande när man ser andra nå nya mål längs vägen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själv försöker jag tjäna pengar, inte utdelning ;-).

      Inget index ger optimal jämförelse, men någon slags verklighetskontroll vill jag ha. Lite som att jag inte bara jämför min löpning mot upplevd ansträngning utan också mot tid, även om jag inte tävlar mot någon annan än mig själv.

      Radera
    2. Liknelsen med löpning är rätt rolig men visar också hur ett index fungerar egentligen. Ena dagen kanske det är övervikt av gamla motionärer som kompenserar fredagens många glas och trerättersmiddag ute i spåret (storbanksoligopolet, H&M i OMX30) medan nästa dag kanske det är skidklubbens juniorträning som är på väg uppåt med bra fart.

      Själv brukar jag ofta möta Musse Mohammed på joggingrundan, det är en bra indikator. Springer han mer än dubbelt så fort som mig har jag att jobba på, springer han bara dubbelt så fort är det rätt ok. :)

      Radera
    3. Jag väger mig varje dag också. Även där blir jag sur om jag gått upp ett kilo från igår trots att jag ätit nyttigt, men det viktiga är den långsiktiga trenden.

      Är det Skatås? Själv har jag mött Andreas Almgren någon gång och då räcker det inte med dubbelt. Men jag intalar mig att det helt och hållet hänger på att jag springer en mil eller mer medan han i längsta fall springer intervaller på någon kilometer. Fast det hade kvittat.

      Radera
  3. Det verkar vara skillnad på att intellektuellt förstå något och känslomässigt förhålla sig till det. Detta med portföljens prestation jämfört med index borde man ju ta ställning till utifrån vilken investeringsstrategi man har. Såklart, är man aktiv trader och inte slår index över tid, har man problem. Men är man utdelningsinvesterare med fokus på låg volatilitet borde reaktionen på att inte slå eller prestera som index inte vara så obehaglig, då är det värre om ens bolag inte höjer utdelningen. Varje investerare spelar ett spel med egna regler, svårt att jämföra med varandra. Din reflektion var väl mer: hur känns det från dag till dag när portföljen inte slår index? Ja du, lite jobbigt men mindre jobbigt om man vet och förstår varför.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom detta är andra kommentaren om utdelningsinvesterare och jag har många nya läsare ska jag först göra ett allt utom kontroversiellt uttalande: Jag är INTE utdelningsinvesterare.

      Nu till kommentaren. Jag har menar inte att man ska dra slutsatser av eller ändra sina investeringar utifrån enskilda dagars förhållande mellan portfölj och index, men jag ser siffrorna varje dag och då blir det nästan omöjligt att inte reflektera över förhållande. Därmed inte sagt att jag ser det som särskilt produktivt, jag gör det ändå.

      Radera
    2. Precis, det är klart att man förhåller sig till siffrorna och det är svårt att låta bli att titta varje dag. Jag brukar också ställa frågan: varför är pengarna viktiga och vad är betydelsen av uppgång eller nedgång. Det paradoxala för mig är att svaret jag kommer fram till är: de är inte viktiga och upp eller ner har inte stor betydelse. Min inkomst kommer från andra källor än börsen och jag har redan allt jag behöver, så portföljvärdet är bara siffror. Det blir så abstrakt. En liten del av investerarna ute i stugorna är beroende av portföljvärdet för sin överlevnad, men dessa har väl en fungerande marginal, jag menar har man byggt en portfölj man kan leva av, är man förmodligen inte dum i huvudet och klarar en period av nedgång. Onekligen har många tänkt mycket på hur man reflekterar över en dags börsutveckling. Spännande!

      Radera
    3. Oavsett hur viktiga börspengarna är kan man inte tänka upp dem. Vissa dagar är man nöjd, andra missnöjd. Men börjar man tänka att nedgången i en aktie "har kostat mig en ny bil" blir man antagligen knäpp.

      Radera
  4. 30 års historik, coolt. Har du någon statistik, eller iaf en uppfattning hur du ligger i förhållande till något index under alla dessa år? Borde vara något du kan tänka på när du på dagsbasis konstaterar att du ligger 0.1 procentenheter efter index senaste handelsdagen :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag flyttar över siffrorna för 31 december till ett dokument för nästa år. Dessutom har mitt liv och ekonomi varit väldigt olika under perioden. I början, och när jag hade köpt lägenhet, var mina innehav små.

      Men visst, det gäller väl att tänka med börsen som livet i stort, man kan inte göra allt rätt alla dagar, bara sträva mot perfektion.

      Radera
  5. Själv bryr jag mig inte om enskilda dagar, jag kollar inte ens hur det gått varje dag. Men jag förstår vad du menar för månad, kvartal och årsvis tänker jag likadant.

    Den här egenskapen hänger väl samman med förlustaversion som alla, mer eller mindre, lider av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, "lider" man inte av den måste man ha något allvarligt fel.

      Radera
  6. När det gäller min investeringsportfölj så är jag långsiktig som få. Det kan gå månader eller mer när ett av mina kärninnehav går sidledes medans börsen spurtar. Inget jag bryr mig om, för jag ser mig som delägare i en bra verksamhet som jag vet avkastar bra över tid. Och vanligtvis blir jag sedan belönad med ketchupeffekt, efter väntan. Men visst tittar jag på index, om jag inte slår det över tid så bör jag ägna mig åt annat.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sunt att aktivt tänka långsiktigt. Ibland är jag också bra på det, men ibland inte.

      Radera
  7. Får man inte bättre avkastning än index vinner man på att placera allt i en indexfond. Det är ju det tråkiga faktum som man inte vill höra. Ingen vill ju lägga ner tid till ingen nytta.

    En indexfond är ett enkelt alternativ till att placera själv och därför är index en bra referens. /nils

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett problem är att det sällan är så svartvitt. Ingen slår index alla dagar, men om alla som inte slagit index under den senaste månaden köper indexfonder skulle ingen placera aktivt.

      Radera
  8. Att stirra på index för enskilda börsdagar tycker jag bara leder till irritation men det händer att jag också går i den fällan de dagar rubrikerna lyser blodrött för att se hur min egen portfölj klarar sig i jämförelse med index. Jag försöker fokusera på de mer positiva aspekterna av mitt sparande genom att belöna mig själv när jag uppnår finansiella delmål på min väg mot ekonomisk frihet, exempelvis med en flaska gott bubbel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag försöker låta bli att stirra, men jag ser siffrorna och matar in dem i ett kalkylblad och då är det svårt att inte ta in dem i huvudet också.

      Jag är dålig på "delmålsbelöningar", men borde kanske titta på det.

      Radera
  9. Det är reptilhjärnan i huvudet som försöker använda gamla överlevnadsinstinkter för att tolka.

    Går du plus jämfört med andra så ligger du lagom till i flocken. Dvs du överlever en dag till, men du är inte alfa ännu.

    Går du det minsta back är du lämnad bakom flocken tillfälligt, med risk att DÖ!.

    Inte rationellt vad det gäller börsen, men fullt rationellt om även en liten skada gör att just du bli lejonmat idag.

    Så sparo....du är bara summan av tidigare generationers val. De som ryckte på axlarna blev uppätna. De oroliga för förluster överlevde...tillsammans med de som satsade allt och blev alfa (vilket oftast innebär större chanser till att sprida sitt genetiska material)

    Så därför finns både förlust-aversion OCH dumdristighet vid förmodad storvinst. (Dvs varför folk spelar på lotto mm)

    Mvh
    Thz

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant teori om kopplingen mellan lejon på savannen och börshandel. Själv tror jag att många dumheter uppstått i modern tid även om dumhet som fenomen inte är nytt.

      Radera
    2. Kan rekommendera Thinking, Fast and Slow av Daniel Kahneman som skrivit om det. Ett exempel jag kommer ihåg är den klassiska två lika långa linjer där en har pilarna utåt och en inåt. Det direkta svaret som kommer är att den pekande inåt är kortare och även då vi vet att de är lika långa så säger vår hjärna att de är olika långa när vi tittar på dem. Det går helt enkelt inte att komma runt det för det har att göra med vilken del av som vi fungerar och hur vår hjärna fungerar. Det enda sättet runt det är också att aktivt vara medveten om det och arbeta med kognitiv förändrings processer, du kommer fortfarande bli sur men du kan komma ur det snabbare :P

      Radera
    3. Sånt där är intressant. Just nu hinner jag knappt korrekturläsa det jag själv skriver, men jag tar med mig tipset för framtiden.

      Radera
  10. Mycket intressant tråd.

    Håller med nån tidigare i tråden att känslomässigt blir det alltid fel, börsen upp - varför köpte jag inte mer tidigare, börsen ner - helvete alla slantar jag sparat down the drain.

    På sätt och vis en ständig kamp mot mig själv som jag aldrig vinner.

    Vet inte om min lösning är någon lösning, men halva min portfölj har jag hand om själv och där är jag utdelningsinvesterare. Jag köper bolag som jag förstår och som har hög direktavkastning. Andra halvan av min portfölj låter jag jag olika fondbolag ta hand om och där är det total avkastning som gäller. Dom köper en massa bolag jag absolut inte har tillräcklig kunskap om för motivera ett köp för egen del.

    Sen vill man ju ändå gå plus gentemot index, kanske inte varje år, men i längden. Gör man det? eller är det en hopplös strävan där månadssparande i någon/några indexfonder skulle ge betydligt bättre nattsömn?

    Erik

    SvaraRadera
    Svar
    1. 80% av alla förare tycker att de är bättre än genomsnittet, samma gäller aktieinvesterare. För de flesta skulle antagligen några bra breda fonder vara bättre men då är det också värt att ha i tanke (går på minne här) att ca 20% av alla personer med en Avanza konto har bara en aktie och som grupp så misslyckas de flesta privatinvesterare med att slå marknaden över tid.

      Radera
    2. Ja, på det sättet är det otacksamt - alltid allt att förlora. Och på ditt sätt får du ju också två halvor där den ena blir sämre och därför hade lönat sig att lägga ihop med den andra :-(.

      Jag slår inte alltid börsen, men det senaste decenniet har det för det mesta funkat. MEN... Om man betänker att jag inte gjorde det från början kanske det hade lönat sig att aldrig ens försöka, för tidiga magplask blir dyrköpta med utebliven ränta-på-ränta.

      Radera
    3. Jonas: De som bara har en aktie har förhoppningsvis rätt lite pengar där också och då gör det kanske inte så mycket om de misslyckas.

      Radera
  11. Hehe , håller med, själv blir jag galen när jag ser en månadslön utraderas på en dag. Total eufori när det är på andra hållet.

    Man skall egentligen inte logga in alls. Bara när något nytt bolag skall införskaffas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ännu märkligare är att man inte ens värderar pengar lika. Tror det var Miljonär innan 30 som gladdes åt att han sparat några kronor på att köpa på rea eller panta burkar samma dag som han förlorat sexsiffrigt i börsportföljen.

      Radera
  12. Always buy never sell så gör jag i alla fall

    SvaraRadera
    Svar
    1. å jag älskar att börsen går ner ju större rött vilket betyder rea det lyser destu gladare blir jag. hatar när det lyser grönt och är dyrt.

      Radera
    2. Var faktiskt riktigt orolig i starten av 2020 att mitt avanza och swedbank med fritt courtage skulle gå över gränsen (50000kr o 100000kr) så att jag skulle behöva betala courtage men coronan fixade det lilla dilemmat för mig

      Radera
    3. Jag tycker att det är för- och nackdelar med alla väderstreck, men jag säljer när jag tycker att en aktie jag har är för högt värderad.

      Radera
  13. Jag är alltid irriterad när börsen stiger i längre perioder som nu efter den bottnade i mars, även om jag för det mesta alltid är "fullt investerad" och således borde vara glad (?) att börsen stiger för jag tjänar ju pengar.

    Det infinner sig en stress då jag varje månad som knegare får en lön som jag vill placera delar av på marknaden. Ju högre börsen står, desto mindre aktier får jag för pengarna.

    Har tränat om hjärnan att älska när börsen går ner och hata när börsen går upp, även om det är målet med investeringarna från första början, delvis att börsen ska stiga och mina investeringar ska bli värda mer. Jag "vet" redan att jag kommer vinna på sikt, så när börsen lyser rött är det bara rea och det kommer komma tillbaka där det var innan i framtiden och högre än det. Ju rödare det blir, desto snålare blir jag i allmänhet så mer pengar kan allokeras till marknaden av varje lön som dimper in på kontot så det finns fler aktier i portföljen som stiger när återhämtningen kommer = mer profit och tiden till frihet från arbetsslaveri kortas ned.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, är du fullinvesterad ser jag inte problemet med börsuppgångar för dig. Det är ju mest pengar vid döden som vinner, inte högst antal aktier.

      Radera