onsdag 24 juni 2020

”Jag är politiker – alltså ljuger jag”

Man kanske inte ska förvänta sig hederlig debatt av en person som kallar hög arbetslöshet för ”stort arbetskraftsutbud” och tycker att det är positivt, men när finansminister Andersson säger att Sveriges kapitalskatter är ”oerhört låga i internationell jämförelse” förvånas jag över att journalisterna inte ställer följdfrågor, för det är helt enkelt inte sant. Så här ser ordinarie skatt på aktieutdelning ut i en europeisk jämförelse.


2-3 länder ligger högre, ytterligare några ligger på svensk nivå medan ungefär hälften ligger klart lägre, ända ner till baltstaterna som har skattefri utdelning. Men som minister kan man tydligen säga vad som helst.

För övrigt stinker hela intervjun av förmögenhetsförakt. ”Nu handlar det om att stimulera ekonomin så att hjulen sätter fart igen innan det är dags att öka skatteintäkterna.” Så mer konstgjord andning innan man ska höja skattetrycket – allt för att hindra folk från att tjäna pengar.


Kapitalinkomsterna kommer att minska, men det drabbar ingen fattig.” Hur hon kan veta att alla som deklarerar inkomst av kapital har god ekonomi framgår inte. Vidare öppnar hon upp för att återinföra värnskatten, så man kan väl vända på det och säga att alla som vill kunna investera sina egna pengar utan att skattas till döds bör undvika en röst på skattehöjarpartiet socialdemokraterna.

Ska man försöka göra en välvillig tolkning av uttalandet om låg kapitalskatt i internationella jämförelser kan man säga att skatten på kapital är låg i Sverige jämfört med skatten på arbete. Fast det beror inte på höga kapitalskatter i andra länder utan på Sveriges extremt höga inkomstskatt. Svårigheten att bli rik på att arbeta i Sverige vill Magdalena Andersson alltså ”råda bot på” genom att göra det ännu svårare att bli rik på investeringar. Härliga tider?

65 kommentarer:

  1. Vill inte klanka för mycket men dividends är väl utdelningar och det är inte detsamma som kapitalinkomst.
    Dock blev inte skillnaden jättestor om man kollar på den här bilden istället: https://taxfoundation.org/capital-gains-taxes-in-europe/
    Fortsätt ha en bra sommar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enligt det svenska skattesystemet är aktieutdelning kapitalinkomst och beskattas så. Och vad skulle det annars vara? Det är ju avkastning på investerat kapital.

      Radera
    2. Christoffer: Jag är fullt medveten om att den bilden inte redovisar hela sanningen, men valde ändå att ta med den eftersom det var en tydlig bild och så skrev jag "ordinarie skatt på aktieutdelning" för att betona att den visar just det.

      Stefan: Aktieutdelning är kapitalinkomst, men man kan ju ha andra kapitalinkomster också, exempelvis reavinst.

      Radera
    3. Självklart kan man ha andra kapitalinkomster också - där just reavinster är det många tänker på i första hand. Jag uppfattade bara att Christoffer ville ha det till att aktieutdelningar inte skulle vara att betrakta som kapitalinkomst utan något annat. Det kan hända att man gör skillnad på det i andra länder men i Sverige gör man det såvitt jag vet inte.

      Radera
    4. Så uppfattade inte jag Christoffers kommentar, men han får reda ut om han känner sig missförstådd.

      Radera
    5. Stefan. Jag syftade mest på att det som Micke lagt upp bild på gäller dividends (utdelningar).
      Medan Magdalena säger kapitalskatter som jag tolkar som all beskattning på kapital t.ex. utdelning och reavinst.
      ISK finns, vad jag förstått, ännu bara I Sverige.

      Radera
  2. Det är svårt att göra en jämförelse rakt av tycker jag. Jag tittade på Estland för ett tag sen och förstod det som att 0% endast gällde inhemska bolag (reservation för språkförbistring). Norges siffra känner jag inte alls igen, kan det handla om utdelning i eget bolag? Har för mig att det låg runt 26-28%. Sveriges har 30% men i ISK/KF har vi noll.
    Men även Norge har en variant av ISK/KF utan skatt på utdelning, dessutom utan årsskatt som svenska dito har. Istället skattar man för depåns totala vinst vid uttag. Å andra sidan har de förmögenhetsskatt så med kapital över brytpunkten blir skatten varje år högre än den varit i Sverige, plus att man sen ska skatta för vinsten också.

    Som sagt jag tycker det är komplicerat och det bara Sverige och Norge jag har hygglig koll på. Men min magkänsla är att Sveriges kapitalskatt (för kapital man kan ha i ISK/KF) är bland den lägsta i Europa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med om att det inte går att jämföra rakt av eftersom olika länder har olika regler, inte bara olika procentsatser.

      Att skatten på utdelning är noll i ISK/KF är verkligen en sanning med modifikation eftersom utdelning som blir kvar på kontot beskattas. För övrigt innebär ISK/KF att man dessutom kan få betala skatt på aktieförluster.

      Den norska motsvarigheten heter ASK (aksjesparekonto) och är i mitt tycke bättre.

      Radera
    2. Jag tycker också att den norska varianten är betydligt bättre, dels för att man inte skattar förrän vid uttag dels för att procentsatsen är fast. Inte som i Sverige där procentsatsen varierar med Stefan Ingves räntehumör och Ulla Anderssons ostbågssug. Å andra sidan gör ju förmögenhetsskatten att det blir dyrare totalt sett.

      Å tredje sidan verkar Norge leverera mer välfärd så att betala mer skatt där kanske känns rätt okej ändå?

      Radera
    3. Precis, enklare då slipper man fundera över om man har pengar på kontot för att betala eventuell skatt som dyker upp lite nu och då (eller rättare sagt kvartalsvis) på svenskt KF.

      Radera
  3. Det finns snart inte ett enda område i Sverige där politikerna inte har orsakat ett totalhaveri. Nu senast kommer elbristen i södra Sverige som ett akut problem, efter att Ygeman varit ute och talat om motsatsen varje gång problemet lyfts. Elbrist mitt i sommarens låga efterfrågan, vad blir nästa haveri? Men det är säkert lika bra miljöpolitik med oljekraftverk som med platspåseskatt?

    Givetvis ska skatten höjas, vi ska inte fråga oss varför ingenting av skatten går till basbehoven idag? Precis som missbrukare tenderar att alltid se på saken.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, elbrist i juli var lite speciellt :).

      Radera
  4. Sparo, du gör rätt i att förbereda din flytt. De tvingar ju alla att beakta samma sak. Danmark verkar inte så dumt, de tycks ha begåvade politiker till skillnad från Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, bäst att dra innan det införs en straffskatt på utlandsflytt också (kom ihåg var ni hörde det först!).

      Radera
    2. "Exitskatt" har redan varit aktuellt. Förslaget slopades dock (iallafall för tillfället).

      Radera
    3. Ja, det är ingen ny tanke, men när den införs är jag övertygad om att många kommer känna sig lurade, precis som när arvs- och gåvoskatt återinförs.

      Radera
  5. Det som kanske gör att Sverige sticker ut är den rätt stora skillnaden i skatt mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital.
    Kapitalskatten är ju (lite förenklat, det finns olika undantag och särregler) 30% och är att betrakta som en sk "platt skatt", dvs samma skattesats gäller oavsett nivå.
    När det gäller inkomst av tjänst är marginalskatten som högst uppåt 55% (lite beroende på kommunakskattesats) så det är klart att det är en fördel t.ex. för den som är egenföretagare att kunna ta ut en del av sin inkomst som aktieutdelning och betala kapitalinkomstskatt på den. Sverige tar även ut internationellt sett hög skatt även på låga inkomster.
    Intressant nog har Finanspolitiska Rådet precis kommit med ett förslag till reform av skattesystemet som ska göra denna skillnad mindre. En hyfsad sammanställning har en bloggarkollega till dig gjort här:
    https://cornucopia.cornubot.se/2020/06/finanspolitiska-radet-kraftigt-sankt.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Reform? Ska det reformeras för att skillnaden ska bli mindre? Vad bra för då är det enklaste att sänka skatten på inkomst ned till en rimlig nivå. Återupprepa inte de tidigare historiska misstagen i Sverige.

      Radera
    2. Ja, där är den stora skillnaden eftersom vi har så extremt hög skatt på arbete, och kanske var det så hon menade, men det var inte så hon sa och jag är rätt säker på att det inte var en slump.

      Tack för Cornuccopia-texten. Den får jag sätta tänderna i senare.

      Investeraren: Skattesänkningar tycks inte finnas i Magdalena Anderssons verktygslåda.

      Radera
    3. Cornucopia har även lagt till en kompletterande text idag. Tydligen hade han missat att det även föreslås fastighetsskatt på bostadsrätter
      https://cornucopia.cornubot.se/2020/06/skattereformen-aven-full.html

      Radera
    4. Och jag har inte hunnit läsa ursprungstexten. Men det ska jag.

      Radera
  6. Varför kan resultatet av analysen aldrig mynna ut i att vi kanske behöver skära i lite kostnader? Slutsatsen från vänstersidan är ALLTID att skatter måste höjas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, när Andersson tillträdde som finansminister kändes det som att hon åtminstone funderade över både utgifter och intäkter även om det mest var på skatten hon ville reglera, men nu känns det som att hon helt släppt alla andra tankar - när ladan är tom driver man in mer av våra pengar.

      Radera
    2. Sparo, du har missuppfattat att det är våra pengar: enligt vänstern är alla pengar deras, dvs statens, och sedan får du på nåder och med vissa undantag behålla lite själv. Och så kan du kanske mottaga några bidrag - om politikerna anser att du tillhör rätt grupp av människor, dvs sådana som kommer att rösta på dem vid nästa val.
      Rättvisa och solidaritet kallas det visst.

      "only two things certain in life: death and taxes"
      Benjamin Franklin,
      en vit gubbe som var av ringa betydelse enligt nutida mått.

      Radera
    3. Ja, jag hävdar att vi har - och ska ha - ett personligt ägande. Det handlar inte om bristande solidaritet, det är sunt förnuft.

      Radera
    4. Jag har länge undrat precis samma sak. Svaret är väl att politiker inte kan skära i kostnader, de kan bara öka dem...

      Radera
    5. Ibland verkar det så, men jag har ändå svårt att tro att de, som grupp, är helt oförmögna att sköta den delen av sitt arbete.

      Radera
  7. En rimlig förändring vore införande av ett avdrag av kapitalinkomst som gör att skatten blir progressiv, vilket skulle gynna småsparare.

    Att hävda att kapitalisterna är låga är nog inte korrekt, men det är även svårt att rakt av jämföra länder - Irland är ju exempelvis generösa med avdrag, vilket gör den genomsnittligt betalda skatten låg. Det är därför bolag ofta placerar kontor där och inte i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är överhuvudtaget tveksam till progressiva skatter, men har inga starka åsikter där.

      Inga länder går att jämföra rakt av, men om man svepande hävdar att de svenska skatterna är "oerhört låga" jämfört med andra länder tycker jag att man är svaret skyldig att bevisa varifrån man fått denna (i mitt tycke) förvridna världsbild.

      Radera
  8. Yes, Maggan är ett hopplöst fall som vägrar inse att det är sänkningar i procent som ger mer totalt sett. Kombinera det med högre effektivitet i hur pengarna används så är vi på rätt väg.

    Dock tycker jag det är lite för enkelt att säga att vi har höga kapitalskatter i Sverige relativt andra länder.

    För den vanlige småspararen är KF/ISK ett utmärkt sätt att långsiktigt få lägre skatt. Lägg därtill att vi varken har förmögenhets-, arv- eller gåvoskatt i Sverige. Detta sammantaget, gör det, trots allt ganska gynnsamt att ha kapital sparat i Sverige.

    Den rapport som refereras här upp innehåller dessutom VÄLDIGT bra förslag för att gynna arbete och tillväxt. Bl a halverad statlig skatt, ett grundavdrag på inkomster upp till 120 TKR/år och återinförd fastighetsskatt som den var innan helt utan tak (men med en säkerhetslucka för pensionärer) och en platt momssats för all konsumtion.

    Dessutom innebär ett införande av det paketet att det blir skatteneutralt mellan lön versus utdelningar i enmansaktiebolag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är inte "ganska gynnsamt att ha kapital sparat i Sverige" om man jämför med andra länder (vilket Andersson gjorde). Det är bara gynnsamt jämfört med att arbeta i samma högskatteland.

      Visst är det sant att vi varken har förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt i Sverige (för närvarande!), men att få Sverige till ett skatteparadis (säger inte att du gör det, men Andersson) är helt enkelt inte sant hur man än räknar.

      Radera
  9. Du jämför ju äpplen och päron. Först måste man ta hänsyn till förmögenhetsskatten. Att betala 1 % eller mer av sitt kapital varje år gör en oerhörd skillnad. Dessutom, om du skall jämföra kapitalbeskattningen mellan länder, måste du välja den MEST gynnsamma i respektive land. Att spara i traditionell form utan KF eller ISK i Sverige är ju den SÄMSTA sparformen ur skatteperspektiv.

    Jag hade hållit med om du kan visa att en KF/ISK-lösning utan förmögensskatt är dyrare än andra länder. Då är jag beredd att hålla med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför ska man jämföra med den mest gynnsamma? Det rimliga är väl standardregeln? För övrigt har varken ISK eller KF funnits så länge att de går att jämföra eftersom skattesatserna kommer att bli väldigt olika beroende på hur börsen går. I en rejäl nedgång (som vi inte haft under ISK/KF-tiden) riskerar väldigt många i dessa sparformer att få skatta för förluster istället för att få dra av dem från inkomst av arbete.

      Radera
    2. Fast nu tänker du ett år i taget, när det handlar om sparande och investeringar är det väl det totala skatteuttaget som är intressant?

      Och vadå standardregel? KF är inte direkt nytt, har funnits i 20-30 år och är lika standard som vanlig depå. KF var inget som kom med nätmäklarrevolutionen, även om det kanske var då "vanligt folk" fick upp ögonen för den här sparformen.

      Och tittar man på lång sikt, typ KF sedan början på 90-talet i valfri storbolagsaktie eller fond så kan jag garantera att skattekostnaden där bleknar jämfört med om du nu skulle pröjsa 30 % vid en eventuell realisering.

      Radera
    3. Du tycker att jag tänker kortsiktigt när jag påpekar att KF/ISK funnits för kort tid för att utvärdera? Jag hänger inte riktigt med här.

      Har för mig att KF i dess nuvarande form infördes 2008, alltså för tolv år sedan. Investeringssparkonto kom 2012 och har alltså inte upplevt ett enda minusår på börsen.

      Radera
    4. Det var väl ISK som tillkom 2008? :)

      KF har funnits i årtionden. Visst, nätmäklarna introducerade väl möjligheten att ha fria uttag vilket man inte kunde tidigare, då kunde man först börja ta ut efter tidigast fem år. Men det är väl det är grejjen med långsiktighet?

      Radera
    5. Nej, ISK kom 2012: https://www.finansportalen.se/investeringssparkonto/

      Och någon variant på KF fanns väl tidigare, men jag vet ingen som hade det för mer än tio år sedan.

      Radera
    6. Jag skaffade kf 2008 och minns det som det nya. Gissar att det inte var använt i någon större utsträckning om det funnits tidigare. :) /Frihetsmamman

      Radera
    7. Precis så minns jag det också. Fast jag kommer inte ihåg vad jag åt till lunch, så det var skönt att höra någon annan med samma bild.

      Radera
    8. Jag skaffade KF 2006. Men det var inte nytt då heller. Fanns på 90-talet. Hittar ingen bra länk, men här är en lagtext utfärdad 1990 som pratar om kapitalförsäkring.

      https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1990661-om-avkastningsskatt-pa_sfs-1990-661

      Som jag skrev tidigare så är lösningarna som finns hos nätmäklarna inte något som de själva uppfunnit. Däremot har de gjort många saker tillgängligt för alla.

      I början av 90-talet kostade det garanterat pengar att ha en Kf, utöver skatten och det var inte något som vanliga sparare sysslade med.

      Men det fanns.

      Radera
    9. Ja, de fanns, jag har gett dig rätt på den punkten, men vidhåller: "Och någon variant på KF fanns väl tidigare, men jag vet ingen som hade det för mer än tio år sedan." Så för det allmänna skattetrycket lär de knappast ha haft någon som helst betydelse på 90-talet.

      Radera
    10. Deal. Men, nu är det väl inte det allmänna skattetrycket vi pratar om, var den enskilde kan få högst/lägst skatt. Och i en rättvis jämförelse kan man väl inte utgå ifrån de alternativ som är de vanligaste bara för att allmänheten inte råkar känna till hur man borde göra?

      Men visst, jag förstår hur du tänker. Så slutsatsen är väl att huruvida det är gynnsamt eller inte relativt andra länder beror helt på vilka förutsättningar man räknar med.

      Trevlig kväll!

      Radera
    11. Nej, det är ju inte det utan specifikt om kapitalbeskattningen. Som vi konstaterat är det omöjligt att jämföra rakt av eftersom det inte bara är procentsatser som skiljer, men att kalla svenska kapitalskatter för "oerhört låga i internationell jämförelse" kräver att man jämför på ett mycket speciellt sätt med ett mycket litet fåtal utvalda länder och jag tror att alla som läser artikeln håller med om att det inte var så hon menade. Slutsats: hon ljuger.

      Trevlig kväll själv!

      Radera
  10. I en redig ostbåge-ekonomi som den svenska så är det tydligen aldrig aktuellt att fundera över utgifterna före intäkterna? Sverige har tillgångar i överflöd och skulle kunna ha en otroligt bra välfärd. Istället föredrar folket genom sina röster de som förskingrar skatten. Och när pengarna konstigt nog är slut, då suger de bara ut än mer. Allt i hopp om att det är "den där ngn annan" som drabbas av skatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Någon Annan drabbas visserligen av skatt och diverse elände, men betänk att han nästan alltid är den skyldige och då förtjänar man mycket skit.

      Radera
  11. DN skrev 7/6 att de felaktiga utbetalningarna i välfärdssystemen kan vara så stora som 27 miljarder per år och samtidigt vill regeringen införa en (till) fastighetsskatt som ska ge drygt en miljard. Som tidigare inlägg förespråkar jag främst återhållsamhet och minskat slöseri då stora summor finns att spara samtidigt som de lågt hängande frukterna att plocka och de stinna korna att mjölka blir allt färre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är precis som i en privatekonomi - onödiga eller för stora utgifter omöjliggör rikedom. Och 27 miljarder är ju en bra slant för de flesta.

      Radera
    2. Det sorgliga är att den skattningen ter sig allt för liten i mina ögon. Titta bara på migverkets del av budget, en av de största budgetutgifterna i budgeten idag. Hur stor del av den följer de intentioner som en gång sattes upp?

      Än sorgligare är väl att Moderaterna inte heller visar minsta lilla vilja förändra i utgiftsträsket träsket. De saknar ryggrad för att göra vad som krävs. De är livrädda för vänstermedia. Trots att en imbecill begriper att folkviljan är att pengarna ska gå till det som avsetts istället för till skit.
      Mvh investera-pengar.blogspot.com

      Radera
    3. Mitt sista hopp om Moderaterna försvann när de röstade jag till SVT-skatten. Men okej, i ärlighetens namn var jag inte särskilt hoppfull innan heller.

      Radera
  12. Jag har ett förslag till finansministern. Lägg ner myndigheter så får staten genast bättre ekonomi. Några att börja med: Svenska ESF-rådet, Svenska institutet, Alkoholsortimentsnämnden, och Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Kan väll inte vara kontroversiellt att lägga ner myndigheter som inte fyller någon funktion, utan mer fungerar som belöning till diverse folk som kräver att bli generaldirektörer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jag helt med på och har gett dem några egna förslag:
      https://sparosverige.blogspot.com/2020/05/hur-manga-myndigheter-har-sverige.html

      Ibland känns det som att myndigheters främsta uppgift är att ge politikeradeln fler arbetstillfällen.

      Radera
  13. Nu hoppas ajg innerligt att svenska folket tar sitt förnuft till fånga och röstar bort den här sorgliga samlingen som kallar sig regeringen. Jisses alltså, Stefan Löfven, Magdalena Andersson, Per Bolund, Ann Linde osv osv... säkert trevliga människor och hyvens figurer, men de är VERKLIGEN inte regerings/minister-material någon av dem. Det har senaste årens alla intervjuer och framträdanden gjort oerhört tydligt. Man fick ju skämmas på riktigt när man lyssnade på Ann Linde...

    Om man återinför värnskatten kan man nog titta i stjärnorna efter en möjlighet att regera i framtiden med liberalerna eller centerpartiet. Likväl, en höjning av kapitalinkomster är väl inte heller någon valvinnare, men igen vågar väl ta bort ränteavdragen? Helt sjukt att slösande premieras framför sparande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ann Linde misslyckades sannerligen med att framställa sig som en "hyvens figur" i sin intervju i tysk tv.

      Men du har mycket högre tankar än jag om L och C. Dock tror jag att det förstnämnda partiet ryker nästa val.

      Radera
    2. Problemet är att oppositionen är så extremt dålig just nu
      Ulf "Jag vill vara den vuxne i rummet men beter mig som en barnunge" Kristersson
      Ebba "Jag är alltid extremt tydlig men vet aldrig vad jag pratar om" Busch
      Jimmie "Stäng gränsen, inga djupare analyser, tack" Åkesson

      Det blir blankröst från mig i nästa val

      //Krusse

      Radera
    3. Håller med, även om jag ser den sistnämnde mer som Jimmie "Jag veeet inte riktigt, men det viktigaste för mig är ändå att få vara med, inte att påverka politiken" Åkesson.

      Radera
  14. För er som verkar tro att det här mest är en sossesak kan jag upplysa om att en hotande inställning till kapital och fast egendom även finns djupt inom borgerligheten: https://www.dn.se/ledare/nu-ar-det-dags-for-en-omfattande-skattereform/.

    Vad är egentligen gängkriminalitet i jämförelse med det hot Staten utgör? Vår enda chans är att de inte kommer överens.

    Matti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla som följt svensk politik innan 2018 borde veta om det, men ibland är minnet skrämmande kort.

      Svårt att jämföra det ena med det andra, tycker jag.

      Radera
    2. Nu fattade jag ingenting. Vad har DNs ledare med borgerligheten att göra?

      Radera
    3. Fråga inte mig. DN låter mig inte se deras artiklar eftersom jag använder Adblock. Det räcker inte med att jag betalar deras "journalistik" på skattsedeln, de kräver att få spamma mig också.

      Radera
    4. Frågade Matti.

      "...en hotande inställning till kapital och fast egendom även finns djupt inom borgerligheten:"

      Hur lyckas han läsa ut det ur den artikeln hos DN?

      Radera
    5. Jag förstod det, ville mest försöka rättfärdiga varför jag inte läst länken.

      Radera
    6. Vad jag menar är att det hos opinionsbildare verkar finnas ett brett stöd för höjd skatt på kapital och fastigheter, även hos förment liberal press.

      För den som lever på sitt kapital, som en frukt av "strävsamhet, ambition och eget arbete" (DN), kan ett "viktigt skifte" gällande kapitalskatten säkerligen upplevas som ett hot, åtminstone mot det liv personen lever och har tänkt att fortsätta leva. Jag har visserligen inte helt satt mig in i Finanspolitiska rådets förslag, men likaså kan en höjd skatt på en typ av egendom där det ofta inte finns någon betydande avkastning att ta av (fastighet) förmodligen slå hårt hårt mot många, beroende på taxeringsvärde och känslomässig anknytning. Att kanske tvingas gå från gård och grund skulle jag nog vilja se som ett hot.

      Matti

      Radera
    7. Håller med D.L vill också veta. Artikeln handlar ju mycket om finanspolitiska rådet rätt kassa utvärdering (det de säger egentligen) gällande att man skall ta bort 3:12 för det kan folk som är villiga att riskera sin fasta trygga inkomst något tjäna pengar på.

      Jag menar visst en läkare som sätter sig på bolag kommer tjäna mer pengar än om hen är fast anställd som läkare. Men jaha, vad händer då när hen är sjuk, blir av med sitt enda uppdrag? Risk/reward, måste alltid belönas annars kommer vi aldrig få någon som vill starta bolag.

      Blir rätt less på Magdalena då hon faktiskt inte verkar tro att hennes eviga hets emot 3:12 inte får konsekvenser. Jag skulle ha anställt för länge sedan om jag hade kunnat sitta lugn i båten och veta att 3:12 reglerna kommer finnas kvar och jag kan eventuellt tjäna riktigt bra på detta om jag vågar satsa. Men nej då så fort jag får lite mediauppmärksamhet då nämner jag att 3:12 skall bort... så länge folk röstar på mig så skiter jag fullständigt i vad som egentligen är bäst. Att bara gå runt med hot och inte säga vad hon vill göra istället får väldigt dåliga konsekvenser.

      Radera
    8. TriDave: Det där känns som något hon (och alla andra politiker) gör för att visa handlingskraft. Spelar inte så stor roll vad man lovar eller hotar med, bara man säger något och pekar med hela handen.

      Och i ärlighetens namn kan jag inte säga att de har fel. Den politiker som för närvarande syns veva i media tycks öka sitt stöd vilka idiotier den än säger sig förespråka.

      Radera
    9. DN kan skriva vad som helst om vad som är hot eller inte men det har då rakt inget med borgerligheten att göra. Det är min invändning, inte huruvida DN's kåserier är ett hot eller inte.

      Radera