”Så mycket pengar bör du ha just nu”
låter Aftonbladet hälsa med hjälp av två sparekonomer. Det verkar
väldigt exakt, men sedan blir det som vanligt, en massa abstrakt
dravel.
Jag förstår det och det är min första kritik mot
den här typen av artiklar. Hur stor buffert du behöver ha beror
såklart på dig som person och vilken typ av liv du lever. Till just
den här artikelns försvar försöker de åtminstone nyansera
lite.
”Fundera på hur många runtomkring dig som är beroende av din inkomst och hur många saker du äger där det kan inträffa saker, säger Emma Persson, sparekonom på Länsförsäkringar.”
Fast i samma andetag pratar hon om antal månadslöner på sparkontot. Hur kan någon tro att det går att jämföra på det viset?! EU-parlamentariker får 207000 kr i månaden efter skatt. Betyder det då att de bör ha drygt fyrahundratusen på ett sparkonto? Självklart inte. Det väsentliga för akutsparandets storlek är såklart inte inkomsterna utan utgifterna. Där är den andra ekonomen, Magnus Hjelmér på Ica Sparbanken, mer balanserad:
”Hyresrätt: då bör du ha en buffert som täcker 1–2 månadskostnader
Bostadsrätt: bufferten bör kunna täcka 2–3 månadskostnader
Villa: då bör du se till att ha en buffert som kan täcka 3–4 månadskostnader”
Men även här är det skillnad på
folk och folk. Jag som har extremt låga kostnader bör ta höjd
för större katastrofer rent procentuellt, helt enkelt för att om
skiten träffar fläkten (vattenskada, större tandläkarräkning
...) drabbar det mig lika hårt i antal kronor som någon som normalt
gör av med mer pengar.
Ännu en kritik mot dylika artiklar:
Vad är det som är så fantastiskt med sparkonton?
”En huvudregel för buffertsparandet är att den bör finnas lättillgängligt om exempelvis bilen behöver fixas eller om du blir sjukskriven eller av med jobbet.
– Undvik därför att placera pengarna på börsen eftersom det då finns en risk att de minskar i värde på kort sikt. Jag skulle välja att ha pengarna placerade på ett sparkonto med ränta, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica Banken.”
Tacka vet jag att spara i fonder.
Att få loss pengar genom att sälja en
fond eller aktie tar på sin höjd en vecka. Väldigt få räkningar
förfaller till betalning två timmar efter fakturadatum. Visst, han
har rätt i att börsinvesteringar kan svida att sälja med dålig
tajming. Samtidigt säger varenda sparekonom jag hört att eftersom
det inte går att tajma börsen finns det aldrig skäl att ligga
likvid av den anledningen. Principen kan väl inte gälla bara åt
ena hållet?
Okej, jag är inte dummare än att jag
fattar att tidningen vill att vi ska klicka på de nio (!) annonser
med reklam för sparkonton som följer med artikeln. Det tänker jag
inte göra, men så tror jag heller inte på att strukturera sin
privatekonomi med hjälp av Aftonbladet.
Kul bild! Var investerar ni? Jag har en vanlig depa hos en bank, och det tar nagra klick innan ett innehav är salt. Det ligger alltid köpordrar fran andra. Sa för mig tar det nagra sekunder, inte en vecka.
SvaraRadera/Annika
Vissa internationella fonder har fem bankdagar från säljorder tills pengarna är på kontot. Och så ytterligare någon dag från aktiemäklaren till banken.
RaderaJaha, jag undrar om det är speciellt för svenska banker? Jag har ingen mäklare, sköter själv mina aktie- och fondaffärer via i-banken och pengarna kommer direkt in pa mitt konto.
Radera/Annika
Det tror jag inte att det är, men det vet jag inte. Aktier brukar gå snabbt.
RaderaMen som du och andra här säger, vem behöver pengar samma dag för nagot oförutsett? Jag nallar pa mina innehav vid behov, men har ocksa en rätt stor kredit hos banken. Jag betalade en engangssumma (mindre än 1%) för att fa krediten en gang för längesen när jag köpte min lägenhet och alla tillvalsräkningar strömmade in (självvalt). Jag betalade av krediten pa tre manader, och har sedan dess inte behövt den. Men eftersom jag pröjsat för den, far den ligga kvar.
Radera/Annika
Nej, jag kan inte ens komma på hur den större utgift man måste ha pengar till direkt skulle se ut.
RaderaJobbigt med räkningar som strömmar in, även om det är självvalt.
Det var lite mitt eget fel. Jag visste ju att räkningarna skulle komma, men inte när, den sista kom en vecka innan kontraktet skulle skrivas under och jag ville sa gärna betala av allt, sa att det inte skulle blir nat strul. Det hade det inte blivit, eftersom säljarna nu är nagra av mina bästa vänner, men det visste jag inte da.
Radera/Annika
Det kanske de inte varit om du inte hade betalat snabbt :-)
RaderaRegeringen menar att dom sänker skatten för dom rikaste,så att dom ska kunna konsumera för dom pengarna och där med få igång hjulen som dom säger. Andra menar att vi ska spara pengar i dåliga tider. Vet inte vad jag ska tro.
SvaraRaderaMenar verkligen regeringen att de sänker skatten för de rikaste? Det låter snarare som ett uttalande från lotteripartiet.
RaderaKöpkraften ska öka med sänkt skatt så det blir fler jobb är tanken.
RaderaJag är både trött på och fascinerad av påståendena 1) du måste ha xx månadslöner (löner alltså, inte utgifter) i buffert och 2) bufferten måste kunna tas ut på en gång.
SvaraRaderaOm nu skiten verkligen träffar fläkten (eller hustaket blåser av i en storm) så att jag måste ta ut tex 3 månadslöner på stört, så kan inte ens banken där pengarna ligger och skvalpar på ett icke-låst konto hjälpa mig! För de har regeln att jag måste anmäla i god tid för större uttag (eller om jag får insättning från försäkringsbolaget för samma händelse).
Om det nu ÄR så att jag måste ta ut en större summa så kan jag välja följande alternativ:
1) Sälja av en fond som gått dåligt (till och med negativt). För jag har ändå funderat på att göra mig av med den
2) Sälja andelar av en fond som gått bra, för då säljer jag "överskottet" och ligger fortfarande på plus
3) och 4) samma med nån aktie
Sen kan jag erkänna att jag inte riktigt lever som jag lär, eftersom jag har onödigt mycket kvar på lönekontot varje månad dagen innan lön. Borde vara duktigare på att föra över dessa till ett aktivt sparande med en gång.
Somliga säger att jag borde bli duktigare på att använda pengarna, men då jag tycker att det är tråkigt att shoppa och väldigt sällan går ut och festar så blir pengarna kvar på kontot. Vilket jag inte har något emot.
En annan sak jag funderat på är varför man, särskilt nybörjare, alltid får rådet att "jämna ut" sina innehav. Dvs om man har 4 olika aktier (eller fonder) och en går jättebra, då ska man med jämna mellanrum sälja av den jättebra och lägga in pengarna i de andra tre för att man ska ha samma pengavärde i varje aktie/fond. Är det inte bättre att den jättebra får jobba på? Och är det inte extra dumt att skjuta till pengar i den som går sämst, till och med kanske minskar i värde?
Spargrisen
För mig har det varit lite olika om jag haft mycket eller nästan ingen cash, men jag har hittills aldrig fått en nödsituation som gjort att jag inte får fram pengar i tid.
RaderaI det där rådet tycker jag också man får värdera stabiliteten i innehaven, och en fond som i sin tur investerat i tusen aktier kan väl inte värderas som en enskild aktie.
För en gångs skull håller jag inte med dig om din kritik. FÖr det första är det väl enkelt att tänka kring buffertsparande och månadslöner. Varför? Jo, för de allra flesta bygger ju upp hela sitt ekonomiska liv och leverne kring just sina löner. Säg att du får in tillsammans 50000 kr netto, ganska normala löner. Av dessa kanske ni spenderar 35-40000 (vanligtvis) och låter resten ligga och skvalpa. Båda kanske inte blir arbetslösa eller sjuka samtidigt, så att ha 5-10 st månadslöner för en person, dvs 125000-250000 kr på en buffert blir väl enkelt? Då finns "inkomsten" där, oavsett vad försäkringskassan eller a-kassan säger och man kan leva på hyfsat normalt under några månader innan man måste göra ytterligare åtgärder.
SvaraRaderaSen, vad är det för fel med bankkonton? Du kan idag få 3,3% eller liknande, kanske lite mer om du köper en lividitetsfond. Bankkontot finns tillgängligt direkt, och en fond tar 2-3 dagar att sälja. Det viktiga här är ju att inte göra som du skriver, att ha sin buffert i aktier eller aktiefonder. Hoppsan hejsan, börsen föll 20% på några dagar och vips blev jag arbetslös. Kul att sälja då? Börsen avkastar i bästa fall 7-8% per år, är det verkligen värt några extra % i avkastning mot att ta den risken? Tänk på att under covid blev till och med Spiltans Korträntefond illikvid och många kunde inte sälja där och då. Det löste sig till sist men varför ta onödiga risker?
Någon gång ska vara den första :-)
RaderaMen om du tjänar 50000 och använder 40000 är det väl den sistnämnda siffran som spelar roll för en buffert?
"Bankkontot finns tillgängligt direkt, och en fond tar 2-3 dagar att sälja."
Och hur ofta har du fått en oförutsedd utgift där pengarna måste fram på mindre än tre dagar? I mitt fall är svaret aldrig.
"Det viktiga här är ju att inte göra som du skriver, att ha sin buffert i aktier eller aktiefonder. Hoppsan hejsan, börsen föll 20% på några dagar och vips blev jag arbetslös. Kul att sälja då?"
Alla experter och sparekonomer säger alltid (japp, så kategorisk tycker jag mig kunna vara här) att eftersom det inte går att tajma börsen ska man inte vänta med att handla för att man misstänker att börsen är högt värderad. Köp så fort pengarna finns, även om börsen just gått upp fem dagar på raken.
Men pga att man eventuellt kan få en oförutsedd utgift ska man inte låta samma pengar jobba på börsen så länge som möjligt, den börs man påstår sig ändå inte kunna tajma? Jag tycker att det är väldigt inkonsekvent.
Hej
SvaraRaderaJag förstår och håller delvis med dig. MEN, alltid ett men, när du ser på uttag blir det annorlunda jfr insättningar i portföljen. Vid en kraftig uppgång kan man välja att skjuta på aktieköp. Du är flexibel. När du behöver pengar så behövs de nu. Om du inte har denna kontanta buffert. T.ex om du behövde pengar vid börsvackan i augusti hade det inte varit roligt att behöva sälja. Tror ingen långsiktig sålde aktier då om man inte saknade kontarna reserver och fick panik.
Jag befinner mig just nu i övergången när jag ska leva på kapitalet och resonemanget blir annorlunda då jfr när det byggdes upp. Jag ska regelbundet ta ut pengar och vill inte tvingas göra det vid ogynnsamma tidpunkter, då krävs en buffert. T.ex. mitt IPS som ska tas ut under 5 år består nu till ca 33% obligationer, har fram till i våras alltid haft 100% aktier där. Av mitt fria sparande har jag ca 3-5 års utgifter i räntor/obligationer.
De som inte har något sparande alls befinner sig lite i samma situation, är det nödkapital som kan behövas med kort varsel anser jag nog att räntor är att föredra för några månadsutgufter och övrigt i aktier.
Ja, du kan välja att skjuta på aktieköp pga hög värdering, men säger dessa och andra sparekonomer att man bör göra det? Nej, aldrig någonsin gör dem det.
RaderaMen jag håller med om att man kan tänka olika beroende på var man befinner sig i livet och vilka utgifter som kan uppstå.
Hej igen, glömde den nästan viktigaste skillnaden.
RaderaGör du ett aktieköp vid helt fel tidpunkt under uppbyggnadsfasen så kommer det ändå att bli bra efter många år. Oavsett när du köpte och hur mycket det rasade. Tvingas du ta ut vid helt fel tidpunkt finns ingen chans att rätta till det. Därför är buffert viktigt vid uttagsplanering.
Tole: jag tror jag förstår sparos tanke. Att även om du tar ut under en svacka är innehavet förmodligen fortfarande på plus sedan köp om du är hyfsat långsiktig. Att jfr m de där 3% x år -skatt som ett sparkonto ger…
Radera/Kat
Precis så. Visst kan det slå, men det kan det ju vid köp också. Har man otur förlorar man några procent på att handla fel dag.
RaderaSer att många tycker man inte ska ha bufferten i aktiefonder för att risken är för stor. Och det stämmer väl ganska bra om man inte har några marginaler.
SvaraRaderaMen om man är tillräckligt förmögen så att en förlust på 20+% på de där 50k den oväntade bilreparationen kostar, inte så är viktig, så är nog uppsidan fortfarande större än nedsidan.
Med tanke på hur sällan min buffert används skulle nog snarare förespråka ett kreditkort med rejäl kredit, som man sedan kan pynta av med lämpligt tillgångsslag ca 30 dagar senare.
Det är ju också skillnad på hur _länge_ man haft sitt sparande. Till exempel så har jag en urgammal fond som gått upp ca 1000 (tusen) procent. Om den går ner 20% så har jag fortfarande en stor vinst att ta av. Och det kan jag leva med.
RaderaSen måste jag komma ihåg, eftersom det är en urgammal fond på en depå, att sälja av lite till för att betala in reavinstskatten på nästa års deklaration. Om jag inte kan ta dessa pengar direkt från lönekontot.
Men jag glömmer ofta att många, inte alla och inte de flesta (som man får intrycket av från media), inte kan eller vill ha marginaler i sitt liv.
Spargrisen
Ja, om man räknar med att börsen går upp i snitt X procent varje år kommer den i snitt att gå upp 0,0X procent varje dag. Så varje dag bufferten då ligger utanför börsen vaskar man pengar. Sedan menar jag inte att man inte ska ha pengar på ett konto och till och med cash i plånboken, det bör man. Men att all buffert ska gå att plocka ut samma dag känns lite hysteriskt.
RaderaJAG har kreditkort som nödutgång. JAG använder bara dessa vid unika tillfällen och som ersättning för buffert på sparkonto. JAG har under mer än 30 års tid inte sett något som helst problem med den lösningen.
SvaraRaderaFör alla - dvs majoriteten av befolkningen - som köper upp hela lönen varje månad, dvs spenderar den helt och hållet, och som dessutom använder krediter/lån regelbundet för rena konsumtionsvaror och tjänster är ett eller flera buffertsparande verkligen en bra lösning.
JAG däremot, som excelerar i det sk marshmallow-testet, har en annan möjlighet att åstadkomma samma sak, men till en lägre kostnad och lägre risk än de flesta andra. JAG är annorlunda och JAG vet om det, därför är MIN lösning annorlunda.
Själv skyr jag kredit som pesten, men det är annars ett annat sätt att få loss pengar snabbt den dag man behöver.
RaderaAlla som saknar marginaler gör fel, jag kan inte se det på något annat sätt.
Jag tror svaret vänder sig till en genomsnittsperson som har typ 50 000 kr i buffert. Om denne placerar allt en aktie eller aktiefond så stämmer det att det går snabbt att få loss pengarna. Men om en större oförutsedd utgift uppstår just när börsen kraschar är en aktiefond inte optimal. T ex i mars 2020 eller oktober 2008.
SvaraRaderaJa, jag tror inte heller att de vänder sig till höginkomsttagare med ett par hundratusen i nettolön, men när de uttalar sig så svävande och allmänt tycker jag gott att de i så fall hade kunnat förtydliga det.
RaderaMen känner man för att ta höjd för allt elände i hela världen har man nog minst de där två månadslönerna på kontot (och kanske två till i madrassen) utifall att ens egna katastrofer ska sammanfalla med en börskrasch.