Först ut: Doug & Stacy. Ett medelålders par som lämnade ekorrhjulet och flyttade ut till en gård med höns, ankor, kalkoner, får, bin och egna odlingar. Det låter som hårt jobb, men de verkar ha rätt kul. Så pass att även när de berättar om översvämningar, skador och elände verkar de mest roade över livets vedermödor:
När jag skrev om amishsekten trodde någon på allvar att jag var på väg att bli amish, så
kanske bäst att säga att detta inte är ett steg åt det hållet.
Doug är faktiskt inte heller amish. Han läste på om kemikalier i
textilier och ville ha tag i naturliga alternativ. Eftersom han tror
på lokal handel frågade han det närliggande amishsamhället om
inte de kunde sy upp kläder åt honom och det gick fint. Vi avrundar
kanalen med en riktig skitvideo:
Homesteading Family är lite yngre och har till skillnad från Doug och Stacy hemmavarande barn, ungefär ett halvt fotbollslag, vilket verkar ha varit en stor anledning till att de flyttade från staden och nu lever självhushållsliv på landet. Och återigen, det där retliga leendet hela tiden.
Men det ska bli värre. Mr Ed är
biodlare på ett kloster och troligen den gladaste människa jag
stött på. Fast hans videos handlar inte främst om hans egna bin
utan om de utflykter han gör för att ta hand om andras svärmar. Då
rycker han ut som ett bispecialiserat Anticimex, men han utrotar inte
bina utan dammsuger upp dem i sin ”Bee-Vac” och ger dem en ny bostad.
Normalt stör jag mig på människor
som slänger sig med uttryck som ”God bless” och ”by the grace
of God”, men Mr Ed kommer undan med det eftersom han till skillnad
från de flesta kristna verkar helt uppriktig. När han hittar
bidrottningen i en vägg han kofotat upp och brister ut i ett ”Thank
you, Jesus!” får man lust att skrika ”Hallelujah brother!”.
Jag valde en video i högen, men jag
hade kunnat ta vilken som helst för karlfan verkar starta varje dag
med ett leende och sedan skratta sig igenom resten av den.
Lyckliga människor går att hitta
överallt, men alla de här människornas iögonfallande glädje tror
jag bottnar i att de lever liv de själva valt. Det sägs att pengar
inte är lycka, men de underlättar helt klart för att våga ta
steget till ett liv utan arbetsgivare. Om det är det man vill ha.
Ha nu en fortsatt glad sommar. Fast
inte nödvändigtvis så här glad, det blir ju nästan fånigt.