söndag 14 maj 2017

Cirkus Reepalu

Jag har inte nämnt Ilmar Reepalus huvudlösa utredning om vinster i välfärden på ett halvår, så det är hög tid. I förra veckan sa han så här i direktsänd tv hos den miljöpartistiska tankesmedjan SVT: ”Jag såg i Dagens Samhälle, som kom förra veckan var det väl, att de fyra största skolkoncernerna, de hade en omsättning på 12 miljarder ungefär, och de hade en vinstutdelning på 1,1 miljarder.” 

Den artikeln finns inte på nätet. Antagligen ingen annanstans heller för den verkliga siffran för de fyra största (Academedia, Engelska Skolan, Kunskapsskolan och Thoréngruppen) är 13 miljoner, alltså en felräkning på nästan 99 procent.


Reepalu är visserligen inte känd för sin skicklighet med siffror, men jag tvivlar på att ens han skulle kunna vräka ur sig något så här uppåt väggarna utan att vara fullt medveten om att han ljuger. Däremot tror jag att åtminstone en bidragande orsak till att ingen journalist ställer honom till svars för ”felräkningen” är att de inte har en aning. Troligen börjar man inte på Journalisthögskolan för att man gillar matte och siffror, och inte ens ekonomijournalister verkar alla gånger särskilt intresserade av ekonomi och finans.

Om man ändå ogillar konceptet friskolor gör man det knappast av ekonomiska skäl utan för att man ogillar idén att privata aktörer ska kunna tjäna pengar på skolundervisning. Jag kan förstå det ifall privatskolorna vore sämre eller dyrare än de kommunala, men inga siffror backar upp en sådan teori.


Jag har ett problem till med den allmänna kritiken. De som vänder sig emot fenomenet friskolor har aldrig något problem med att privata företag bygger, underhåller eller städar skolor. Det är tydligen bara undervisning som måste göras av samhället.

Men det råder ju brist på lärare och utbildningsplatser. Svenska privatskolor har 340000 elever och 61000 medarbetare, från förskola upp till gymnasium. Läggs dessa skolor ner i morgon står 340000 elever utan skola. Det överstiger det totala antalet invånare i Malmö! Om man istället kommunaliserar skolorna och ger personalen samma löner och förutsättningar att sköta sitt arbete som de skulle ha fått i dagens kommunala skolor, följer alla 61000 med? Knappast.

Lärarlös lektion

Jag har inte svar på alla dessa frågor, men så är det heller inte jag som jagar privata skolentreprenörer med blåslampa.

25 kommentarer:

  1. "...den miljöpartistiska tankesmedjan SVT." - en underbar formulering! :-)

    Ja, det är i sanning otroligt att sådana grova fel får stå oemotsagda i TV. Nu kanske man inte ska förvänta sig att journalisterna har koll på alla siffror som kan tänkas komma upp, men det borde ju någon driven journalist följa upp och därmed kunna skapa sig ett namn. Att man inte är intresserad av sanningen är ju en annan femma. (Nu förutsätter jag naturligtvis att du har rätt angående siffrorna, något jag inte betvivlar och du har större förtroende hos mig än den där utredaren som inte verkar helt saklig.)

    Tack för att du finns - och skriver!

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle vilja säga att jag kommit på "den miljöpartistiska tankesmedjan SVT" själv, men jag tror att jag fiskat upp den någonstans.

      Utdelningssiffrorna är ju lätta att dubbelkolla, men det båste göras också. Tack för att du läser förresten!

      Radera
  2. "Om man istället kommunaliserar skolorna och ger personalen samma löner och förutsättningar att sköta sitt arbete som de skulle ha fått i dagens kommunala skolor, följer alla 61000 med?"

    Vänta nu. Det är allmänt känt bland lärare att man oftast har både bättre lön och inte minst bättre arbetsvillkor som kommunanställd lärare än lärare på friskola. Tjänstepension, omplacering på annan skola/verksamhet inom kommunen om den skola man arbetar på tillfälligt får sjunkande elevantal, ferietjänst som ger mest arbetstid när eleverna är i skolan (45 tim/veckan) och därför betalda lov utöver lagstadgade fem veckors semester. Dessutom jobbar lärare i kommunen utan vinstkrav vilket betyder högre lärartäthet och fokus mer på kunskap än att sänka verksamhetskonstnad och därmed riskera högre grad av glädjebetyg och ännu mer föräldrafjäsk för att behålla elevpengen.

    Visst finns friskolor som drivs av vackrare intressen än enbart vinst, men vinsten är ändå en naturlig del av verksamhetens mål. Där pengar går före läroplanens mål har pengarna egentligen blivit målet och andra "mål" sätter käppar i hjulet eftersom de blir kostnader.

    Jag har aldrig fått svar på jobbansökningar till friskolor! De märker i min ansökan att jag är fokuserad på det kunskapsmässiga och pedagogiska, inte på marknadsföring och att vara flexibel vad gäller elevernas betyg. Är man dessutom legitimerad lärare så blir man för dyr för verksamheten...

    Dessa saker känner lärare till och många lärare på friskolor skulle hellre få jobb inom kommunen men dessa platser är begränsade och de legitimerade lärarna går före förstås. Att jag överhuvudtaget sökt jobb på friskola beror på vissas intressanta profiler och att jag verkligen upplevt att jag skulle göra skillnad i en miljö som inte är inriktad på kunskap i traditionell bemärkelse och där lärare ofta saknar lärarerfarenhet utan ser skolan mer som ett företag som man hela tiden söker "effektivisera".

    Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Av de lärare jag känner som jobbat på både kommunala och fria skolor är det ingen som föredrar de kommunala. Vad det beror på kan jag inte veta, men det finns inga undantag (i min bekantskapskrets alltså).

      Högre lärartäthet i kommunala skolor skulle jag vilja se en källhänvisning på. Det låter väldigt konstigt. Friskolor har ju i regel bättre elever, vilket knappast är en slump. Ifall de kommunala skolorna fokuserar mer på kunskap lyckas de i så fall väldigt dåligt.

      Det känns lite som med äldrevård där vänstern ständigt hävdar att de boenden som drivs av samhället är mer seriösa, samtidigt som väldigt många av skandalerna där gamlingar ligger i sitt eget kiss 23 timmar per dygn skett just i kommunens regi. Då föredrar jag "effektiviserade" arbetsplatser, med eller utan citattecken. Det viktiga måste ju vara kvaliteten. Om det sedan blir billigare ser jag inget problem med det. Kostnader har inget egenvärde.

      Radera
  3. Inga andra än vänstern förstår väl varför man ska jaga friskolor och vårdföretagen. De kan göra vinst på samma pengar eftersom de uppenbarligen klarar av att göra mer med mindre resurser. Reepalu har ingen koll på någonting, eftersom han bygger sitt resonemang på dumheter. Friskolor och privata vårdföretag levererar vad statliga och kommunala verksamheter borde kunna leverera, men inte klarar av eftersom de inte har just vinstkravet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns absolut saker att se upp med, men Reepalu känns som att han grävt i en mycket specifik riktning och sedan försökt hitta uppgifter som stämmer med hans världsbild. Och när de inte gör det, som i detta fall, kan han hitta på istället.

      Radera
    2. Så sant, och det i sig är ännu värre än att leta fakta som inte finns. Att hitta på är rent ljug och det i sig borde verkligen vara tjänstefel.

      Radera
    3. Ja, det är inte utan att jag funderar på hur välinvesterade pengar hans utredning var när han uppenbarligen inte satt sig in i ämnet. Jag skulle gärna se en återbetalning.

      Radera
  4. För att bli politiker idag så krävs tydligen att du är inskolad broiler, från barnsben, uppvuxen och indoktrinerad i ungdomsrörelsen. Kunskaper är en direkt nackdel, det krävs däremot att du ljuger bra utan samvete. Att se till samhället bästa är inget som krävs det heller, för det handlar om att köpa röster. Till den grad att man importerar nytt folk till Sverige när svenskar envisas med att rösta helt fel.
    Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du misstänker alltså att Reepalu inte fick jobbet pga sin kompetens utan att partiboken kan ha spelat in ;-)?

      Radera
  5. Detsamma som ovan gäller Sveriges journalister också.

    Vad säger att staten är bra på att utföra något? Jag skulle vilja påstå den direkta motsatsen, det enda staten är bra på är att bygga byråkrati. Hela EU ska ju bli världsmästare på byråkrati, som konkurrensfaktor tydligen. Oklart hur det ska skapa välfärd dock. Politiker förstörde hela Vattenfall på kort tid, de förstörde Telia, Posten mm. Listan kan göras oändlig. Ett samhälle där vi minimerar politikers inflytande är det enda vettiga!

    Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vissa saker kan jag tycka att staten ska sköta, eller förstår åtminstone den åsikten. Försvar, polisväsende, ellevarans, järnväg... När det gäller skolor tycker jag att det får anses bevisat att privata alternativ fyller sin plats.

      Radera
  6. tt en statlig utredare inte kan räkna men ändå bestämmer sig för att använda argument som just bygger på det säger det mesta. Avkastningskrav innehåller ju bland annat kompensation för "risk" som en del av ekvationen. Varför ska man överhuvudtaget investera i välfärdssektorn om man inte får kompensation för den risk man tar som företagare utan den kompensationen skall Reepalu begränsa sitt "avkastningstak". Jag tror inte att han överhuvudtaget förstår vad han föreslår. Hade han omgett sig av människor med lite insikt kanske han hade kunnat navigera lite bättre istället för att springa in i en återvändsgränd.

    I din profil står att du gått "en statlig humorutbildning", Micke. Vad var det för utbildning?

    Hälsar
    Lasse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror visst att han förstår vad han föreslår. Han tycker bara inte att man ska kunna driva en friskola med idén om att skapa en vinst förutom att ge barn en bra utbildning. Jag gissar att det är ett sätt för honom att i praktiken förbjuda fenomenet utan att också sätta käppar i hjulen för ideella föräldrakooperativ.

      Den statliga humorutbildningen är Dramatiska Institutets ståuppkomikutbildning (apropå nyttan i vad vi får för våra skattepengar...).

      Radera
  7. Academedia hade en omsättning på 8,6 miljarder 2015/16. Engelska skolan låg på 1 806 miljoner. Osv ... Om du tänker såhär: kan fyra skolor alls betala alla lärarlöner med en omsättning på 13 miljoner ? Det skulle ju räcka till kanske 20 personer med löneskatter o dyl. Alltså är det miljarder som är nivån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Micke syftar nog på utdelningen och inte omsättningen. Då blir felet ca 99% som han skriver. Sen låter det ändå lågt, men de behåller väl resten i bolagen pga frågans känslighet...

      Radera
    2. Mycket riktigt, utdelning är det jag skrev om. Beträffande omsättningen kanske Reepalu har rätt i sin uppgift om 12 miljarder, ingen aning. Det säger ändå ingenting om vinsten.

      Radera
  8. Låt oss utelämna det viktiga helt och hållet, hur vi skapar bra skola. Blanda bort korten med vinstförbud.

    Borde vi inte förbjuda alla former av företag i Sverige då? Ska vi ha det så hemskt så att jobb skapas, att skatteintäkter skapas, att välstånd utvecklas? Gud vad hemskt att företag kan göra vinster?
    Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det viktiga måste ju vara om eleverna får en bra skola. Om någon kan skapa en bättre skola för hälften så mycket pengar får han/hon för min del stoppa resten i egen ficka. Tyvärr pratas det mer om eventuella vinster i välfärden än om eventuell välfärd i välfärden.

      Radera
  9. Min förhoppning är att vi inte bara privatiserar skola och omsorg, utan även går vidare med polis, försvar, domstolsväsende etc.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle inte ett privat domstolsväsende riskera att göra oss en aning olika inför lagen?

      Radera
  10. Det löser man så klart genom kvalitetskrav och uppföjning precis som för privat vård och skola. Ingen skillnad i min bok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I min bok ser jag ändå problem. Kvalitetssäkring av försvaret sker väl egentligen först i krig och då är det så dags. Inte för att jag tror att vårt nuvarande försvar är fläckfritt, men jag är inte beredd att privatisera det.

      Radera
  11. Jag tycker att vinster i skolan är en sådan oerhört märklig sak att diskutera. Borde det inte vara kvaliteten på utbildningen folk brinner för och så gärna passionerat vill diskutera?

    Om du är förälder och har ett barn som skall börja i skolan, vilken skola skulle du då välja? En skola som är känd för så bra undervisning som möjligt eller en skola som är känd för inte gör ett överskott?

    Men om man så gärna vill titta på skolor som går med "vinst" så måste väl detta, förutsatt att kvaliteten på utbildningen är likvärdig, vara bättre än de som inte gör det? Eftersom alla vet att en verksamhet som går med underskott inte är hållbart på längre sikt och att man då kan räkna med att det kommer komma nedskärningar där. Samtidigt vet man också att en verksamhet som går med ett överskott har större möjligheter att göra investeringar och satsa pengar på att utveckla och förbättra verksamheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, pengar och vinster borde i sig inte vara något fult, på samma sätt som förluster och höga kostnader inte är liktydigt med hög kvalitet.

      Radera