Efter att ha gnällt på flera nyblivna
pensionärer är det hög tid att ge gamlingarna upprättelse! Det
finns mycket att lära av gamla människor, inte minst ifråga om
ekonomi. Fenomen som sms-lån hade aldrig slagit igenom för 50-75 år
sedan. Inte ”måndagssjuka” heller. Äldre generationer gjorde
rätt för sig och ville varken ligga samhället eller någon annan
till last. Sen kan jag tycka att det är synd när de inte vill ta
emot hjälp och bidrag som de ärligt har förtjänat, men
grundinställningen är sund.
Min farmor och mormor (farfar och
morfar gav upp innan jag föddes) hade för vana att aldrig strö
pengar omkring sig. Strumpor stoppades, prylar återanvändes och
matrester togs om hand. Låna gjorde man bara till bostäder och helst
inte då heller. Ville man ha något sparade man till det, det fick
ta den tid det tog.
Detta förhållningssätt till pengar
bottnar såklart i att de flesta inte hade det så fett förrän
tidigast på ålderns höst, i bästa fall.
Bidragssystemen och samhällets skyddsnät var heller inte så pass
utbyggda att man kunde lita på att de fanns där. Fram till 1956
fanns en fattigvårdslag i Sverige och några decennier tidigare
fanns fattigstugor för så kallade fattighjon. Detta var en
verklighet som på allvar kunde drabba människor som pga sjukdom
eller annat inte kunde försörja sig själva.
Men nog tusan känns det ändå sunt
att hålla hårt i sina resurser och tillgångar! Detta var
självklart och handlade nog inte så mycket om att spara pengar som
att ”det ska vara så”. Gamlingar som kan och vill borde bjudas
in på skolor för att ge barnen sin syn på pengar, det vore en
välgärning för hela samhället.
Sen kan det alltid gå till överdrift.
Farmors elvisp gav upp när hon var runt 80 år, och hon ville inte
köpa en ny eftersom hon snart skulle dö. Vi gav tanten en elvisp som väl gick lös på en hundralapp eller max två.
Hon hade mycket glädje av den fram till sin död, som inte alls var så nära förestående. Hon blev 102.
Mormor sparade på trasiga glödlampor minns jag. I förhoppning om att min pappa skulle kunna laga dem. Sparar ni också på trasiga glödlampor?
SvaraRaderaHaha! Nej, den var ny! Däremot hörde jag om någon som återanvände proppar genom att löda ihop tråden.
RaderaMin mamma blev visserligen aldrig pensionär, men var expert på att snåla ibland. Hon gillade att återanvända presentpapper och presentsnören. Till slut såg man inte vad det hade varit för mönster på pappret, för det var bortslitet av tejpen.
SvaraRaderaTråkigt att höra! Men bra metod, mönstret på presentpappret känns ganska underordnat.
RaderaHur ställer du dig till presentpapper? Något du använder eller slår du in i gårdagens reklamblad?
RaderaJag slår gärna in i tidningspapper och säger något vitsigt om att det är innehållet som räknas, men jag gör stor skillnad på om mottagaren är en man i min ålder eller en flicka på fyra år.
RaderaEn present jag själv fick från en uppdragsgivare levererades i en rejäl tygkasse och jag insåg direkt att jag skulle få mycket mer nytta av kassen än av presenten (som jag senare valde att ge bort i födelsedagspresent).
Tidningspapper och ett enkelt brunt snöre kan vara riktigt snyggt ihop. Sätt dit en liten grankvist eller några torkade blommor så är du mer hipp än Ernst.
RaderaTygpåsar brukar jag passa på att sno på konferenser. Grymt bra!
Ja, tygkassar får man aldrig för många av. De håller hundra gånger längre än papper och plast, men de tar faktiskt slut. Men det där med grankvist eller torkade blommor hoppar jag nog över :-).
RaderaEtt väldigt bra inlägg. Det är allt för många av dagens svenskar som inte har en aning om vad arbete innebär och som totalt saknar respekt för pengar. Bidrag är inte en rättighet, det är en förmån som Sverige snart kanske inte har råd med, tack vare barnen som röstats in i Riksdagen. Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/
SvaraRaderaJa, att stanna upp en stund och lyssna till erfarenhet har ingen dött av. Eller ja, kanske någon.
RaderaBra inlägg !
SvaraRaderaInte bara pengar som ickepensionärer inte förstår sig på.
Förra året fick jag otroligt bra skörd av äpplen.faktiskt så mycket att jag inte visste vad jag skulle göra med all frukt.
Till slut kom jag på att ge bort så jag fyllde en jutexäck och ställde vid ingången med en skylt där jag skrev "VARSÅGOD"
Nästa morgon jag kom ut fann jag äpplena liggandes huller om buller vid ingången och att jutesäcken var stulen.
Haha! Jag hade inte skrattat då, men som utomstående var det vansinnigt roligt.
RaderaFör övrigt vill jag ta tillfället i akt att tacka dig och alla andra som bjudit på äpplen på det här sättet. Det är mycket uppskattat (även om jag också är ett stort fan av jutesäckar).
Hmmm....
SvaraRaderakan det ha varit Sara N
Apropå äpplen som ingen tycks vilja ha...Jag brukar plocka blåbär i ett stort skogsområde mitt i ett samhälle med ett par tusen invånare. Inte långt att gå alls. Får ha alla blåbär för mig själv, häromdagen plockade jag sju liter. Min pappa blev i stort set anhöriglös när han var fjorton. Som 14-åring var han dräng, fick bo i stallet med hästarna, knappast någon mat, det var hårda bud under krigsvintrarna på fyrtiotalet. Trots det lyckades han göra en klassresa. Han var väldigt ekonomisk, jag tycker att han var snål. Idag har jag större förståelse Så lite som möjligt skulle man tära på det gemensamma, och där ingick inte skönhetsoperationer kan jag lova. Han gick verkligen inte till läkare i onödan, lite överdrivet åt andra hållet kan tyckas, när man nästan ska vara döende innan man går till doktorn. ME
SvaraRaderaJa, visst är det märkligt att samma människor som stönar över att mat är dyrt aldrig går att hitta där mat är gratis!
RaderaTufft utgångsläge som fjortonåring! Det ger sannerligen perspektiv.
Min grabb lägger 1000-lappar på gymkort. Jag har försökt förklara för honom att det är bättre att köpa 50 kubik virke på rot och sedan handsåga och hugga upp det till ved och sedan sälja. Allsidig träning och motion plus att ekonomin mår bättre.
SvaraRaderaDet låter som ett tufft jobb. Att övertyga honom alltså ;-). Men du har rätt, jag har handhuggit kanske tre kubik ett år och det slog all gymträning i världen. Ved ger värme tre gånger - huggning, kånkande, eldning.
Radera